Markus Andersson är uppenbarligen en stabil och genomgående logisk person:
Istället för att diskutera på civiliserad nivå försöker du sprida missaktning. Istället för att förklara för mig vad det är för nazistiskt i att måla av sin son framför en runsten, vänder du på bevisbördan.
Jag kallar i alla fall dig för slödder, patrask, pöbel,och jag känner igen din typ som den som slänger första stenen.
Du har mitt fulla förakt.
Samma person som ansåg sig kunna anklaga mig för förtal. Eftersom han vägrar att föra sina påståenden i bevis ber jag er andra: var någonstans har jag sagt något om hans konst? Var har jag kallat honom för nationalsocialist? Jag kan inte hitta det men uppenbarligen kan han göra det.
För övrigt borde han fråga Lassbo över det här med vem som faktiskt har ansvaret för att bevisa något – den som anklagar eller den anklagade. Andersson verkar ha fått det en smula om bakfoten.
Det är helt öppet att förakta mig. Jag föraktar varken Andersson eller Lassbo. Jag har inte ens haft det perspektivet på diskussionen.
Andra bloggar om: Markus Andersson, Lassbo, anklagelser, bevisbördan