Inte så svårt att lista ut, men ctail är en lagom lång förkortning av cocktail. När jag startade bloggen för att skriva om saker som jag inte precis hade någon att diskutera med IRL var cocktails det dominerande ämnet, och kumulativt och googleträffmässigt är det fortfarande det. Jag förutsåg redan i första inlägget att fokus kanske så småningom skulle glida ifrån huvudämnet och bloggen istället bli en cocktail av mina intressen och åsikter.

I början var jag noga med anonymiteten, men numera är nog vare sig namn eller bild särskilt svåra att hitta. Själva bloggen håller jag dock fri från mitt namn och de flesta personliga detaljer. Det är innehållet som räknas, inte skribenten. Jag är informationsromantiker.

ctail’s last blog post..Finns detta blogginlägg?

Culpa är en latinsk term som betyder: ”A fault committed without fraud, and this distinguishes it from dolus, which is a trick to deceive. See Dolus.”

CVLPA är bara en äldre stavning.

Jag är klantig ibland.

CVLPA’s last blog post..Använd rätt ord!

För det är jag och några andra griniga gamla gubbar som vägleder den yngre generationen där. Min reseblog heter ”På tur med CVLPA” – http://cvlpa.blogspot.com

Där skriver jag när jag är ute och åker hoj.

CVLPA’s last blog post..Använd rätt ord!

Mitt heter kort och gott tiggaren, då den ingår i mitt projekt tiggaren.se :-)

hanni P kommer av Honey Pie, en försvenskad form alltså. Vissa av boksäverna förekommer i mitt riktiga namn, men jag vill inte skylta med det på bloggen. Bloggnamnet ”How to make anyone fall in blog with you” är en parafras på en boktitel ”How to make anyone fall in Love with you” för jag hoppas ju att mina läsare ska falla för min blogg… Från början hette bloggen To be or not to be, pga att jag precis läst en bok som innehöll mycket filosoferande kring Hamlet, men det kändes inte rätt efter ett tag, så jag bytte… Lite ombytlig av mig, tydligen.

Bra idé, N.

Bullshit Bulletin startades som en weblog utan bloggadress, så att säga, i början av 90-talet. Mina så kallade Skrönikor (funderar på att regga namnet) började som berättelser jag mejlade till vänner och kollegor. Sen hade jag en diskussion med en kollega om att det borde finnas någon enklare form än en trad. hemsida som varenda jävel skulle ha på den tiden. Vips, så föddes ”bloggformen” och det passade mig bra.

Sen har jag blandat former och känt på olika sätt att skriva, vilket framförallt har varit syftet med bloggen. Se det som ett träningsläger inför novellsamlingen eller romanen.

Namnet syftar till att driva med kvällspressen och media i allmänhet ur vilkas värld jag gärna hämtar inspiration.

Fredric’s last blog post..Norrlands guld.

Min blogg heter så eftersom det ÄR så.
Mitt bloggnamn är för övrigt det bästa jävla bloggnamnet i det här landet.

Nu finns berättelsen om På Uppstuds också ute.
http://www.eriklaakso.nu/blog/?p=735

Scaber = latin för Skabbig/smutsig/oren
Nestor = Gammalt ord för lärare/mentor.

Jag ger ut min kunskap på ett ibland hårt och ovänligt sätt, vilket en del uppfattar som stötande av någon underlig anledning.

Jag säger det jag uppfattar som sant och till större delen kan jag bevisa det också.

Men det tog nog 5-6 försök av olika kombinationer innan jag fastnade för detta och det har jag haft nu i 4-5 år.

För att jag heter det.

På min andra blogg: lalandakid.webblogg.se
så är valet av namn ganska självklart eftersom den handlar om min dotter.

Det ska förstås stå .com…

Vad är det här för skitlänkande?

Mitt pseudonym är väldigt simpelt, och kom till hösten 1996. Jag älskade X-Files, och jag heter Robert. XRob. Tidigare former var X-rob, x-rob, Xrob och xrob. Men jag fastnade för två versaler i början nån gång kring 2002.

http://xrob.blogg.se/2008/february/probably-the-best-xrob-in-the-world.html

När jag började röra mig på nätet i mitten av 90-talet, kallade jag mig Hugin i en del sammanhang.
Hugin och Munin var ju Odens två korpar som berättade för honom vad som hände i världen.
Hugin brukar översättas med ”tanken” eller ”den hågade”.
När jag skulle börja blogga för ett par år sedan visade det sig att namnet var ”upptaget”.

Jag ville dock gärna hålla kvar vid ett namn ur den nordiska mytologin, men av flera olika anledningar ville jag undvika namn som Tor och Oden.
Loke var intressant, men dels var han ”den falske”, och dessutom var även det namnet upptaget.

Son av Loke – Lokesson blev det då.
Har äpplet fallit nära päronträdet, eller har hans ättling revolterat mot den äldre generationens falskhet?
Jag gillar den kluvenhet, den osäkerhet, som finns inbakat i namnet.

Jag kallar mig Lokesson, och min blogg har samma namn.

Fröet till bloggandet började på en dåtida stor communitysite där man kunde skriva ”Dagbok”. Kvaliteten på vad folk dagbokade om var rätt ofta av ”guuuuuuuu vicken jäla dag liksom…männ nu ska ja äta pitza i varrje fall!” men efter idogt letande och skummande så hittade jag en hel del guldkorn. En av de första var bloggosfärens Mia-is-a-geek som jag började läsa mycket för att hon är en värre petimeter än undertecknad vad gäller språket. Hon producerade dessutom, i jämförelse med vad som var legio på stället, stora textmassor av hög kvalitet.

Senare hade jag turen att även snubbla över Joshua_Tree som redan då var briljant. Briljant upphöjt till två. Instinct var en annan språkvrängare av rang som jag fastnade för. Inte lika analytisk och grundlig som Joshen men verbalt briljant och med stor dos humor för det mesta. Bloggosfärens ”Ur hjärtat” hittade jag för övrigt också på samma ställe. Också en dam som kan hantera och sätta samman ord till meningar. Dessutom med ett innehåll som var extremt berörande. Det är bakgrunden till bloggandet så nu till frågorna.

1 & 2: Mitt handle var inte helt långsökt och hade mest att göra med att det var grymt passande (frånsett den religiösa kopplingen eller åtminstone den kristna kopplingen). Utan tvivel finns bara yta och luftslott och jag ifrågasätter allt nästan alltid. I min egen lilla (kaotiska) värld i varje fall.

Titeltillägget ”Med tvivlet som insats” travesterade givetvis ”med livet som insats” och var ett tamt försök att signalera dels kärnan till mångt och mycket av mitt skrivande och min person. Dels var det också ett lika tamt försök att förmedla en gnutta humor i allt högtravande ordbajsande. Jag kan tänka mig att folk som läser mig ser mig som just högtravande och kanske överdrivet stel men det är i mångt och mycket en roll jag tagit. Visst, jag är stundom jäkligt grubblande men försöker se det komiska i det mesta. Kanske är en nödvändig säkerhetsventil också… *ordbajsar*

Thomas Tvivlaren’s last blog post..Demokrati à la fEUdalism

Har svarat på din fråga med en egen postning: http://jenefeldt.se/2008/08/12/my-name-jenefeldt/

Jene’s last blog post..My name: Jenefeldt

Det var faktiskt inte jag som dubbade mig Dabitch utan en kille som hetter R.A.T. – plats Tilt Stockholm, situation – Duke Nukem3D på nätverk. R.A.T. startade spelet, la in namnet då det passade så bra i antalet bokstäver man fick använda, och ägnade ett par timmar åt att skjuta huvudet av mig med elakt skratt. Ett tag senare fanns det massor med nya kartor i spelet och jagkunde ropa till andra spelar ”vänd dig om och läs väggen” där det stod ”Dabitch was here” varpå jag skjöt huvudet av dem. Den enda jag fortfarande hade svårt att klå var R.A.T. :) Minns att jag pucklade på tre stureplansdörrvakter i ett intensivt spel och rätt som det var loggade jag ut efter tio minuter ”Vafalls!?” hojtade dörrvakterna ”Jag slutar alltid efter hundra döda” svarade jag. Detta blev min biljett förbi kön på alla stureplanshak efter det. ;)

Jag tyckte att Dabitch var skojjigt då det faktiskt är ett efternamn.

Adland, som bloggen heter, var för att vara beskrivande. Jag ville enbart skriva om all världens reklam, och allt som sker i Adland. Landet där reklamnördar bor.

Dabitch’s last blog post..Wonderbra – Shattered poster glass – print, Germany

Och namnet på min blogg är Tankar om mat, blommor och livet. Äh, stönar en del, gud så liksom ja, sådär bara dagboksbetonat tjafsigt. Jag visste från början att jag inte ville låsa mig vid en given ämneskategori, därmed inte sagt att jag inte är full av åsikter.
Uppkomsten till namnet är dock ganska enkel, jag hade vid tillfället inte ork att tänka ut något mer sofistikerat. Jag är vad man i matbloggskretsar kallar en matnörd. Jag jämför faktiskt kuperad saffran mot okuperad och läser tidningar som Cooks Illustrated.
Blommor. Orkidéer. Liv. Ja liv. Det har handlat rätt mycket om livet, från dalar till bergstoppar, synpunkter om samhällsfenomen, avsaknaden av diverse saker, förekomsten av visst annat och politik då och då och så rätt mycket om sjukdom, om bra dagar, dåliga dagar, om vrede och hur man tar sig vidare trots allt. Och allt det i en och samma blogg.

Jessika’s last blog post..Trevligt att stå till tjänst

Jag har bloggat i 3 år och ännu ingen koll på trackbacks:-):-)

Men jag har iaf svarat i min egen blogg och länkat till ditt inlägg.

Tjingeling MyyZz

MyyZz’s last blog post..Bloggnamn