Att jag skriver vad jag tycker och anser det vara rätt är knappast unikt. a) det är min blogg b) människor gör det – det kallas att ha en åsikt. Sen kan man (och bör) självklart problematisera sin egen åsikt men i det här fallet har jag redan gjort det. Du anklagar mig för att vara självgod men ditt snabba dömande att jag inte skulle reflekterat över svaren är minst sagt självgott och inte så lite narcissistiskt.

Så här menar jag: varje svar jag har dvs. min åsikt som jag förfäktar är aldrig annat än relativ kontra en (eventuell) Sanning. Dock är det svar jag för tillfället anser mig ha sant för mig just i det läge och efter den reflektion som gjorts just då. Och ja – allt vi tycker tänker och tror bygger på erfarenheter, tolkningar av vår omvärld och de ställningstagningar som vi utifrån detta väljer. Men att aldrig (som jag upplever att du anser vara det enda rätta) välja att säga ”det här är min sanning just nu” är inte produktivt eftersom man då aldrig kommer vidare utan går runt runt i en extrem relativistisk cirkel.

För min del är jag lika rädd för fundamentalister som extrema relativister. Båda faller utanför, enligt min mening, ett vettigt sätt att förhålla sig till sanningar. Relativisten då denne inte kan ta ställning och därmed förändra någonting. Fundamentalisten då denne väljer en sanning och håller fast vid den trots att den gröps ur både av erfarenhet och logik.

Att redovisa alla mina reflektioner och de olika ställningstaganden jag valt att göra utifrån såväl min uppfattning om omvärlden, mina erfarenheter eller mina värderingar är inte nödvändigt om inte det blir nödvändigt i den efterföljande diskursen. Det är min blogg – det är upp till den som läser att faktiskt göra sin research. Det finns i den här bloggen 3800+ inlägg – att de inte skulle ge svaret är knappast troligt.

Du menar uppenbarligen att jag, för att inte vara ”omogen” ska framlägga varje argument och motargument mot mina egna tyckanden – men du själv väljer att endast läsa rubriker och bedöma min eventuella mognad utifrån det (och bloggens kvalitet). Det finner jag lite inkonsekvent.

Att jag skriver vad jag tycker och anser det vara rätt är knappast unikt. a) det är min blogg b) människor gör det – det kallas att ha en åsikt. Sen kan man (och bör) självklart problematisera sin egen åsikt men i det här fallet har jag redan gjort det. Du anklagar mig för att vara självgod men ditt snabba dömande att jag inte skulle reflekterat över svaren är minst sagt självgott och inte så lite narcissistiskt.

Så här menar jag: varje svar jag har dvs. min åsikt som jag förfäktar är aldrig annat än relativ kontra en (eventuell) Sanning. Dock är det svar jag för tillfället anser mig ha sant för mig just i det läge och efter den reflektion som gjorts just då. Och ja – allt vi tycker tänker och tror bygger på erfarenheter, tolkningar av vår omvärld och de ställningstagningar som vi utifrån detta väljer. Men att aldrig (som jag upplever att du anser vara det enda rätta) välja att säga ”det här är min sanning just nu” är inte produktivt eftersom man då aldrig kommer vidare utan går runt runt i en extrem relativistisk cirkel.

För min del är jag lika rädd för fundamentalister som extrema relativister. Båda faller utanför, enligt min mening, ett vettigt sätt att förhålla sig till sanningar. Relativisten då denne inte kan ta ställning och därmed förändra någonting. Fundamentalisten då denne väljer en sanning och håller fast vid den trots att den gröps ur både av erfarenhet och logik.

Att redovisa alla mina reflektioner och de olika ställningstaganden jag valt att göra utifrån såväl min uppfattning om omvärlden, mina erfarenheter eller mina värderingar är inte nödvändigt om inte det blir nödvändigt i den efterföljande diskursen. Det är min blogg – det är upp till den som läser att faktiskt göra sin research. Det finns i den här bloggen 3800+ inlägg – att de inte skulle ge svaret är knappast troligt.

Du menar uppenbarligen att jag, för att inte vara ”omogen” ska framlägga varje argument och motargument mot mina egna tyckanden – men du själv väljer att endast läsa rubriker och bedöma min eventuella mognad utifrån det (och bloggens kvalitet). Det finner jag lite inkonsekvent.

Var du får det ifrån att jag påstår mig ha svaret på alla frågor förstår jag inte heöller, för precis som du säger tidigare i din respons så säger jag ju ingenting? Jag kommer inte med något som helst anspråk på att ha något svar. Vad jag kommer med är ifrågasättandet av huruvida säkert det är att du har det och huruvida god självbild det är att tro sig ha det. Mina frågor därefter är endast försök att få dig att själv reflektera över det. Är ledsen om du blev provocerad av mitt inlägg vilket inte var syftet. Önskar dig allt gott och Guds famn är alltid öppen för dig, det är min övertygelse!
/Jacob

Var du får det ifrån att jag påstår mig ha svaret på alla frågor förstår jag inte heöller, för precis som du säger tidigare i din respons så säger jag ju ingenting? Jag kommer inte med något som helst anspråk på att ha något svar. Vad jag kommer med är ifrågasättandet av huruvida säkert det är att du har det och huruvida god självbild det är att tro sig ha det. Mina frågor därefter är endast försök att få dig att själv reflektera över det. Är ledsen om du blev provocerad av mitt inlägg vilket inte var syftet. Önskar dig allt gott och Guds famn är alltid öppen för dig, det är min övertygelse!
/Jacob

Postat avStaffanw
Ja, det var nog tur att kyrkan slapp ha dig som präst. Du verkar både lida av paranoja och kyrkonoja.

Well fine, din åsikt. Själv anser jag att en sån här sak är viktigare än vilken stenkyrka, vilket bord som helst. Att kyrkan ska vara till för människorna. Problemet är att kyrkan hellre skyddar sina byggnader än människor.

Postat avStaffanwJa, det var nog tur att kyrkan slapp ha dig som präst. Du verkar både lida av paranoja och kyrkonoja.

Well fine, din åsikt. Själv anser jag att en sån här sak är viktigare än vilken stenkyrka, vilket bord som helst. Att kyrkan ska vara till för människorna. Problemet är att kyrkan hellre skyddar sina byggnader än människor.

Postat avStaffanwJa, det var nog tur att kyrkan slapp ha dig som präst. Du verkar både lida av paranoja och kyrkonoja.

Känns fint att du bevisar att kristna i din genre endast har grundläggande kristna värderingar som yta: när man skrapar på den kommer snabbt elitism, mobbingtendenser och allehanda fula ting fram.