Jag skummar det som skrivs om den nya rapporten om integration och immigration, och lyssnar på debatten hos Ekdal. Jag blir ärligt talat trött på båda sidor av diskussionen utifrån ett antal värderingar:
Jag tycker nationalism är ointressant. Det är en struktur som inte nödvändigtvis är vettig i en värld som blir mindre och mindre geografiskt intressant. I en värld där värderingar och meritokrati bygger gemenskaper blir synen på "svenskt" och "Sverige" faktiskt en gäspning.
Att driva såna här frågor bygger på så många incitament och perspektiv - högt och lågt, djupt och grunt. I grunden handlar det dock om någon sorts gammal hemortsrättssyn. Det finns inget som handlar om "svenskar" eller någon sorts blodsrätt för ett land.
Jag tycker dock grundpremissen är jättebra: att om man inte följer svenska lagar så ska man bli av med medborgarskapet. Men det ska då gälla alla. Om Omar eller Björn är kriminella - fine: sno deras medborgarskap.
Liksom att man inte ska få bo var man vill om man råkar vara bidragsboende. Men det ska också gälla Kalle Svensson likaväl som Muhammed Bahktir.
(ser att Badlands har samma idé. Frågan är dock om de lätt sosseanstrukna satirikerna faktiskt menar allvar :))
För självklart är det viktigt att se till att personer som fastnar i bidragsberoende och isolering faktiskt tar sig ur det. Men sluta att försöka påskina att det inte finns "svenskar" som inte är fast i bidragsberoende och isolering. Problemet är att grundsynen är att en Kalle har större rätt till att vara bidragsberoende än en Satayede.
Det handlar fan inte om etnicitet. Det handlar inte om nationalism. Det handlar om strukturella klasskillnader. Så nej - det är inte integrationen som gått åt helvete - det är samhället. Och det är något staten uppenbart misslyckats att fixa. Dags att ge individen rätten att styra sin egen framtid kanske?
Det som däremot är intressant är att moderaterna går vidare på den linje som Kapten Björklund och andra inom allianspartierna gjort till en konst: att kalla medborgare för fuskare lite generellt och sedan sätta upp tester och regelverk som sak sålla de onda från de (kanske) goda. Om och om igen. Är vi inte fuskare så är vi ju också tjuvar.
För en gång skull är Birro avväpnande: allt handlar om fotboll.
Jag skummar det som skrivs om den nya rapporten om integration och immigration, och lyssnar på debatten hos Ekdal. Jag blir ärligt talat trött på båda sidor av diskussionen utifrån ett antal värderingar:
- Jag tycker nationalism är ointressant. Det är en struktur som inte nödvändigtvis är vettig i en värld som blir mindre och mindre geografiskt intressant. I en värld där värderingar och meritokrati bygger gemenskaper blir synen på ”svenskt” och ”Sverige” faktiskt en gäspning.
- Att driva såna här frågor bygger på så många incitament och perspektiv – högt och lågt, djupt och grunt. I grunden handlar det dock om någon sorts gammal hemortsrättssyn. Det finns inget som handlar om ”svenskar” eller någon sorts blodsrätt för ett land.
Jag tycker dock grundpremissen är jättebra: att om man inte följer svenska lagar så ska man bli av med medborgarskapet. Men det ska då gälla alla. Om Omar eller Björn är kriminella – fine: sno deras medborgarskap.
Liksom att man inte ska få bo var man vill om man råkar vara bidragsboende. Men det ska också gälla Kalle Svensson likaväl som Muhammed Bahktir.
(ser att Badlands har samma idé. Frågan är dock om de lätt sosseanstrukna satirikerna faktiskt menar allvar :))
För självklart är det viktigt att se till att personer som fastnar i bidragsberoende och isolering faktiskt tar sig ur det. Men sluta att försöka påskina att det inte finns ”svenskar” som inte är fast i bidragsberoende och isolering. Problemet är att grundsynen är att en Kalle har större rätt till att vara bidragsberoende än en Satayede.
Det handlar fan inte om etnicitet. Det handlar inte om nationalism. Det handlar om strukturella klasskillnader. Så nej – det är inte integrationen som gått åt helvete – det är samhället. Och det är något staten uppenbart misslyckats att fixa. Dags att ge individen rätten att styra sin egen framtid kanske?
Det som däremot är intressant är att moderaterna går vidare på den linje som Kapten Björklund och andra inom allianspartierna gjort till en konst: att kalla medborgare för fuskare lite generellt och sedan sätta upp tester och regelverk som sak sålla de onda från de (kanske) goda. Om och om igen. Är vi inte fuskare så är vi ju också tjuvar.
För en gång skull är Birro avväpnande: allt handlar om fotboll.
Bloggar etiketter: bidrag, Ekdal, etnicitet, fotboll, fuskare, isolering, kriminella, Marcus Birro, moderater, nationalism, Rapport, svenskt, Sverige
