Du verkar vara bekant med det givna, vilket förmodligen behövs för att förstå hur en uppmaning till att underbygga ett vidare studium av vänskapen empiriskt skulle vara ansvarslöst. Ingenstans förnekar jag definitionernas psykologiska betydelse och kraft eller uppmanar till ett undvikande därav. Att däremot snabbt och dåligt underbyggt söka en ny definition, på vad det än må vara, bara för att personen i fråga kan lukta sig till förändringens vindar är om något amoraliskt; vilket även var de gamla grekernas, för vilka både etiken och epistemologin var köttslig, ståndpunkt — som du redan vet.

Läs nu ordentligt.

Ludmilla’s last blog post..Nu är det inte många Spotifyinvites kvar…

Ludmilla’s last blog post..Nu är det inte många Spotifyinvites kvar…

Försöker undvika att nivåbestämma vänner, djupa, ytliga etc.Jag tror inte jag har någon egentligen som jag står riktigt nära och som det känns som jag skulle berätta allt för, kanske för att min vilja och mitt behov att berätta saker om mig själv är låg. Jag känner att jag att jag har vad jag vill ha och behöver på sociala områden. Kompisar, människor i föreningar, jobbet, forumsdeltagare, mailkompisar etc de kompletterar varandra.

Sedan tror jag att rätt många saknar just det där som du skriver om, det är nästan de svåraste. De som man spontant med rätt kort framförhållning kan göra något med. Jag tror den sortens vänner kräver en del underhåll, en regelbundenhet i kontakterna, som försvinner mer och mer. Det är det enda negativa som jag ser med ett stort kontaktnät, att kravlösheten i att upprätthålla kontakter kan till slut bli en rätt ensidig syn på det. ”Jag är dålig på att höra av mig= hör aldrig av mig, men mina egentliga vänner vet hur jag är och respekterar att jag är sådan”.

Åsa’s last blog post..Blandat

Försöker undvika att nivåbestämma vänner, djupa, ytliga etc.Jag tror inte jag har någon egentligen som jag står riktigt nära och som det känns som jag skulle berätta allt för, kanske för att min vilja och mitt behov att berätta saker om mig själv är låg. Jag känner att jag att jag har vad jag vill ha och behöver på sociala områden. Kompisar, människor i föreningar, jobbet, forumsdeltagare, mailkompisar etc de kompletterar varandra.

Sedan tror jag att rätt många saknar just det där som du skriver om, det är nästan de svåraste. De som man spontant med rätt kort framförhållning kan göra något med. Jag tror den sortens vänner kräver en del underhåll, en regelbundenhet i kontakterna, som försvinner mer och mer. Det är det enda negativa som jag ser med ett stort kontaktnät, att kravlösheten i att upprätthålla kontakter kan till slut bli en rätt ensidig syn på det. ”Jag är dålig på att höra av mig= hör aldrig av mig, men mina egentliga vänner vet hur jag är och respekterar att jag är sådan”.

Åsa’s last blog post..Blandat

Nog bör vi revidera vår syn på vänskap, iom utvecklingen av social media, men vänder mot tanken att vi bör söka oss en ny definition på vänskap. Det må så vara att vänskap idag betyder något annat än det gjorde för, säg, 20 år sedan. Men när det gäller folks beteenden och vanor är definitioner sällan fruktbara.

Uppmanar istället ett mer experimentellt studium av hur folk brukar dessa medier och hur detta i sin tur förändrar synen på vänskap för dem själva.

Varma hälsningar,
Gustaf

Nog bör vi revidera vår syn på vänskap, iom utvecklingen av social media, men vänder mot tanken att vi bör söka oss en ny definition på vänskap. Det må så vara att vänskap idag betyder något annat än det gjorde för, säg, 20 år sedan. Men när det gäller folks beteenden och vanor är definitioner sällan fruktbara.

Uppmanar istället ett mer experimentellt studium av hur folk brukar dessa medier och hur detta i sin tur förändrar synen på vänskap för dem själva.

Varma hälsningar,
Gustaf