Alltså, det finns ju varianter på det där. En gammal släkting till mig brukade alltid säga ”Det är inte meningen att man ska ha det bra”. Han utgick alltid ifrån det värsta. Blev det sedan bättre än värsta möjliga var det ju bara positivt.

Eller så kan man ta det lite mañana och säga ”gilla läget”.

Det finns ju förstås ett alternativ till och det är att man är en obotlig optimist som alltid tror att alltid ska fungera av sig självt. Det gör det ju aldrig så det är bara att glömma det alternativet.

Själv tenderar jag i vissa frågor tänka som i alternativ nummer ett. Ett exempel är pengar. Jag blir alltid överlycklig när jag får tillbaka på skatten eller kanske behöver betala ett par tusenlappar. Varje gång det där jävla beskedet kommer så utgår jag från att det blir ruin.

Men gilla läget-alternativet mår man bäst av. Det är ett nyktert sätt att se på tillvaron och dessutom funkar det ju så. Det är alltid nånting som kan jävlas och aldrig vid rätt tidpunkt. Tar man det lite lugnt (yeah right att jag tar det lugnt alltid… :-)) så ordnar det sig. Det är också det här alternativet som stämmer bäst på de orangea kuverten. Jag garvar bara åt mina möjligheter att leva efter 65! :-)

Studiomannen’s last blog post..Peter tippar allsvenskan redan nu

”Nykter”, praktisk, illusionsfri….tomatoe tomatoe.
Skämt åsido…det viktiga är ju att dels tillåta sig att se vad som ändå uppnås, även om vägarna är mer än lovligt slingriga…och att inte hemfalla åt bitterhet.

Ilska, besvikelse och irritation i kortare perioder, är ju bara mänskligt.
Bitterhet med därmed följande offerroll, ödelägger hela ens liv och oftast även för dem man har omkring sig.

Nina’s last blog post..I all hastighet.

I såna lägen brukar jag tänka, intala mig, mumla mig full av ordet: Tillit.
Jag gör det ofta & intensivt (dock inte länge) för att jaga alla mörka tankar på flykt
och det brukar oftast hjälp. Bygger tilliten, den personliga, allt starkare. Typ.

Matti’s last blog post..Hålla andan