X-phi om kapitalism och konversationer

Såna här artiklar gör mig alldeles svettig av lycka. I ”Are you capitalist or a creativist” tar Rory Sutherland upp en extremt spännande filosofisk fråga: är vi intentions-etiska eller konsekvens-etiska? Läs den. Den är spännande – själv tror jag exempelvis att ett visst mått av girighet ligger implicit i kreativiteten men att den är underbalanserad kontra passion och engagemang för själva skapandet av det perfekta men håller personligen med i citatet från Eddie Izzard:

”I’m not a capitalist, I am a creativist. I want to make money so that I can create things. Suddenly all these people have come along who want to create things so they can make money.”

Samtidigt är det inte svårt att säga att de här tankarna också handlar om Jantelagen. För i grunden ligger förutsättningen att den person som vill göra något stort – att gå utanför ramarna – förutsätts ha en egen agenda, en plan för att berika sig själv. Sen har vi asynkroniciteten i att människor tenderar att vara intentions-etiska när det gäller andra men vara väldigt konsekvensetiska när det gäller en själv (eller de primära andra i livet).

Vi vet alla att prisspiralen inte handlar om någon större kreativitet – och kommer att bita sig själv i svansen. Särskilt om det är så att konsumenter mer och mer ser varje ny produkt inte som en förbättring utan som ett sätt för företag X att förmera sina egennyttiga mål:

it suggests the spectacular achievement of capitalist free markets in producing cheaper, better goods is often perceptually wasted, since most of us simply don’t much respect the selfish motivation behind the achievement.

Alltså handlar det om att skapa ett annat mindset – fr a hos företagsledare, aktieägare och andra: bygg engagemang runt innovationerna istället för runt intjänandet.

Den har ett antal intressanta aspekter:

  • om vi förutsätter att självvinst alltid innebär en negativ konsekvens för helheten – hur ska vi då någonsin kunna skapa en meritokrati där personer får ersättning utifrån vad de tillför och kan istället för vilken titel och roll de besitter?
  • varje försök att ta ett lateralt steg i utvecklingen ses med oblida ögon – eftersom vi förutsätts att sätta vinsten före själva skapandet.
  • sociala medier förändrar grunden för varumärket och att lägga det här rastret till den bilden gör att varumärken som inte deltar i konversationen ligger illa till.

@thembti på Twitter skyddar business istället för att svärmutveckla

Inatt blev klockan närmare fyra innan jag slocknade. Hamnade i en kort Twitter-debatt med de som har copyright om MBTI (Myers-Briggs testerna) runt uttalanden om PRfekts Typealyzer. Tyvärr har Mattias valt att lägga hela PRfekt i nån säck nånstans men själv menar jag att en del av hans tänk skulle kunna vara mycket matnyttigt för mig som planner. Att MBTI valde att generellt säga att det är ”decieving” och dissar det hårt men försöker att förklara att han/hon är ”öppen för diskussion”. Roande är när personen – som förklarar att CPP äger kunskapen runt alla testningar runt Myers-Briggs, och är seriösa runt MBTI skriver en tweet:

anyone else think people tend to project their personality type on Obama? For the record, I’m ISTJ, and do NOT think he’s ISTJ. ENTJ, maybe

Känns ju solitt det – särskilt efter att tidigare satt igång en sorts ”tävling” bland twitteranvändare att personlighetsbestämma Obama utifrån MB-teorin. Så det är ok att göra det lite hur som helst här men när Typealyzer gör det med rejält på fötterna så är det ”junk” (eftersom CPP inte har kontroll över det).

Varför blir jag så upprörd? Jag tycker att det är en bild av hur akademiska teorier som (av nödvändighet – inget jag har emot) kommersialiserats lätt blir extremt inriktade på att skydda sin affär och därmed missar en massa möjligheter att utöka användningsområdet. Själv ser jag Myers-Briggs som extremt intressant i många fler sammanhang – och jag gillar att man försöker att hitta ytterligare idéer för att utveckla det. Men problemet är helt enkelt att man inte fattat crowd sourching…

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , ,

Office nomad Strandh

Idag är Niclas Strandh digitalPR utlokaliserad eftersom hantverkare och städerskor slåss om platsen där hemmakontoret ligger. Dagen började med att dottern spelade solo i Hagakyrkan – hon var fantastiskt duktig!, sjöng med klassen – vilket också sonen gjorde. Själv stod jag längst bak med Målaren. Och det slog mig – nu när jag lagt så lång distans till mitt gamla liv – att det är rätt konstigt att det ska vara så självklart att skolan går till kyrkan för att göra påskavslutningar. Det är ju faktiskt ensidig religiös propaganda. Självklart ska ingen skugga falla över den lokala församlingen eller Ann-Gerd Jansson; men det är onekligen så att kyrkan fortfarande ses som en kulturinstitution och att kristendomen på något sätt är generellt ansedd som det svenska. Rätt ruggigt egentligen.

Nu sitter jag på McDonald’s i Kupolen och försöker att jobba en del. Det går så där. Ont i ryggen, dålig sittställning. Får se vart jag drar vidare sen. Mitt lunchmöte med min ekonom (nej, Sara är ingen ”tant” :)) blev inställt så jag fick helt enkelt hitta någon annan att luncha med. Det blev frun.

Uppdatering: Svårt att vara glamorös officenomad i Borlänge. Fick bli att låna ett tomt kontor på lunchsällskapets arbetsplats.

Bloggar etiketter: , , , , ,

Vattenhuset i Borlänge ligger illa till

Vi renoverar. Eller som de flesta fortfarande gör – köper renovering av hantverkare. Den här gången är det badrum och Vattenhuset i Borlänge som står som entreprenör. Igår skulle det varit klart. Det har projektledaren lovat sen länge. Idag kommer storstädningen – Prioleva (ett för övrigt briljant namn). Gissa vad? Idag river hantverkarna halva taket. Rörmokaren är inte klar. Allt är upp och ner. Samtidigt vägrar firman att ersätta oss för den kostnad som städningen kommer att öka på grund av det här.

Det är som om två bilar krockar – och det är fotgängaren på trottoaren som får betala. Jävla idioter.

Allvarligt. Om vi tjänstekonsulter skötte oss lika illa skulle vi få söka jobb på ICA-lagret.

Funderar allvarligt på att göra en driveby-SEO på dem om de inte skärper sig jävligt snabbt.

Och just ja – köket är ännu inte klart heller…

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , ,

Kontoret håller på att utvecklas

Visserligen är det kanske så att jag inte kommer att sitta här så vansinnigt ofta men ändå.

23″ skärm. All-in-oneskrivare (gav upp lasertanken). Apples stora t-bord och ett par klassiska hörlurar, extern HD, en Macbook och Logitech-mus.

Men fasen vad man får jaga på sig själv för att få saker gjorda. Dags att offerera och fakturera. Imorgon bär det av till Stockholm och JMW-jobb i ett par dagar.

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , ,

Första dagen i hemmakontoret…

…och jag sitter i köket.

Hantverkarna härjar runt i huset och jag har bloggat på digitalpr.se om möjligheterna att faktiskt skapa verktyg som är intressanta för fler personer än vi geeks och early adopters. Det är dags att vi slutar att jaga det ”svåra” och det ”invecklade” helt enkelt för att vi ska verka smartare. Min mission blir mer och mer att vara pedagog för att skapa sociala medierna till en verklig plattform för alla.

Känns som om Deepedition kommer bli ännu mer en personlig loggbok ett tag. Jag hinner inte skriva varken om Wanja, om bloggare som får a-kassan efter sig etc. Det jag kan tycka är att det inte är helt galet att bloggare faktiskt kollas – fler och fler blir professionella i världen och det ser vi i Sverige också, vilket gör att bloggare är på väg att bli ett yrke. Det dumma är att a-kassan i det här fallet inte verkar frågat om han faktiskt tjänar pengar på bloggandet. Gissar att vi kommer att se Försäkringskassan börja att jag sjukskrivna som bloggar framöver också. Däremot får de inte lagligt jaga den intressanta Försäkringskassan – Inifrån. Vilket de inte bör göra utan hantera genom att själva börja att konversera med människor som berörs. Det finns möjligheter med sociala medier – för alla. Det är fasen det häftiga i det här.

Bloggar etiketter: , , , , , ,

För mycket todo-lista

Det är mycket att stå i. Egen företagare och eftersom förra veckan var minst sagt surrealistisk när det gäller att ha mycket jobb så blir det först nu som jag ska hinna att få själva showen på banan så att säga. Det är massor av saker som jag ska göra för första gången: fakturering, offerering, inbetalningar, utbetalningar, moms, pension, försäkring… you name it – nåt administrativt är det. Så i slutänden är det tänkt att jag ska tjäna pengar och köpa mat till familjen också…

Så de närmaste dagarna handlar det om att dels fakturera och skriva offerter, dels fixa kontoret – idag köpte jag en ny skärm: problemet är att ingen i Borlänge säljer Appletillbehör så jag blev utan tangentbord. Det blir lite surrealistiskt. Såg till att köpa ett SD-kort så att jag kan använda mobila bredbandsmodemet som USB-minne.

Avslutat en del grejer från förra veckan för att kunna fortsätta med det som måste göras.

Städa kontoret borde vara en prio.

Skrivit en meterlång ToDo-lista.

Bloggandet får stå tillbaka en del just nu. Har skrivit några rader om Hirdmans idiotier runt Twitter på digitalpr.se och jösses om ni visste hur många idéer som jag har för bloggar. Jag biter mig i tungan för att kommentera det som händer. Men en sak som långt bloggande ger – att det tar tid att skriva. För man vill länka rätt, leta upp vad andra sagt, läsa noggrannt. Det där som Anja Hirdman och Maria-Pia Boëthius anser inte sker på nätet (men i tidningen…).

En intressant sak är att jag nu kommer att bli ”kontorsnomad”. Jag har mitt kontor härhemma, jag har ett kontor i Stockholm hos JMW och jag kommer ändå att sitta mycket i offentliga miljöer och jobba. Tror det passar mig rätt bra. Sen har jag ju ställen att gå och hänga på. Om det känns trist nån gång menar jag.

Samtidigt är det nytt. Vem ska man fika med? Lunch? Om saker går åt helvete så är det bara mitt fel. Vem ska jag deala med lön med?

Det är spännande, ibland kräksmässigt oroande och oftast extremt roligt att göra den här resan.

Uppdatering: Inse – jag har inte ens färdiga visitkort…

Bloggar etiketter: , , , , , , , ,

Vinst. Men jag börjar om.

Igår var jag på Guldäggsgalan. Som jag aldrig tävlat i (vi blev inte nominerade med våra sociala medie-case i år). Det var en märklig känsla. Ulrika Good (finns bildbevis på att vi sågs), Abbes pappa och resten av Goss vann ett Guldägg för uteliggarbrevet. Det var de väl värda. För övrigt hade vi med Twitter nog mest kul – kolla in #guld från igår.

Men jag känner mig lite som en främmande fågel. Jag är fan från landet. Jag har inte gått Berghs. Jag är en akademiker men som inte gjort det där som reklamare oftast gjort. Typ utbildat sig i branschen. Visst, jag känner rätt så många namnkunniga personer men fortfarande undrar jag ofta vad fan jag gör i såna där sammanhang.

Nu ikväll gick Gyllene Hästen av stapeln. Det som varit ”mitt” sammanhang. Under fem-sex år i varje fall. Marknadsföreningen i Dalarnas pris för bästa reklam. Som jag lämnade styrelsen för nu i februari. Heimer & Company Reklambyrå vann B2B-klassen med ”Sometimes the smallest things are the most important” för Sandvik SMT och varumärket Springflex.

Det fick jag reda på via sms. Jag valde att stanna hemma med familjen. Jag har jobbat hårt den gångna veckan. Med Niclas Strandh digitalPR och JMW. Jag borde varit där men var det inte. 3,5 timmars sömn per natt under fyra nätter tog ut sin rätt. (Att jag sen inte kan somna nu är en annan sak *snett leende*).

Men visst känns det konstigt. För det är mycket jobb bakom idén, bakom konceptet. Mitt jobb. Mina timmar. Jag är glad för att HCO vann, för det är ett bra case. Magnus, Eva, Magdalena Nord-Omne är alla väl värda vinsten. Och Per Warg som vågade satsa på en liten byrå från Falun. Jag hoppas att de firar rejält.

Själv börjar jag om. Igen. Precis som förra gången. Och gången innan.

Så får den här låten än en gång ge mig styrka:

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , , ,

Konsultens vardag

Lite sömn. Mycket jobb. Jakt på fakturering (jag slipper mycket av det visserligen). Långa tider från barnen. Det sista är sämst. För övrigt är det som förut men nu gör jag det för mig själv.

Bloggar etiketter: , , ,