Jag tar med två kommentarer som jag gjort på Långström-Vinges blogg.

Jesus säger att dödsrikets portar inte skall sluta sig kring kyrkan. Då menar han de verkliga kyrkan som är de troendes gemenskap. Den som av somliga som inte vill kännas vid evangeliets kraft kallas för ”kärntrupper” eller ”elittrupper”. De som hade kallat de 12 kring Jesus, de tusen på pingstdagen, den fattiga änkan, lasaros etc för en liten elitklick. I deras ”bibel” står det nog ”gå ut i hela värden och bevara gamla byggnder och släng ut alla lärjungar. Det är klart att vi skall bevara våra fina gamla kyrkor, men inte till priset av kärnverksamheten. Om värden älskar dessa byggnader så låt dem ta hand om dem. Jag uppskattar riktigt gamla fina medeltidskyrkor, men landet är fullt av ”tegnerlador” och ännu värre. Småkyrkorörelsen såg behovet av ny kyrkor som finns där människor bor. Har ni missat processen som kallas för urbanisering. Att bevara landsortskatedraler till priset av att vinna Anna, Per, Tindra, Neo etc för Kristus. Vad är viktigast?

Förutom ovanstående har jag följande tänkbara förslag:

1. Höj kyrkoavgiften som tas ut över skattesedeln där så behövs.
2. Ta inträde vid besök utanför Gudstjänst i de kyrkor som är tillräckligt intresseväckande. Detta görs redan i England.
3. Gör det allmänna anvarigt genom att ta ut kostnaden via komunalskatten i de kommuner som berörs. Dvs. kommunalisera kyrkobyggnaden. Möjligen justerat via utjämningsbidrag för att inte belasta t.ex. Gotland för hårt.
4. Minska personalkostnaderna i kykan till förmån för byggnadsvård. På 60-talet ökade personalmängden kraftigt samtidigt som sekulariseringens konsekvenser började märkas på allvar.
5. Om en väckelse skulle vända trenden kan endel effekter som inte har med urbaniseringen bli en följd.

Svenska kyrkan är trots allt en priviligerad kyrka med betydligt högre medlemsantal än t.ex. missionskyrkan och den Anglikanska kyrkan har så högre kyrkoavgift biter kanske ett tag. Om det inte påskyndar utträdena. Ja lätt blir det inte.

Jag tar med två kommentarer som jag gjort på Långström-Vinges blogg.

Jesus säger att dödsrikets portar inte skall sluta sig kring kyrkan. Då menar han de verkliga kyrkan som är de troendes gemenskap. Den som av somliga som inte vill kännas vid evangeliets kraft kallas för ”kärntrupper” eller ”elittrupper”. De som hade kallat de 12 kring Jesus, de tusen på pingstdagen, den fattiga änkan, lasaros etc för en liten elitklick. I deras ”bibel” står det nog ”gå ut i hela värden och bevara gamla byggnder och släng ut alla lärjungar. Det är klart att vi skall bevara våra fina gamla kyrkor, men inte till priset av kärnverksamheten. Om värden älskar dessa byggnader så låt dem ta hand om dem. Jag uppskattar riktigt gamla fina medeltidskyrkor, men landet är fullt av ”tegnerlador” och ännu värre. Småkyrkorörelsen såg behovet av ny kyrkor som finns där människor bor. Har ni missat processen som kallas för urbanisering. Att bevara landsortskatedraler till priset av att vinna Anna, Per, Tindra, Neo etc för Kristus. Vad är viktigast?

Förutom ovanstående har jag följande tänkbara förslag:

1. Höj kyrkoavgiften som tas ut över skattesedeln där så behövs.
2. Ta inträde vid besök utanför Gudstjänst i de kyrkor som är tillräckligt intresseväckande. Detta görs redan i England.
3. Gör det allmänna anvarigt genom att ta ut kostnaden via komunalskatten i de kommuner som berörs. Dvs. kommunalisera kyrkobyggnaden. Möjligen justerat via utjämningsbidrag för att inte belasta t.ex. Gotland för hårt.
4. Minska personalkostnaderna i kykan till förmån för byggnadsvård. På 60-talet ökade personalmängden kraftigt samtidigt som sekulariseringens konsekvenser började märkas på allvar.
5. Om en väckelse skulle vända trenden kan endel effekter som inte har med urbaniseringen bli en följd.

Svenska kyrkan är trots allt en priviligerad kyrka med betydligt högre medlemsantal än t.ex. missionskyrkan och den Anglikanska kyrkan har så högre kyrkoavgift biter kanske ett tag. Om det inte påskyndar utträdena. Ja lätt blir det inte.

Det är nog antroposoferna själva som fått för sig att jag har något problem med att de är antroposofer. Men jag tycker inte att det är mer problematiskt än att någon är kristen eller delar någon annan religiös eller andlig uppfattning. Poängen för min del är att man är skyldig att tala om för folk att man utsätter deras barn för den typ av andlighet man omfattar, och detta talar de inte klarspråk om. Och den andra grejen jag tycker är viktig är att inte bara antroposofer ska ha rätt att tala om antroposofi (eller kristna om kristendom,för den delen). Sen är jag en sådan totalmaterialist. Jag kan se det som att antroposofin, eller kristendomen, ger somliga människor det de behöver. Även om det de råkar behöva, eller det de uppskattar, inte innehåller ett spår av objektiv sanning. Att det finns värden i det för många människor, det är en sak, men det gör ju inte sanningen relativ.

Men man får tänka på att svenska kyrkan och antroposofi är fundamentalt olika, även om det finns beröringspunkter, tycker jag, just i hur man presenterar sig utåt–väldigt inkluderande mot alla. Kyrkan kan vara vad du vill, lalala. Och sen drabbas kyrkan av identitetskonflikt och alla börjar gnabbas om homosexuella äktenskap. (Det vore skojigare, som omväxling, om de kunde gnabbas om huruvida den där snubben gud finns eller inte. ;) På debattsidorna i SvD, DN o Dagen alltså.)

zooey’s last blog post..vackra stenar

Det är nog antroposoferna själva som fått för sig att jag har något problem med att de är antroposofer. Men jag tycker inte att det är mer problematiskt än att någon är kristen eller delar någon annan religiös eller andlig uppfattning. Poängen för min del är att man är skyldig att tala om för folk att man utsätter deras barn för den typ av andlighet man omfattar, och detta talar de inte klarspråk om. Och den andra grejen jag tycker är viktig är att inte bara antroposofer ska ha rätt att tala om antroposofi (eller kristna om kristendom,för den delen). Sen är jag en sådan totalmaterialist. Jag kan se det som att antroposofin, eller kristendomen, ger somliga människor det de behöver. Även om det de råkar behöva, eller det de uppskattar, inte innehåller ett spår av objektiv sanning. Att det finns värden i det för många människor, det är en sak, men det gör ju inte sanningen relativ.

Men man får tänka på att svenska kyrkan och antroposofi är fundamentalt olika, även om det finns beröringspunkter, tycker jag, just i hur man presenterar sig utåt–väldigt inkluderande mot alla. Kyrkan kan vara vad du vill, lalala. Och sen drabbas kyrkan av identitetskonflikt och alla börjar gnabbas om homosexuella äktenskap. (Det vore skojigare, som omväxling, om de kunde gnabbas om huruvida den där snubben gud finns eller inte. ;) På debattsidorna i SvD, DN o Dagen alltså.)

zooey’s last blog post..vackra stenar

Nej inte alls. Däremot förväntar jag mig inte att bli avfärdad av någon människa. Jag förväntar mig att bli bemött och har inga fördomar om prästers eventuella timiditet.

Nej inte alls. Däremot förväntar jag mig inte att bli avfärdad av någon människa. Jag förväntar mig att bli bemött och har inga fördomar om prästers eventuella timiditet.