Grötblogg

Det blev inget Stockholm den här veckan heller. Förkylningar är inte att leka med. Att sitta i ett öppet kontorslandskap, att hålla dragningar om sociala medier för kund och i allmänhet vara social är inte att tänka på när man har Niagarafallet konstant ur näsan.

någon latsida har det inte varit. Jobbat hårt med diverse projekt. Suttit i ett långt Skypemöte vilket var extremt jobbigt eftersom man inte kunde dra in snor, inte nysa, inte hosta eftersom det då skulle mångfaldigas i högtalarna borta på Kungsgatan.

Solstickan dök upp hemma vid halv fyratiden och pep direkt ut för att testa den nya brädan. SMS kom som berättade att musikmaskinen som vi beställt hade kommit så vi åkte och hämtade den.

HS och TP var iväg på fiol men vi kvarvarande blev för hungriga så då lagade jag pannkakor. Det är typ det enda jag gör riktigt bra och idag blev det kakaoplättar, russinpannkakor som förutom med sylt eller sirap också hade aprikoser och rostade mandlar från Saltå Kvarn. De första var ingen hit för Solstickan men de rostade mandlarna gick åt.

För att åtminstone försöka vila bort lite av förkylningen la jag mig ett tag och vips så var kvällen borta. Kvällspasset blev därmed rätt kort. Men vad gör det? Jag har fått min månadsredovisning och fortsätter jag så här hårt säg 20-30 år så kanske jag är rik i slutänden :)

Imorgon ska jag koncentrera mig på ett enda projekt. Det ska jag.

Bloggar etiketter: , , , , ,

Farmor Gun får plats i DN

Hon är fantastisk. Och det har DN äntligen fattat – och nu kanske vi slipper ”bloggen är en dagbok på nätet” därifrån? Läs om Farmor Gun och inse att revolutionen redan skett. Alla har en plattform att publicera, diskutera och konversera. Det är dags att sluta prata ”sociala medier” och prata medier. Eller kanske nya medier. Där tidningar, bloggar, mikrobloggar, Facebooklänkar och allt sammanfaller till ett fantastiskt flöde av information, konversation och… demokrati.

Bloggar etiketter: , , , , , ,

Sjuk och överhopad med livsfarliga recept

Jag har dragit på mig en ruggig förkylning. Så pass ruggig att jag helt enkelt fick ställa in dagens Stockholmsresa och hålla mig hemma (tur man har jobb som innebär att man är minst lika produktiv vid datorn).

Det som fascinerar mig är dock alla de husmorskurer som jag fått tips om under några dagar. Det är onekligen så att man funderar hur folk överlever dessa halsbrytande hemmabrygder. Tänkte delge ett antal och kan konstatera att det oftast handlar om en sorts crossover-kultur av djupaste svenska kulturarv uppdelat med importerade asiatiska influenser.

Joakim Den Gode, ökänd Stureplansprofil och kreatör föreslår Ivan Borings mintbensin:

Blanda tandkräm och 98-oktanig. Och sätt dig med huvudet över i en timme.

Själv ser jag det receptet som minst sagt problematiskt. De viktiga ångorna i den 98-oktaniga är väl flyktiga så en hel timme lär mest vara slöseri med tid.

Den kände modeprofilen och informationsbacken Samuel “Sam” Garlöv ger ett recept som uppenbarligen Berghs-elever använder sig av: vitlöks- och apelsinsmoothie. Själv är jag rejält skeptisk till allt som kommer från Berghs så jag passar på den.

Sanna Trygg, mediamänniskan, ger ett recept som känns mer som ett elixir på självmord än att revitalisera kroppen:

Riv färsk ingefära i varmt vatten, blanda med honung, låt dra och drick. Lägg till sex inlagda vitlöksklyftor till det

Jag ser ett antal problem. I detta: a) färsk ingefära innebär att jag måste åka och handla b) honung är något för bin och björnar c) inlagda vitlöksklyftor? Jag brukar lägga in vitlökar i kylskåpet – räcker det? :)

Nina Ekman, bloggkommentator, utvecklar Sannas recept till något som måste vara en mardröm:

Vad som också är effektivt, men som garanterat förvisar dig till förrådet, är buljong, med de där vitlöksklyftorna pressade i och några ägg-gulor, effektivt men varken gott eller trevligt

Jag börjar undra om folk hatar mig… Jag håller mig nog till min vanliga lätt destruktiva diet av kaffe och cigg. När man röker står man upp och det lättar upp i bihålorna. Och det är alltid lika fascinerande att blåsa rök genom näsan när man är genomtäppt. Sen kan man skylla hostan på förkylningen istället för på det vanartiga levernet.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , ,

En solig dag för tio år sen

Det var det. Sjukt varmt, soligt och klarblå himmel. HS hade legat inne på 33an eftersom det gått över tiden och vattnet började att försvinna.

Han skulle kommit i början av maj. Men kom den 19e. Sen dess har inget varit som förut. Och det är jag glad för.

Imorgon fyller Solstickan tio år. Det har gått fort, det har hänt oerhört mycket och samtidigt känns det som om man kommer ihåg varje minut i varje atom av min kropp. Det är en lång smal kille med de snällaste ögonen, det rufsigaste håret och den mest gnistrande intelligensen som åker runt på sin 24-växlande dirtbike, spelar fotboll och datorspel och har min gamla mobiltelefon i ett band runt halsen. Det är den där oerhört trygga och ibland retsamma men aldrig elaka storebrodern vars frågvishet aldrig tar slut.

Letar efter den första bilden. Han i plastlådan, mitt finger i ett fast grepp. Det är väldigt lite annat som är viktigt då. Även om man lätt glömmer bort det så är det lite som är viktigare idag.

Grattis mitt älskade barn.

Bloggar etiketter: , , , ,

Svaret för musikbranschen är att ge upplevelser och mervärde

Undrar vad Dick H, Antipirrarna och andra säger om när ena halvan av Gnarls Barkley: DJ Danger Mouse, väljer att sälja en tom CD-r-skiva med omslag och grejer men musiken får man ladda ner själv (och hitta själv). Det är onekligen ett nytt tänk. Det hela har självklart en bakgrund i Danger Mouses tilltag att mixa ihop Beatles “White Album” med Jay Zs “Black Album” och skapa “The Grey Album” (sic!) vilket fick EMI att gå i taket. Den storyn i sig är fantastisk då EMIs advokater skickade ut cease-or-desist mail till alla som ens andades att de tänkte stödja, göra tillgänglig eller på annat sätt ha något att göra med Danger Mouseprojektet.

Coldplay släpper en liveplatta gratis. Och som tidigare NIN och Radiohead så handlar det bland annat om insikten att man har mer kontroll över sin musik genom att göra den tillgänglig och i Coldplays fall självklart så att de som livemusiker räknas som riktigt bra – och fler fans kanske väljer att köpa en biljett nästa gång de kommer.  Självklart är det svårt för såna som spånbladen i Sthlm Stoner att sälja plattor eftersom det visserligen finns efterfrågan på saker som hörts förut men de knappast lirar i något annat än gärdsgårdsserien.

På tal om att tjäna pengar. Det som artister och skivbolag helt enkelt måste inse är att människor vill köpa musik – men att det handlar om att addera upplevelser till det. Aerosmith har tjänat grova pengar på sin co-brandning av Guitar Hero: Aerosmith

“[Their] version of ‘Guitar Hero’ generated far more in revenues than any Aerosmith album ever has,” said Kotick. “Merchandising, concert sales, their ability to sign a new contract [have] all been unbelievably influenced by their participation in ‘Guitar Hero.’”

och vad gäller just Rockband, Guitar Hero och Lips för Xbox 360 så har det laddats ner enligt Robbie Bach, chef för Microsofts speldivision, 60 miljoner låtar bara över Xbox Live under 2008. Självklart innebär det här att GH har många många fler nedladdningar. Så varför inte inse att turnéer, att se till att jobba med spel- och upplevelser som mervärdet som skapar incitament för att köpa musiken, är det sätt som man kan tjäna pengar på som musikbransch idag? Att själva försäljningen av musiken som sådan är död – den kommer aldrig tillbaka och att det helt enkelt måste till ett nytt affärstänkande. Det mest fascinerande i det hela är hur musikbranschen tycker illa om framgången för exempelvis Guitar Hero trots att det visat sig att det ökar själva försäljningen av musiken i sig.

Problemet ligger i att skivbranschen, filmbranschen – och tyvärr en hel del av artisterna – behöver inse att de måste släppa det gamla tänkandet om att själva filmen, eller själva sången, är det som människor vill betala för utan det handlar om vad konsumenten kan uppleva – och använda den till. Den som på ett nytt och genomgripande sätt vågar inse att det är på det sättet som både musikbranschen, filmbranschen och rättighetsinnehavare kan bygga vidare på karriärer, inkomstkällor och skapande kommer att tjäna pengar. Det vi idag ser är dock hur man stirrar sig blind på det man förut kunde tjäna på singlar, album och DVD. Och att man i sin enfald tror att ett stopp för fildelning, lagförande av en generation som är uppvuxen med saker tillgängliga och återgång till att exemplarsförsäljning av silvriga plastbitar kommer att innebära samma inkomster.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , ,

Piratpartiet är något helt annat än gammelpolitiken

Anders Mildners text om sina minnen från Göteborgskravallerna och hans jämförelse med vad som händer idag måste läsas. Av alla men framförallt av de personer som gärna försöker påskina att “ungdomsgenerationen” bara vill fildela. Av de som mest gäspar åt att så många bloggare väljer att i princip dedikera sitt bloggande till att diskutera ACTA, Telekompaket, IPred och FRA. För hans slutsats är så skarp, den är så ödesmättad:

Ibland när jag debatterar de här frågorna känns det som om jag är tillbaka i Göteborg igen, den där sommarkvällen. Allt för få pratar med de unga, de som försöker problematisera kallas för dumma saker (den här gången är det “tjuv” i stället för ”kommunist”) och den stora frågan – vart det här samhället egentligen är på väg – riktar nästan inga av de ansvariga blicken mot.

Kan vi verkligen tro att kommunikationskriget – FRA, Ipred, Acta, Telekompaketet, och så vidare – inte kommer att spela någon roll för hur de som känner sig drabbade förhåller sig till staten eller till andra lagar?

Det finns en extrem sanning i det här: politikerna anser att människor ska läras att lyda lagar – oavsett om de i grunden visar sig vara mot det allmänna rättsmedvetandet vilket fr a IPred och FRA visat i diverse opinionsmätningar. Man bygger ett extremt gap mellan en generation av internetanvändare och sig själva. När nu ett parti tar upp frågorna, väljer att ta Internet och en digital generations åsikter på allvar får gammelpolitiken använda sig av mängder av nedvärderingar, försök att tysta och förminska betydelsen av vad exempelvis Piratpartiet. Själv kan jag, som gammal anarkist, känna igen den sammanfattning och slutsats som Mildner gör.

Stringent väljer Intensifier också att ge Piratpartiet ett antal förslag, precis som Johanna Nylander, för hur de ännu mer ska visa på en seriös framtoning och undvika det grabbiga stuket – själv skulle jag snarare säga att det finns en svans som är problematisk för PP och som kanske företrädarna ibland är för oerfarna för att inte bli alltför inställsamma mot.  Men som infallsvinkel visar: det må vara procentuellt färre kvinnor i Piratpartiet än i många andra – men numerärerna är mycket större – och andelen kvinnor på listan för EU-valet är stor. Jag hoppas dock att många av de “vuxna” personer med lång erfarenhet av såväl företagande som organisationsdrivande som kommit ut som piratpartister tar ett steg in i PP och gör det till ett riktigt reellt hot mot gammelpolitiken. Helt ärligt – en del av de personer som nu kommit ut som piratpartister borde få varje annat parti att bli riktigt oroade. Det är några av de mest brighta personer som vi har i det här landet. Och att såna som Majestatis Pluralis liksom Emma, Anna och andra i nätstrumporna (fånigt namn dock…) får mer plats framöver. Jag tror det är dags att bygga upp fler personer som framträdande företrädare än Falkvinge och Engström. Inte byta ut utan visa på hur partiet är något annat än gammelpolitikens partier.

Pernilla Ohlin i Dalarnas Tidningar gör ett misstag när hon menar att Piratpartiet precis som andra småpartier kommer att sakna personer att fylla sina platser med. Hennes jämförelse haltar betänkligt när hon sätter Feministiskt Initiativ, SD och Piratpartiet i samma fålla. Det sista är ett helt annat parti, med en medlemskader som inte kommer ur samma grund som missnöjespartier eller “ism”-partier som FI och SD eller Junilistan. Det här är ett nätverksparti, med personer vars åsikter sträcker sig över hela den politiska skalan men som i grunden har en gemensam grundvärdering – frihet, internet och personlig integritet. En analys som Ohlins visar på hur det gamla sättet att tänka politik kommer att hänga kvar länge – och att de strukturer som bestämt svensk demokrati kommer att behöva förändras.

Det som lätt missas av diverse politiska reportrar och de PP-kritiker som försöker skjuta in sig på mansdominans, enfrågestatus och icke-struktur är att Piratpartiet tar diskussionen och väljer att hålla den i det öppna. Berätta för mig när socialdemokratin vågade ta diskussionen om sin klassrasism, när vågade moderaterna att ta diskussionen om sin interna mansdominans eller när miljöpartiet valde att i det öppna erkänna att man behöver arbeta med det stora gapet mellan liberala och socialistiska mp:are. För att inte tala om den diskussion som kd borde ha när det gäller synen på homosexuella inom partiet eller centerns problem med synen på marknadskrafter kontra isolationism.

Piratpartiet är ett nytt parti. På många olika sätt. Men det nya ligger i att våga vara transparenta när det handlar om utveckling, om interna stridigheter och kritik. Jag vidhåller att de har en lång väg att gå ännu och kanske kommer det inte att ens existera om några år – men den impact och det genomslag när det gäller de frågor som man står för kommer för evigt förändra svensk och förhoppningsvis även europeisk politik.

EU-valet närmar sig och nej, jag tänker inte bli medlem i Piratpartiet. Jag står för min autonomi – den innebär att jag kan kritisera och hylla de som gör bra saker. Oavsett vilket parti de tillhör. Men jag kan säga att om jag väljer att lägga min EU-röst på något annat än den blanka röstningsstatistiken så kommer det att bli Piratpartiet.

Uppdatering: Hittar en lång utmärkt text som diskuterar Mildners hos Isobel. Läs den.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , ,

Politiker tar inte helikopterperspektiv

Det är roande läsning den läckta lagrådsremissen Ivia Wikileaks som blir en viktig motor för gräsrotsjournalistik) där teleoperatörer, ISPs och andra som på något sätt hanterar IP-adresser ska tvingas att spara alla loggtrafik i sex månader. Det roliga är ju att politikerna fortfarande försöker att hålla det gamla skenet uppe. Hello – det är kört att försöka att mörka saker idag. Det är roande på grund av att man verkligen försöker få det till att inte ha med IPred att göra, att skilja det från TPB och hela den diskussionen trots att det i själva remissen finns ett antal skrivningar där IFPI och Antipiratbyrån haft starka åsikter. Och det är ju så att datalagringsdirektivet i sig inte stipulerar hur grovt ett brott ska vara för att det ska gå under denna:

Dessvärre kvarstår en lucka i lagen sedan Bodströms tid, säger hon: den om hur grovt ett brott ska vara för att uppgifterna ska kunna krävas ut.

Borgerliga politiker som skyller på Bodström är lite sorgligt också. Var är er ryggrad? Linander försöker förklara men helt ärligt så känns det sannerligen som kejsarkläder. För oavsett definition av grova brott så bygger det hela fortfarande på att om uppgifterna finns kvar så kommer IPred alltså att fungera – det går att begära ut uppgifterna då man annars bevisar att teleoperatörerna och ISPerna helt enkelt brutit mot datalagringslagen. Så visst är det så att själva datalagringslagen inte tillåter IFPI att använda den som grund i sin småsinta jakt men tillsammans med polismetodsutredning, ett IPred och en eventuell framtida fällande tom i högsta instans för TPB (staten får väl se till att hitta fler jäviga domare) så är det väl ingen som på allvar tror att upphovsrättslobbyn inte  kommer att försöka använda det här för sin fördel?

Ändamålsglidningen är i full gång. Det är flagrant att så få politiker inte väljer att se det hela i sin kontext: alla lagar sammantagna utan som Linander och många fler: cruncha varje lag för sig som om den inte hade något koppling till något annat. Grejen är att det har det: det handlar om internet. De handlar om personlig integritet. De handlar om vilken sorts demokrati vi vill ha: en som är sann eller en som är kinesisk (australiensisk).

Det sorgliga i allt det här är tvåfaldig:

1. Det här är, oavsett vad vissa politiker försöker att påskina, en grundläggande fråga (det är faktiskt pinsamt av människor som jag förut hållit för smarta när de försöker förminska frågan till att handla om fildelning). Det handlar om grundläggande demokratiska värderingar. Statsmakten och i sin tur företag med intresse av tystnad och opaka strukturer skapar mycket snabbt nu lagar och regelverk som skjuter tanken på ett fritt samhälle i sank. Jag mår helt ärligt lite illa när jag ser diverse politiker hylla frihetskämpar, rasa mot att demokratiskämpar slängs i fängelse och gråtandet över förtryck av journalister och andra samtidigt som man säljer ut den svenska lagstiftningen: säljer ut vår personliga integritet.

2. Magnituden av de olika regelverken sammanslaget borde få alla att inse vad som håller på att hända. Men exempelvis artister, författare och andra är mycket tysta. För deras enda intresse, som skymmer deras blick för de mycket mer långtgående konsekvenser som IPred och andra lagar kommer att få. För sig själv är närmast: precis som det inom bloggosfären finns en febrig integritetsdebatt så finns det gissningsvis inom de artistiska kotterierna en motsvarande hetta över att man nu en gång för alla ska stoppa “stölderna”. Det är tunnelseende som alla fått. Tystnaden säger mer än tusen ord i det här fallet.

Bloggar etiketter: , ,

Alla vill inte jobba – andra kan inte

Allt är verkligen upp och ner. Nu gör sossarna en märklig vändning och ska stänga Arbetsförmedlingen och ersätta den med Kompetensförmedling – ie. beställning av företag så letar man reda på rätt anställd. Det är en extremistisk form av arbetslinjen som sossarna nu slänger upp. Det ska också innebära att Försäkringskassan och AF arbetar i samma rum.

Det här är så verklighetsfrånvänt att man funderar om Ylva J rökt på. Dels är det ju just det som AF redan gör – och det finns inga som helst goda exempel när FK och AF jobbat nära. Man har väldigt olika uppdrag idag: FK ska förhindra att folk lurar till sig bidrag, AF ska försöka få folk – som inte sällan är kompletta idioter – att söka jobb.

Det är ju så enkelt att skapa fler jobb, skapa gladare människor:

  • gör det lättare för småföretagare att jobba. Tiden och kostnaden för administration tar bort massor av tid för produktion.
  • sänk skattetrycket på företagare – skapa incitament för att anställa och hyra in
  • gör det enklare och billigare att anställa; köpa tjänster, anställa personer i företaget
  • skrota LAS.
  • sluta tro att alla i Sverige kan få ett jobb. Det är en ypperligt idiotisk vision. Alla kan inte jobba, fr a alla vill inte jobba.
  • låt människor vara sjuka när de är sjuka – då kommer de att orka jobba när de är friska

Men nej, så långt att tänka nytt klarar inte socialdemokratin. Eller moderaterna heller. Vi har fasen två sossepartier – det är bara att de har olika blommor. Men båda partiledarna pratar stockholmska – jag tror det är en konspiration ;)

Bloggar etiketter: , ,

Krigarprinsessan är hemma

Min vän Ulrica är äntligen hemma. Hon har varit i Afghanistan och man har följt henne via bloggen Warriorprincess. Nu är det över – sista inlägget är gjort för nu är hon hemma i Leksand. Själv är jag mest glad att hon gjorde resan – och jag anar att det inte kommer vara det sista äventyr hon ger sig ut på. För jag vet att det finns ett berg som spökar i bakhuvudet på henne: Ulrica var en av de som jag jobbade med runt 8201-projektet. Som nästan kom upp på toppen.

Jag är inte så äventyrlig av mig. Visserligen valde jag att steppa av från Heimer & Company och starta eget – det är ett äventyr. Men att välja att göra såna saker som Ulrica gör – det är inte riktigt min grej. Men jag fascineras av en sån som henne, av hennes driv och upptäckarlusta.

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , , ,

Filtreringen av nyheter

Mats Svegfors debatterade bloggar och sociala medier med min kollega Brit Stakston i TV-soffan imorse. Svegfors menade bland annat att trad.media (aka gammelmedia) är bäst på att filtrera, att vi användare inte vill göra det själva (eller uppenbarligen inte fattar att använda verktyg för att göra det).

Läser Expressen och funderar över det. Eller läser – jag läser rubrikerna i min RSS-läsare, är det något som jag fastnar för så klickar jag på den och läser ingressen.

Är det tillräckligt intressant så klickar jag på det – är det inte det så skummar jag vidare. Vet inte men jag är rätt nöjd med det. Att jag skulle vilja ha min tidning på morgonen och endast då känns väldigt avlägset.

Sen går det fort eftersom det är rätt lite som är värt att läsa mer än rubriken av :)

Uploaded with plasq‘s Skitch!
Två saker som verkligen är diametrala motsatser:
  1. En mycket spännande och för att vara en kvällstidningsartikel välresearchad om opinionssiffrorna. Det som saknades var en större självkritik mot medierna som går på och ställer upp som nyttiga idioter både när det handlar om att mäta vackert eller som inte ifrågasätter de små rörelser som de väljer att skapa krigsrubbar runt.
  2. Den fantastiskt viktiga nyheten om att paret Bobbitt nu ska tala ut i en talkshow. En sån artikel känner jag borde stoppa i filtret.

Så frågan till Svegfors blir fortfarande vad det är som ska bestämma nyhetsvärderingen om journalister fortfarande ska vara de enda som har rätt att filtrera nyhetsflödet.

Bloggar etiketter: , , , ,