Kommentarer till Deppad eller deprimerad

Av: deeped

deeped — Mon, 18 Jul 2011 20:21:03 +0000

Georgia. Men det ändras lite utifrån vilket tema jag använder för tillfället.

Av: Gurkish-91

Gurkish-91 — Mon, 18 Jul 2011 10:26:00 +0000

Bra text! Intressant! Undrar oxÅ vad du har för typsnitt på texten?, väldigt fint!

Mvh/ lina

Av: deeped

deeped — Thu, 22 Jul 2010 19:30:17 +0000

Tack för din kommentar och ja – problemet är att depression inte går att rationalisera bort med intellektet.
Tack för att du också bevisar att vårt skrivande på nätet har ett värde – även om bloggposten är ett år gammal så finns den kvar och kan förhoppningsvis vara till nytta för någon.
Sköt om dig!

Av: Gäst

Gäst — Thu, 22 Jul 2010 01:18:38 +0000

Kom in här av rent slump. Lider själv av återkommande depression, och har inte kunnat på åratal berätta för någon, för när jag berättar att jag är deppad, får jag alltid ”ryck upp” dig grejen slängd…Försöker förklara för mina näraste att det inte är så lätt…Men det blir mest att jag känner mig ännu sämre för att jag inte ”uppskattar” mitt liv, och slänger bort allt jag har, och är rent ”löjlig”…Dom verkar inte fatta att man själv intellektuellt förstår allt det där, men man känslomässigt och psykiskt inte har styrkan att ”rycka upp” sig själv, hur mycket man än vill…Och den där gnistan som gör att man stiger upp. Japp. Huvudet på spiken. När det försvinner. Hur ska man rycka upp sig?

Tack.

Av: Manda

Manda — Thu, 10 Sep 2009 17:48:09 +0000

Fint skrivet.
Själv är jag en person som är deprimerad varje dag, ibland vet jag vad jag är deprimerad över och ibland vet jag inte. Ska kanske få medicin av min psykolog.
Om du vill veta asså? Hehe

Av: Manda

Manda — Thu, 10 Sep 2009 17:48:00 +0000

Av: lillamy

lillamy — Fri, 24 Jul 2009 23:35:29 +0000

tack för ett lysande inlägg – som vanligt!
uppvuxen med en deppresiv mamma förstår jag din oro. Visst var det jobbigt – men hon var också fantastiskt kreativ och underbar emellanåt och fanns till där både för oss tre OCH alla våra kompisar!!! Jag hade inte velat byta, varken då eller nu. :-)
Ärftligheten då? Jodå, vi har drag av det alla tre, men inte alls så illa som hon. Dessutom har vi ju också genom uppväxten lärt oss att hur man handskas med det och när man ska be om hjälp…

Av: erichnielsen

erichnielsen — Thu, 23 Jul 2009 22:40:10 +0000

För de av er som kanske önskar några svar, läs följande bok:

http://www.amazon.com/Stress-Answer-Conquer-Dep...

Håller på med den och lär mig rätt mycket.

Av: ctail

ctail — Wed, 22 Jul 2009 03:05:10 +0000

Jag känner inte igen det där med att ”Generation X [sägs vara] ena lata jävlar och säger att de är deprimerade”. Däremot har jag stött på i media flera gånger att det bland många i yngre generationer (yngre än X, tycker jag mig dock ha uppfattat) ser det som normalt att använda psykofarmaka mot tillstånd som inte är klinisk depression, utan känslomässiga reaktioner på tämligen normala motgångar i livet. Jag har trott på det också eftersom jag inte har någon anledning att inte tro på det. Naturligtvis finns det de som blandar ihop begreppen och av detta drar slutsatsen att alla depressioner är nys.

Av: M Blank

M Blank — Wed, 22 Jul 2009 03:01:16 +0000

Den där sista raden. Mkt välformulerat.