Mina digitala infödda

Posted on by

floppy-disk Jag tog en paus och började rensa lite i en låda. Hittade ett gäng disketter och visade det för dottern som log och sen förklarade “men vad använder man den till?”. Bara att inse att det vi en gång tog som självklart inte längre är ens med i kidsens symbolvärld. Onekligen dags att byta ikon för “Spara” i applikationer och program…

Sonens mobiltelefon har totalt lagt av. Diskussionen om en ny börjar. Som jag tidigare berättat har jag närt en nörd vid min barm och nu ska det vara touch-skärm. När jag råkade nämna Tatoo blev han eld och lågor eftersom han lyckats att snappa upp att Android är något häftigt. Fast helst önskar han att Apple skulle släppa en ny version av Iphone eftersom han känner sin far och därmed kunde ta över den “gamla” Iphonen. Samtidigt skulle vi verkligen behöva uppgradera både Solstickans och Terrorprinsessans mobiler.

Det intressanta är att flera personer reagerat runt att de har mobiltelefoner. Vad tycker ni?

Bloggar etiketter: , ,

  • Thomas

    Det här med barn och mobiler är intressant. Jag kommer ihåg hur man retades med de få ungar på låg-mellanstadiet för att de hade mobiler. Själv hade jag inte mobil förrän jag fyllde femton. Vilket i och för sig var lite sent även för min generation. Men idag känns det nästan självklart att varje 10-12-åring har en mobiltelefon, eller?

    Det är väl neråt 7-8 års gränsen som jag själv kan börja fundera om det verkligen är så himla nödvändigt för ett barn att ha mobiltelefon överhuvudtaget.

    Så frågan om vad man tycker om att dina barn har mobiltelefon kopplas ju direkt till en annan fråga: Hur gamla är dina barn? :)

    Sen att folk ska skita högaktningsfullt i vad du vill att dina barn ska springa runt med för teknik, det är ju en annan sak ;)

  • http://deepedition.com deeped

    11 och åtta :)

  • Mats Lindholm

    Känner igen mig. Min tioåriga dotter kollar nätet regelbundet efter när Apple skall uppdatera sin iPhone. Hon har, precis som dina barn, räknat ut att någon av hennes föräldrar kommer att byta och hon får en då.

    Jag är bara inte så säker att barn och tonåringar generellt suktar efter en iPhone. Det verkar som om de mer är intresserade av enklare telefoner.

  • http://elevensval.wordpress.com/ Joakim Vollert

    kan bara instämma – min syster dotter älskar mammas och pappas IPHONE hon är snart 3 …

    tror att touch produkter är helt rätt för yngre barns inlärning …

  • StefanBergfeldt

    Det är ju faktiskt en mycket svår fråga.
    Samtidigt som vi inte vill hålla våra barn allt för digitala (se tele2s reklam ”var drar du gränsen) så är ju mobiltelefonen ett ypperligt verktyg för att kunna få tag på dem.

    För ungarna borde det räcka med en telefon som man kan ringa med, och som man kan bli uppringd på, men precis som vi kan läsa här i tråden så räcker inte det.

    Låt ungarna ha en mobil, men inte den allra senaste. Byt mobil åt dem när den gamla är uttjänt (2-3 år).

    Det är mina 2 öre

  • Pingback: Smurftips — Doktor Spinn

  • generell

    ge gossen en android-lur! Han blir app-rapp och en tillgång!

  • Annica

    Så länge mobilen inte ersätter bevakningen av barnen så tycker jag det är helt okej. Min sjuåring har en och den tycker han är trygg att ha när han ska gå till kompisen 1 km bort.

  • Angela

    Tycker det är ett överflöd att ge såpass små barn mobiltelefoner; det är redan tragiskt att vuxenvärlden ska vara nåbar och uppstressat pipande alla timmar. Jag fick min första mobil som 14-åring pga epilepsidiagnosen då min mor ville att jag alltid skulle kunna ringa 112 vid minsta förvarning, men annars skulle jag nog klarat mig bra utan mobil ett par år till. Tycker bara det är en dyr leksak för barn. Ungar ska iaf inte vara någonstans där du inte vet vart de är, och är de hos vänner så har förmodligen vännens föräldrar telefon.

  • http://deepedition.com deeped

    Tycker inte jag. Då borde barn inte få pennor eller papper heller
    för de kan inte ha något vettigt att säga heller.
    Mobiltelefon är en del av vår kultur. Att säga att det är onödigt
    är att göra som de som ansåg att TV var av djävulen.

  • Angela

    Att jämställa billiga, oföragliga ting som papper och penna med teknologi för tusenlappar känns lite overkill. Dessutom tycker jag ”del av vår kultur”-förklaringen är löjlig att använda – bara för att något är överdrivet använt i samhället så betyder det inte att det är nödvändigt för barn att äga föremålet ifråga.

    Och vad är egentligen en mobiltelefon till? För att tillgängliggöra människor, och barn ska ALLTID vara tillgängliga i person. De ska aldrig befinna sig i en situation där de behöver mobiltelefon, så enkelt är det.

    Don't insult me med att dravla om TV som djävulen, jag säger inte att mobilen är djävulen – jag säger att den, pga sitt användningsområde – inte är relevant i ett barns liv.

  • http://blogtrain.se Stellan Löfving

    Skitsvårt. Brottas med liknande problem. Mina grabbar är 14 och 11 och har fått ärva mina gamla lurar i rätt många år. Till slut kommer man till en punkt där behovet förändras, inte minst baserat på vad kompisarna har och gör.
    14-åringen och hans kompisar skickar SMS som galningar. Så han har en SE-Walkman med fria SMS-abonnemang.
    11-åringarna skickar låtar mellan sina mobiler. Upptäckte i höstas att min grabb gick och kände sig lite utanför eftersom han inte kunde det. Så då fick han en ny mobil i julklapp, en billig Huawei med mediaspelare och bluetooth.
    Så just nu är allt frid och fröjd. Utom för mig, som går runt och trälar med min sega och trötta gamla iPhone 3G med ett batteri som håller knappt över dagen. Jag vill byta, men anar en konflikt, för båda grabbarna vill ju ha den. Så jag skjuter det framför mig (och hoppas såklart även på en ny version från Apple).