I december

Just nu är det intensivt. Mycket jobb som ska genomföras och mycket jul som ska göras. Läser min käre vän och arbetskamrats text och funderar över varför vi jagar en massa olika saker. Samtidigt läser jag också kära @johannas fråga om anledning att andas. Och människor berör mig. Djupt. På många sätt. Så många smarta, så många vackra, så många med bedövande karisma. Och ändå jagar vi hela tiden vidare.
Jag älskar att jobba och de saker jag gör nu utmanar, lär mig och ger mig en massa tillbaka. Frågan är bara när det är just det: utvecklande, lärorikt och spännande eller bara, som Jocke skriver, en rädsla för att vara meningslös.
Jag tror samtidigt att det är en del av livet, att inte veta var gränsen är, att alltid söka balansen.

- Postad med min iPad från tåget mellan Stockholm och Borlänge.

  • Pingback: Tweets that mention I december -- Topsy.com

  • Sofie

    Det vore väl nästan pinsamt om folk i den här branschen inte fick ångest. Jämfört med en sjuksköterska, brandman, jordbrukare eller lärare så är vi ju helt oviktiga. Oviktiga och överbetalda.

  • http://deepedition.com deeped

    Jag är inte helt säker på att det är så enkelt att vi är oviktiga. Däremot kunde vi bli bättre på att arbeta med att lyfta fram såna som du lyfter fram och på så sätt ge dem mer mening: och därmed själva skapa meningsfullhet i det vi gör. Jag är övertygad om att ett samhälle behöver både reklam och pr. Det är delar av en livsnödvändig kommunikation, och en del av grunden för fritt informationsflöde.

  • http://sicklyknitter.tumblr.com/ Sicklyknitter

    Vad fint. Tack.

    Kan det inte vara både utvecklande och lärorikt samtidigt som man är lite rädd för att vara meningslös?