Var e vargen?

Igår kom jag hem efter träningen och dottern skulle intervjua mig för något skolarbete. Om alla journalister var lika noggranna med citaten som min dotter skulle uttrycket ”felciterad” bli obsolet. Intervjun handlade om min syn på vargjakten. Ganska avancerat för att vara i tredje klass men det är bra att de lär sig.

Själva frågan är knepig på många sätt: den innehåller såväl etiska, samhällsekonomiska, landsbygd vs storstad och rena emotionella delar. Frågorna som dottern ställde handlade lite om det: vad tycker jag om vargjakten och hur jag tror att vargarna känner sig.

En sak jag bestämt mig för är att inte försöka att göra svar simpla för mina barn: försöka att förenkla men inte att göra dem simpla. Så mina svar handlade om att det var en ganska svår fråga.

Å ena sidan: det är knappast så att Sverige har en speciellt stark vargstam. Den är kraftigt inavlad och tyvärr hjälper knappast vargjakt för att lösa det problemet. Det finns inte speciellt många vargar och kanske är det bättre att låta stammen stärkas innan man börjar brandskatta den.

Å andra sidan är vargen inte vilket djur som helst och för många renägare, för människor som bor och lever i skogslänen är rädda. Vargen är inte björnen. Jakten är inte något som handlar om nöje, det är en del av livet häruppe. Vargjakten kan därför vara viktig för att faktiskt ge människor en känsla av kontroll och är viktig för opinionen.

Sen förklarade jag, så bra det nu går för Djurens Vän aka Terrorprinsessan, att jag inte tror att vargar ”känner” som vi. De sitter inte och reflekterar över att ”nu börjar jakten så nu kommer jag kanske att dö”. De blir rädda, arga och hungriga men det är känslor som bygger på deras instinkter – inte på att de är som människor. Typ så.

Ungefär så. Flera gånger gick vi igenom vad jag sa och hon plitade på, frågade när hon inte riktigt förstod: ”vad är opinion?”

Om jag ska utveckla lite så tycker jag det är ett stort men intressant problem vi står inför. Vargdiskussionen blir i ett metaläge en symbol för den omvälvning som samhället står mitt i: där det urbana romantiserar det vilda och inte förstår de aspekter som personer som fortfarande bor på landet, i skogslänen. För jakten handlar inte om bilden av nån sorts engelsk överklass som jagar för sitt höga nöjes skull, det är inte kung Carl Gustaf som svassar omkring med en kvist i hatten. Jakt är en livsstil för många, en del av livet precis som för den urbane att gå på after work, att kunna gå till en simhall eller vilken annan fritidssysselsättning som är en del av vardagen.

Problemet med vargjaktsmotståndarna är att det sällan är logiskt utan bygger på en syn på naturen som knappast är speciellt balanserad – eller ens sann. En del jag diskuterat generellt runt synen på djur som besjälade varelser har uttryckt en så pass förmänskligad bild av hur djur är att man blir lite oroad. Jag har mött personer som på allvar menar att det borde vara dödsstraff på den som dödar ett djur. Det sista är roande ologiskt. Själv står jag för att jag anser att människan är det högst stående djuret – det ger oss ingen given rätt att göra andra illa men samtidigt ett ansvar att utnyttja vår potential. Skillnaden mellan ett djur och en människa är möjligheten att reflektera över sig själv.

Det är en avgrundsdjup skillnad och kanske det som är själen. För att förklara det lite enklare: jag tror inte vår älskade katt faktiskt ligger och funderar ”vad gör jag här?” eller ”ska jag älska de här människorna resten av mitt liv?”. Den bara är, den styrs av sina instinkter och hanterar oss människor utifrån det. Tillgivenhet handlar om att lära sig att någon tar hand om en, kärlek är något annat.

Det finns en romantiserad bild av det vilda djuret kontra det tama och frågan är hur många av de som är emot vargjakt som samtidigt är emot kamphundar mm.

Problemet å andra sidan är jägare som väljer att hata vargen. Hata den i bästa fall (att det finns någon logik om än moraliskt obalanserad) för att den tar de djur som de själva vill jaga. Bortser man från det civiliserat moraliska i det så är det egentligen ett uttryck för att oavsett människan som högsta del av utvecklingsstegen så finns det många instinkter kvar och det här bevisar det. När argumenten handlar om att vargen tar de djur som jägarna själva vill jaga så handlar det om att ett rovdjur ser sitt revir och sin tillgång på mat försvinna på grund av ett annat rovdjur. Revir i det här fallet är förädlat till livsstil, rätten att jaga som den sista rätten för människor i skogslänen. Den grundläggande instinkten är att då göra sig av med den som hotar detta. Det har vi sedan sett gå över i totalt varghat: där det inte längre finns några argument utan vargen har blivit ett monster per se. Vargen är en fiende som ska utrotas. Den är farlig, den är inte att lita på, det är en anomali i naturen som överlever bara genom att vara just det. Det är knappast en ny tanke om vargen. Genom tiderna har vargen varit en sinnebild för det smygande onda, Satan och det som inte är gott. En rå naturstyrka som fått många rörelser med megalomana elitistiska (och oftast rasistiska) tankar att ta vargen som symbol.

Jag är övertygad om att det behövs jakt på varg, precis som det behövs jakt på annat vilt. Men samtidigt – precis som jägare vanligtvis anser – så är människan ansvarig för att naturen mår bra. Vargen är en del av naturen och frågan är om en kraftig avskjutning på något sätt kan sägas göra gott för vargstammen. Argument om att ”älgstammen kommer att försvinna” är roande och visar på att vissa jägare och vargmotståndare helt tappat sansen. Vilket också diverse djurrättsaktivister gjort (för länge sedan) när de nu ska ut och ”störa” vargjakten, spenderar tid på att hota jägare och andra som arbetar med frågan. Det är knappast något vackert sätt att bedriva sin opinion.

Sen kommer vi till den politiska frågan som onekligen är knepig. EU anser att vargen är skyddsvärd och att licensjakten (som i sin tur är ett ytterligare problem) helt enkelt är emot EU-reglerna där endast skyddsjakt och jakt utifrån ett stort allmänt intresse kan tillåtas på skyddade djurarter. Sverige försöker övertyga EU samtidigt som man utifrån närhetsprinciper tillåter jakten. Generellt kan man fundera över en svensk hållning som uppenbarligen är mycket inriktad på att enbart göra EU till lags när det passar opinionen och inte annars. EU-lagar som passar det politiska etablissemanget används som förklaring till nya regelverk men när det stinger till så gör man helst något annat. Samtidigt – EU bor inte i skogslänen. Ibland kan det behövas att rucka på generella regler utifrån den kontext som råder.

Det roligaste med intervjun var i slutet när min kära dotter, vacker och intelligent som få och som antagligen kommer bli journalist försöker få mig att ta ställning: ”men tycker du det är rätt eller fel att jaga varg” och det lätta missnöjet när hennes omöjlige far som vanligt förklarade att det inte gick att säga bu eller bä. Hon själv lever i WWF-världen och anser att vargar är söta. Så hennes ståndpunkt är klar.

”mänska är du för eller emot, till slut”

Homo homini lupus på er.

Bloggar etiketter: ,

Är det fullmåne idag eller?

Ok. Dags för ett gamla sortens Deepeditioninlägg.

Får en ping i min mailbox, en Cattis har pingat mitt gamla inlägg om Lena Holfve, författare utan vett och it-innovatör och fd nämndeman och fan vet allt. Inlägget har hittat hur denna människa skrivit om Arbogamordet – och herregud, Lena Holfve är fullkomligt galen. Läs Cattis genomång hur Lena Holfve, vars blogg Rädda Sverige andas minst sagt en surrig inställning till det mesta och har alla möjliga galna infall, helt enkelt anklagar Emma Jangestig för att ha slagit ihjäl sina egna barn, och sedan slagit sig själv i huvudet. Det efter att inte läst förundersökningen (hon är alltså fd nämndeman). Hennes försvar är att om man valt att bli författare så är man en offentlig person – och då ska man tåla saker. Även att en fullkomlig galning till författare anklagar en för barnamord.

Ok. Det finns galningar överallt men det här är verkligen helt absurt. Lena Holfve är inte ens foliehatt, hon är spritt språngande galen. Hon är uppenbarligen inspirerad av David Icke och andra konspirationsteoretiker med andliga förtecken. Det verkar i den här bubblan vara vanligt att vara lite lätt tvetydigt lättrasistisk (inte tycka illa om men se ner på), anti-feminist och generellt alltid misstro de personer som inte tycker som en själv.

Uppdatering: Lena Holfve har stängt kommentarsfältet på den postningen. Fin människa som helt enkelt måste lida av en svår grad av megalomani och rädsla för att bli punkterad i sin uppblåsthet.

Annat galet idag (är det fullmåne eller vad är det här?) är Global Marketing YCDBSOYA Ltd som styrs av en minst sagt både dubiös och storhetsvansinnig person. Johan Hedberg ramlade över en preferensers som gjorde honom nyfiken och hans genomgång av företaget och dess ägare Mikael E Widengren ger onekligen en bild av en person som inte riktigt lever i samma onlineuniversa som vi andra. Och när det gäller det här med upphovsrätt så är det lite si och så med den egna efterlevnaden. Citaträtten gäller inte hela artiklar senast jag kollade, men samma person hävdar sin rätt att ha kontroll över sin frus namn på Wikipedia. Bloggen är för övrigt knappast något under av genomtänkt SEO… Så det hela är helt enkelt bara galet. Tyvärr brukar såna här galningar lyckas att lura naiva investerare och sedan försvinna med pengarna.

Uppdatering: Nikke har också skrivit om YCDBSOYA. Det är lite roande att se det hela – bara YCDBSOYAs Twitter talar för sig själv:

Dominerar internetet ju…

Det hela har något väldigt psykotiskt över sig. Kolla hans svar till Blissnation. Och jag är ledsen men speciellt mycket trafik har det inte dragit att skriva om det hela.

Bloggar etiketter: , , , , , ,

Jetlaggad

Så galet trött. Inte så konstigt antagligen – igårkväll var jag helt förvirrad och dagvill eftersom jag på något sätt tappat en dag. Det gick bra att somna igårkväll och hela dagen fram till 14 kunde jag jobba och tänka: sen tog det liksom helt stopp…

Måste försöka att komma igång. Sonen är förbannad på att stora speldatorn inte fungerar och jag får inte ordning på det. Steam fuckade upp och efter ominstallation så stannar datorn efter några minuter – och då inte bara på Steamspel. Jävla skitdator. Den har fungerat halvdåligt hela tiden men jag har inte hunnit/orkat försöka få ordning på den. Nu kan jag inte ens ominstallera systemet utan att den stannar… skräpdator On/Off sålde till mig.

Sitter och försöker strukturera tankarna i trött-huvudet och ser Familjen Annorlunda och funderar varför det annorlunda handlar om familjer med många barn? Konspiration från kristdemokraterna? ”Titta, det går jättebra att ha många barn och med vårdnadsbidraget blir det mycket enklare och bättre, och kvinnorna blir kvar där de ska vara”. Pampers som sponsrar?

Eller mer seriöst: har vi hamnat i en situation där att ha fler än tre barn anses som onormalt? Och varför får vi inte se andra familjer? Varför inte en serie där man möter människor som valt att inte skaffa barn?

Normalitet är ett konstigt uttryckt.

Bloggar etiketter: , , ,

Las Vegas

Vilka dagar det varit. Fullt ös och sällan uppkoppling. För dem som inte vet det har jag varit i Las Vegas under Consumer Entertainment Show (CES). Världens största konsumentelektronikmässa. Helt galet stor. 126000 personer har rört sig i Las Vegas Convention Center och tittat på nya (tyvärr inte så mycket och de som var inte så revolutionerande), uppdaterade och gamla (men då coola) prylar som är inriktade på konsumenter och elektronik.

Själv har jag mest varit inriktad på digitala delen: hårdvara och trenderna. Det har räckt och blivit över. Jobbet jag gjort är att tillsammans med infochefen på Microsoft Sverige blogga, efter tillgång till nätverk twittra, göra film och ta bilder. Våra mödor kan du se på portalen. Just wifi har varit ett problem: det finns inget i själva mässhallarna (de där 1,6 miljonerna kvadratmetrarna) och press/bloggernätverken i pressrummen har varit kraftigt underdimensionerade: dvs det har varit jävligt svårt att få uppkoppling. Och roamingavgifterna avskräcker.
Vi har varit Qualified Bloggers vilket inneburit att vi fått presspass (grön påse att ha runt halsen) till skillnad mot andra bloggare som fick en lila. Vi kom med andra ord in överallt. (Det roliga var att något blivit fel i listningen av mig så att istället för att så Microsoft News Blog på min så har det stått Deepedition.com. Det vet ju alla att det här är en prylblogg…)
Problemet är att det har man inte haft tid med. Att komma in överallt alltså. Vi pratar 2700 utställande företag och det har räckt med att försöka hinna se så mycket som möjligt och sen producera. Men galet kul har det varit! Precis som att Almedalen blir något man inte kan vara utan så är CES sånt som man vill komma till nästa år igen.

Nåt annat då? Well, jag har inte spelat något. Men satt i mig två steaks. På 24 resp 22 oz. Ätit sjukt god koreansk mat ikväll. Så shoppat. Ett par handsydda mc-kängor på Boot Barn som är en upplevelse i sig. Vi pratar alla sorters cowboyboots du kan tänka dig. Måste vara ett himmelrike för min vän Håkan. Sen shoppat lite souvenirer och kläder till barn och fru. Sen har man inte hunnit så mycket mer. Däremot har jag varit på Wynn, Hilton, Ceasar’s Palace, Venetian och Palazzo.
Och på American Shooters. Vi snackar skjuta sub machine gun. Only in states with NRA-friendly laws. Vi kan säga så här: det var tur att stället stängde kl nio.
Nu en packningsöl i jacuzzin på hotellet. Imorgon bär det av hemåt. Massor av erfarenheter rikare. Förhoppningsvis med ett väl genomfört jobb bakom mig. Las Vegas känns inte som sista gången. Det är en sån galen stad, allt är så ärligt konstlat att det inte blir något annat än en glittrande strip mitt i Nevadaöknen.

Bilder då? Well. Min kamera försvann efter keynoten på Hilton. Så alla bilder är gone. :(

- Posted using BlogPress

Edit: Den här postningen lyckades jag, på grund av diverse Wifi-konstigheter först få iväg sittande i SAS Lounge på O’Hare. Lite konstigt i tiden för de som följer mig.

Bloggar etiketter: , , , , ,

Simma Vansbrosimmet #förjohannasskull

När jag kopplade upp mig på Starbucks igår efter en dag utan uppkoppling såg jag #förjohannasskull i Twittret. Det var @federley som dragit igång en kul och viktig grej: folk ska simma eller i varje fall heja fram de som simmar och samtidigt lyfta fram cystisk fibros som den otäcka sjukdom det är. Gå med i evenemanget!

Jag blev varm i hjärtat av att se hela flödet och kan bara tänka att det är fler som lärt sig viktiga saker av @johanna.

10e juli är det som gäller.

Själv sitter jag mitt ute i Nevadaöknen och funderar på det här med våtdräkt.

Bloggar etiketter: , , , ,

Anna Troberg tar över piratrodret

Idag den första dagen på 2011 kom den nyhet som flera av oss diskuterat under året: Rick Falkvinge avgår som partiledare för Piratpartiet och Anna Troberg tar över. Hon vill gärna fortsätta att driva piratfrågorna även som en vald partiledare visar hennes första bloggpost efter nyheten.

Istället för att försöka att dra vidare partiet vill han se till att utvecklingen går mot en för ”den vanliga” medborgaren förståelig politik. Det är bra. Det teknokratiska måste också ha en mer social och samhällsinriktad del. Sen tror jag personligen att Rick Falkvinge som internationell pirat kan bli riktigt intressant.
Det märkliga är det här uttalandet – att han väljer att avgå på grund av en osund kultur inom Piratpartiet:

Jag vill inte säga för mycket för jag inte vill ge ytterligare uppmärksamhet till det här. Men jag kan säga så mycket att jag är oerhört förvånad över att vad som helst verkar tillåtas i ett ledningsrum.

Det om något brukar ses som partiledarens ansvar vilket därmed borde utmynna i en egen självkritik. Istället blir det lite att han är ett offer för denna kultur. Att bygga ett parti på öppenhet, på crowdsourcing och med åsikter som inte alltid stämmer överens med det politiskt korrekta är svårt. Även HAX tar upp det här som en viktig anledning.

Piratpartiet har många utmaningar (ett av dem tror jag är att faktiskt byta namn…) men att de är uträknade som en del menar tror jag knappast – snarare är de viktigare än någonsin vilket såväl reaktionen från myndigheter på Wikileaks visar, den läckta informationen om hur amerikanska myndigheter gärna vill strypa informationsfriheten, internettillgång och liknande med hänvisning till såväl säkerhet som för att skydda immateriella tillgångar som ägs av stora företag.

Det handlar om att visa på hur såna inskränkningar förminskar människors demokratiska rättigheter samtidigt som man måste balansera upp och diskutera immaterialrätt utifrån allas möjlighet att både leva på sin information samtidigt som den också måste vara så fri att den inte kan användas som makt och förtryck. Det handlar om att visa att informationspolitik inte är något speciellt utan att det påverkar alla frågor inom samhället. Piratpartiet måste bli ett parti, inte ett enfrågeparti. Utvecklingen vi är mitt i handlar inte längre om teknik utan om såväl individuell integritet som möjlighet att få tillgång till information.

Det är dags att sluta se sig själva som rebeller och mer som en del av diskussionen. Uppdatering: Det handlar om att bli mer implicita, se möjligheter av samarbeten med de personer som står för samma principer, om än med andra partibeteckningar. Styrkan med och möjligheterna för PP handlar om just detta: att kunna fungera som murbräckor även i andra partier, stöd för de frågor som jag tror kommer att bli oerhört viktiga framöver. Att våga lyssna utåt lika mycket som inåt är en central kunskap som övriga partier inte lyckats speciellt bra med. Faran är annars att Piratpartiet fortsätter att vara exkluderande och därmed bli precis som alla andra. Rebelliskhet har två sidor – progressivitet och sekterism.

Nu är det fyra år att bygga vidare på – rensa ut sekterism och bli en kraft att räkna med i opinionen. Det ska bli mycket intressant att följa. Något som även Blogge är inne på. Tror jag…

Uppdatering: Det var sent och jag har haft ganska mycket Las Vegas i huvudet så jag tänkte inte på de kritiska punkter som nu skrivits om. Drottningsylt påpekar att det onekligen är ett problem att grundaren och tidigare partiledaren sitter kvar i ledningen för Piratpartiet. Det innebär en svår balansgång för nya partiledaren och det finns en fara för att utvecklingen går i stå på grund av detta. Dexion gör en lång och mycket kritisk text gentemot hur det hela gått till och pekar också på problemet att partiledningen bekostas/avlönas av Christian Engströms kontorspengar. Det är ett politiskt mecenatskap som i det här fallet kanske är ofrånkomligt men som helt klart bör åtminstone vara fullständigt transparent och reglerat i vad mecenaten har rätt att kräva. Samtidigt måste man se hur snabbt piratrörelsen ändå växt och vilken viktig pusselbit Rick Falkvinge varit i det, vilket Oscar Swartz skriver i sin återblickande text och Opassande skriver en analyserande och kärleksfull kommentar. En inblick från andra sidan ger Vidde. Alla perspektiv visar att Piratpartiet fortfarande har mycket att göra, många tåtar att lösa.

Ulf Bjereld ger en mycket intressant analys av partiledarbytet där han ser det positiva i PPs uppkomst, och menar att Piratpartiet nu kommer att utmanas och samtidigt inte längre vara ensamma om att driva informationspolitik och integritetsfrågor eftersom Liberaldemokraterna, det gamla Liberati, kan bli en del som målar upp ett nytt politiskt landskap. Jag tror, särskilt efter den gemensamma paneldebatt som Liberati, PP och Fi hade under Almedalen, att det kan bli en styrka att det är flera partier som driver på från ett frihetligt liberalt håll. Oavsett vilken politisk grundsyn man kommer från.

Det som kan oroa mig lite är den väldigt… avvaktande hållning som flera ledande pirater håller. Zac försöker att göra en analys som är lika delar PP-analys som eftervalsanalys där det problematiska som jag sett syns i kommentarerna: ett antal personer som helt enkelt vägrar att inse att politik inte är slagord.

Så lycka till Anna. Och lycka till Rick.

Bloggar etiketter: , , ,