Hela historien runt #flickjox-skämtet finns här. För min del är det ett meme, en drift med hur jag och många andra är oroliga över att inte få tag på det senaste. Det var helt oskyldigt, inte menat att vara elak mot någon. Själv älskar jag att bli prankad - man säger "fan!" och sen garvar man. Att vi skulle låta bli att skämta är absurt. Några kanske blivit sårade av att blivit skämtade med. Jag har väldigt svårt att förstå det. Så är det - vi har olika preferenser för skämt, vi har olika parametrar för vad vi anser är ok. Jag skriver under på @jocke och hans film: Om någon blivit sårad så ber jag om två saker: om ursäkt och att man funderar på varför man faktiskt blivit det. Hur många av de som nu rasar har pratat om Google+? Och därmed utdefinierat att den som är nöjd med Facebook kommer missa något? För mig är det mer skrämmande att det är så enkelt att starta ett sånt här rykte. Lätt eftersom det var ett antal personer som hållit på länge men fr a skrämmande att människor är så rädda för att inte få vara med bland de som vet något som inte andra vet. För det är just det som jag tror folk blir så arga: att de blev lurade på konfekten att få känna sig lite unik genom att ha en invite till en ny tjänst. Jag tycker det är skrämmande och jag har lärt mig saker om fr a Facebook och om människors beteende under den här svängen. Självklart har jag mätt på händelsen. De siffrorna kommer vi att publicera och även fortsätta diskutera det här ur ett kunskapsperspektiv. Vad kan vi lära oss både av hur vi marknadsför saker och även hur vi bör hantera förväntanssamhälle och early adopters. Uppdatering: I dagens DN dök en krönika om #flickjox upp. Jag vet inte riktigt vad krönikören vill med sin text men det fick åter #flickjox-debatten att blossa upp. @petterkarlsson bloggade också om det hela idag. Själv funderar jag vidare över att det generellt verkar vara flest som tycker det hela är kul medan några få men relativt högljudda påpekar att vi som skämtade gjort fel, hanterat det fel och fortfarande borde skämmas. Nikke har också påpekat några sanningar runt hur krönikan togs emot: Det talades om nyhetstorka (knappast sant, om man betänker vad som just nu händer i Murdoch-imperiet) och om avsaknad av analys (vilket väl kanske snarare var missnöjdhet med perspektiv och den ananlys som faktiskt gjordes).

Hela historien runt #flickjox-skämtet finns här. För min del är det ett meme, en drift med hur jag och många andra är oroliga över att inte få tag på det senaste. Det var helt oskyldigt, inte menat att vara elak mot någon. Själv älskar jag att bli prankad – man säger ”fan!” och sen garvar man. Att vi skulle låta bli att skämta är absurt.

Några kanske blivit sårade av att blivit skämtade med. Jag har väldigt svårt att förstå det. Så är det – vi har olika preferenser för skämt, vi har olika parametrar för vad vi anser är ok. Jag skriver under på @jocke och hans film:

Om någon blivit sårad så ber jag om två saker: om ursäkt och att man funderar på varför man faktiskt blivit det. Hur många av de som nu rasar har pratat om Google+? Och därmed utdefinierat att den som är nöjd med Facebook kommer missa något?

För mig är det mer skrämmande att det är så enkelt att starta ett sånt här rykte. Lätt eftersom det var ett antal personer som hållit på länge men fr a skrämmande att människor är så rädda för att inte få vara med bland de som vet något som inte andra vet. För det är just det som jag tror folk blir så arga: att de blev lurade på konfekten att få känna sig lite unik genom att ha en invite till en ny tjänst. Jag tycker det är skrämmande och jag har lärt mig saker om fr a Facebook och om människors beteende under den här svängen.

Självklart har jag mätt på händelsen. De siffrorna kommer vi att publicera och även fortsätta diskutera det här ur ett kunskapsperspektiv. Vad kan vi lära oss både av hur vi marknadsför saker och även hur vi bör hantera förväntanssamhälle och early adopters.

Uppdatering: I dagens DN dök en krönika om #flickjox upp. Jag vet inte riktigt vad krönikören vill med sin text men det fick åter #flickjox-debatten att blossa upp. @petterkarlsson bloggade också om det hela idag. Själv funderar jag vidare över att det generellt verkar vara flest som tycker det hela är kul medan några få men relativt högljudda påpekar att vi som skämtade gjort fel, hanterat det fel och fortfarande borde skämmas.

Nikke har också påpekat några sanningar runt hur krönikan togs emot:

Det talades om nyhetstorka (knappast sant, om man betänker vad som just nu händer i Murdoch-imperiet) och om avsaknad av analys (vilket väl kanske snarare var missnöjdhet med perspektiv och den ananlys som faktiskt gjordes).

Bloggar etiketter: #flickjox, debatt, prank, skämt