Tag Archives: Apple

Övervakning och censur handlar om rädslans makt

Posted on by
2

Jag vet inte vad det är med folk men i grunden är mitt problem med det här egentligen vare sig Apple, Facebook eller någon annan som väljer att göra X utan dels att det tvingar mig att övervaka mig själv – och vad det skapar för kultur och ofrihet. Alla verkar utgå från att man hela tiden ska hitta en scapegoat – det är för mig oerhört ointressant.

Jag har fått en av mina texter remixad: Rädslans makt. Det är PiratpartiST som skrivit om den och lagt in datalagringsdirektivet som en parameter. Datalagringsdirektivet innebär att andra lagrar data om oss. Det är möjligt att vi varit blinda, missat EULA, men att få reda på att vi gör det själva: genom att använda Iphone 4 eller Ipad så lagras data om var du varit via triangulering – och lagrar det länge – är minst sagt skrämmande. Det är enkelt att ta fram data – och enklare har Pete Warden gjort det genom att plocka fram Iphonetracker som enkelt (för mig tog det någon minut på tåget) kan visa upp ens rörelser.

Jag tycker att det är ett potentiellt stort problem för både säkerhet och personlig integritet – både att man gör det, att man inte i klartext talar om det och att de låter filen både synkas till alla devices som du synkar telefonen med respektive att filen följer med när du byter lur (frågan är om filen stannar kvar även efter att man nollställt telefonen/ipaden – jag har en del konstiga ställen på min karta). Redan idag diskuteras om/hur länge data ska sparas hos operatörerna. Här finns ytterligare möjligheten för myndigheter att ganska enkelt bygga en bild av var människor befunnit sig – genom att komma över filerna. Det är övervakning och det mest usla argumentet är ”det är ju inget problem för den som inte har något att dölja”. Det handlar inte om det utan om friheten att kunna vara var man vill utan att behöva fundera över att man ofrivilligt blir loggad. Jag kan välja att checka in, använda realtidstracking men då utifrån att jag själv kontrollerar när jag gör det. Att min telefon, som jag köpt för mycket pengar gör det är inte bara ett de facto-problem utan lika mycket ett symboliskt problem.

Ska vi vara förvånade? Kanske inte. Men upprörda bör vi bli. Att det är så att det handlar om att Apple använder det för att förädla sina produkter så upplever jag det som ett för högt pris. Både för mig men också i det stora hela: ett samhälle som plötsligt skapar möjligheter för total kontroll.

Tidigare i veckan har vi fått uppröras av hur Facebook valt att censurera bilder på homosexuell kärlek på minst sagt dubiösa grunder (Facebook har dock backat). Det är inte första gången. Det handlar om allt från ammande bröst (också återställt), användarbilder till stora varumärken till länkar och annat som inte stämmer överens med en viss kulturell bias. De väljer att grunda sin censur på en punkt i sin EULA:

You will not post content that: is hateful, threatening, or pornographic; incites violence; or contains nudity or graphic or gratuitous violence.

Fine. Det är Facebook som har rätt att bestämma över sin plattform. Det är ok om det inte slutar med att det hela styrs av en moral som inte bygger människors lika värde (vilket Facebook tillskriver som sina grundvärderingar) utan på en högerkristen moralistisk grund. Problemet blir att det inte längre är så enkelt att bara lämna Facebook: ”alla” är ju där, tid och relationer har investerats i plattformen och vinsten är för stor för att bara lämna. Det vet självklart Facebook men det gör deras val av att följa den människofientliga syn som breder ut sig inte bara i USA utan lika mycket här i Sverige när det gäller sexualitet. Apples märkliga censur av olika appar i App Store är bara ett ytterligare exempel på hur rädslans makt innebär att man tar det säkra före det osäkra. I Apples fall blev det solklart hur man väljer att inte stöta sig med starka krafter runt kristna högerfalangen (även om man senare valde att backa).

Jag tror inte Apple eller Facebook – eller något annat företag som gör liknande saker – är vare sig sexualfientliga, homofoba eller generellt ogillar personlig integritet. De är i händerna på det jag pratar om i texten om rädslans makt: att i ljuset av att kunna utsättas för sanktioner från staten eller från starka krafter inom samhället vars handlingar ibland varit såväl verbalt som rent fysiskt våldsamma – för att inte säga att de känns ekonomiskt – helt enkelt välja att hellre fälla än fria, hellre ta i för mycket än göra för lite. Efterhand blir det en vana – och hela kulturen tänker efter och väljer att böja sig för den makt som rädslan fått över en.

@britstakston och jag mailade lite om detta tidigare ikväll: kan verkligen vi påverka Facebook (ftsoa eller Apple) eller har de blivit för stora. Jag tycker ändå att båda fått lov att backa i de flesta diskussioner faktiskt visar att vi kan det. Alla företag är mer och mer beroende av sina enskilda konsumenters goda vilja och upplevelse av värde hos tjänsten eller produkten – och sociala medier är ett kraftfullt verktyg som är i händerna på konsumenter oavsett om vissa vill mena att det är en liten klick som hörs. Att ifrågasätta, protestera innebär att företagen faktiskt hör det – och får lov att backa på ett sätt som sällan skedde förr, när de som hördes mest av konsumenterna hördes i företagets telefonväxel och möjligen på insändarsidor i olika tidningar. Självklart handlar det om att ju större företagen blir, ju mer värde konsumenter investerar i sin profil eller i sin telefon desto svårare blir det att ”rösta med fötterna”.

Uppdateringar:

En fil med alla telefonsamtal har också hittats, brutits upp och kan visualiseras.

@kallepa pekar på en test som visar att datan inte är så specifik som Iphone Tracker upplevs. För min del är det relativt ointressant om det är ett fel på en eller tjugo meter: folk fastnar just nu i tekniken istället för att fundera över de etiska implikationerna och de personliga svårigheterna i att man övervakar sig själv. Själv kommer jag på mig att bli mindre benägen att använda min ipad exempelvis hos kunder o dylikt bara genom att veta om att den trackar saker. Det är det som är mitt problem – inte hur perfekt lokaliseringen är.

@johanejohansson gör en praktisk filosofi runt Iphonetracker och transparens på ett i mitt tycke förtjänstfullt sätt. Men kom inte hädanefter och säg att jag skriver invecklat :)

Pogue på NYT (tack för tips @oscartexplorer) väljer att använda det urusla argumentet om att det bara är den som har något att dölja som behåver vara oroad. Han negligerar att det stora problemet är att filen faktiskt finns i den egna telefonen – vilket gör att anonymiteten för data blir åsidosatt.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , ,

Weapons of choice

Posted on by
28

Det var ett tag sen jag fick nörda mig lite men nu gör jag en sån postning. Mina weapons of choice, mina älskade gadgets. Jag är en tekniknörd. Jag kan inte tänka mig att köpa skitdyra kläder eller lägga ner vansinniga pengar på att resa. Däremot blir jag faktiskt lycklig av tekniska prylar. När jag tänker att jag vill bli rik handlar det inte om att kunna köpa nytt fint hus eller värsta BMW utan att kunna köpa alla de gadgets jag kan tänka mig.

Nu är det ju så att jag har en fru som har drag av ekonomisk hypokondri, vilket säkert är tur många gånger så jag kan inte excessa min svaghet och hänga på olika elektronikaffärer både digitalt eller analogt. Men jag kan ibland svära att jag inte startade något motsvarande Prylkoll för att få testa allt det nya :).

Wpoc:cupertinox

Först har vi min MacBook. Börjar bli sliten och vi har verkligen haft en hatkärlek de senaste månaderna. Men den rullar på och har blivit min produktionsdator eftersom skärmen är någorlunda stor. Och på hemmakontoret har jag en stor Samsung-skärm 2333sw på 23 tum.

Man kan fundera varför jag håller kvar vid en mac när jag jobbar som konsult till Microsoft men helt enkelt har jag dels alltför många viktiga filer kvar i program som endast finns för mac och dels för att jag ju också jobbar med en hel del reklambyråer och annat. Jag tycker faktiskt mer och mer att OS-krigen är rätt ointressanta. Jag har träffat människor som blir konfysa av MacOS-GUI och det beror inte på vana utan att olika saker passar olika människor. Jag har slutat – inte på grund av min kund utan på grund av funktionalitet – att köra MacOS egna apps för kalender mm och kör Outlook. För det fungerar bättre fr a när man har en Exchangeserver i bakgrunden. Tycker jag. Jag kör också övriga Officepaketet eftersom jag tycker att iWork bara har ett program som är bra: Keynote. Sen älskar jag Omnigraffle och jag älskar Mindnode. Det sista finns i Iphone och det är lysande koppling. Enkel mindmapping utan lull-lull (finns inget). Kommer jag att köpa en till MacBook? Antagligen men då kommer jag köra både MacOS X och Windows 7 på den. För det sistnämnda är riktigt bra.

Wpoc:Li'l Devil

Vilket för oss till nästa gadget – min HP 2140. Jag blev kär direkt när jag öppnade lådan. Visst – den är inte en ordinär netbook; den har två gig RAM och tillhör de större och lite tyngre men jäklar vad smidig den är. Och när jag äntligen fick in Windows 7 i den så rullar den fantastiskt bra. Att Ultimate skulle fungera på den visste jag visserligen eftersom Johan L kör samma burk med det men jag trodde inte det skulle gå så jäkla bra.

Jag använder den nästan till allt – även om den inte har samma kraft i tunga processer som min mac. Däremot är den perfekt att arbeta med på tåget, i soffan, i sängen och att ha med på föreläsningar, seminarier och liknande. Eftersom jag och Brit numera kör våra seminarier med Powerpoint så blir det ofta min HP som kör mot storbildsskärm (tyvärr är ju inte skärmutgång standard på alla netbooks) och det fungerar bra. Fattas gör tyvärr fästningshål för skruvar vilket gör att skärmsladden ibland halkar ur.

Min plan är att köra så mycket som möjligt på den för att testa hur den orkar. Office 2010 Beta, Expression och diverse appar till Twitter och Yammer.

Så när jag reser är det ofta visserligen så att jag har båda datorerna med mig men mer och mer klarar jag mig på den lilla som självklart fått namnet “Li’l Devil”.

I födelsedagspresent fick HS en netbook, en Compaq, och det har sannerligen förändrat hennes användning av såväl internet som datorer. Det är kul att se faktiskt. Mobiliteten och det enkla i att kunna Facebooka eller maila från köksbordet, sängen, soffan har gjort henne mer digitaliserad.

Slutligen – även om min netbook länge var min mobila enhet: jag skickade upp den var jag än var för att kolla kalendern eller på annat sätt såg till att vara uppkopplad så blev ändå mitt Iphoneinköp ett uppköp – eller spik i kistan om man frågar dem som tycker jag är uppkopplad för mycket :). Att jag innan dess totalt slitit ut en N95 8 gb är en annan sak. Det är nog ändå en av de bästa telefoner som funnits. Nokia ska ha cred för den.

wpoc:iphone

En IPhone känns idag inte så där oerhört exklusiv även om den är dyr som fasen när det handlar om inköp. Men det som fascinerar mig är snarare insikten att även om alla i princip går runt med samma maskin till det yttre så är varje Iphone extremt personlig genom att alla väljer sina olika appar. Min IPhone 3Gs följer med överallt…

Om man framförallt börjar att använda den mindre som telefon och mer som bärbar gadget för information och kommunikation så är den briljant. Själv kör jag Twitter via Tweetie 2, Facebook-appen, Yammer, mina bloggar administrerar jag där, jag kollar tider med SL (snälla SJ fixa en Iphoneapp!), läser mitt RSS-flöde via GReaders iphone-UI, kollar adresser via Eniro, har alla mina mail in i telefonen, berättar var jag är med Brightkite eller Gowalla, editerar Worddokument med Quickoffice och självklart spelar jag lite spel. Tidigare använde jag min Ipod Touch för mycket av detta men då var jag tvungen att vara hemma eller i närheten av ett WiFi: nu är det konstant uppkoppling. And I like it :). Det jag saknar är att inte kunna Bambusa – för jag har ingen lust att jailbreaka telefonen.

Sen är det ju så att batteritiden suger. Som telefon är Iphone fullkomligt undermålig – den påminner mig om kvaliteten på min Handspring Visor PDA med telefonmodul från slutet av 90-talet många gånger. Kameran är skitkass och avsaknaden av blixt är irriterande. Men det finns en hel del roliga program att använda på de bilder man i slutänden lyckas att ta.

Men som möjlighet att leva livet uppkopplat så är den outstanding än sån länge. Men som den gadget-freak jag är så siktar jag på att skaffa mig såväl en Android som en Windows Phone. För att testa. För jag tror inte att Iphone för evigt kommer vara det självklara valet. Vad Apple gjorde var att förändra hela marknaden genom att tänka lateralt. Precis som Microsoft gjorde med Windows. Precis som Google gjorde med sök.

När jag kör laptop eller netbook själv, utan extern skärm så använder jag plattorna men jag har två Logitech-möss. En blåtandsmus som är suverän faktiskt och sedan en lasermus som jag hatar. Tyvärr är det den dyra… Tangentbordet jag använder på hemma kontoret är ett Apple-fullstort i aluminium.

Och för att bära med mig allt så har jag skaffat en superb väska från Everest. För typ 499 på Stadium. Briljant sak.

Hur har ni valt? Gör en bloggpost och länka hit så kan vi ha en liten nörd bloggmeme :)

Uppdatering: Den gode Dr Spinn geekar loss än värre. Skitkul! Han lägger till externa hårddiskar och det hade jag glömt. Jag har en Iomega Prestige 500 gb för backup av Macbooken via Time Machine och för all min musik respektive som arkiv. Den står hemma och kommer att kopplas till en online-backup inom kort. Sen har jag en Seagate Freeagent Go 250 gb som jag alltid har med mig. Den backupar både min och fruns netbooks men är också min minst sagt lite stora USB-minnessticka :). För den blev min när jag skulle iväg och köpa just en minnessticka och började räkna på kostnad per gb. Så istället för en 8 gb sticka blev det en hårddisk.

Jag har också en Sony Ericsson MD400-dongel från Telenor respektive en Huawei E169-dongel från Tele2 vilka båda har plats för minneskort. Jag har lagt 1 gb på båda. Problemet är att inget av dem fungerar ihop med Snow Leopard på MB respektive att tethering på Iphone är så ruskigt praktiskt genom att man samtidigt laddar batteriet på telefonen om man kör med USB att de sällan används.

På hemmakontoret kör jag en sån där förhatlig allt-i-ett-maskin för utskrift, scanning mm. Men HP Photosmart C5390 fungerar hyfsat. Dyrt med bläck är det om man ska skriva ut mycket…

Och Hepp frågar om väskan är en ryggsäck: ja, det är det:
Wpc:bag2
(och ni ser – jag hatar faktiskt kameran i Iphone… – det går inte att få mer ljus i det här rummet, och det blir suddigt oavsett vad man gör)…

Det saknas kameror här. Kan bero på att jag faktiskt inte har några men kommer att köpa. Har hittills varit tillräckligt nöjd med bilderna från min N95a men med Iphone så känns det som om man behöver både en videokamera och en bra stillbildskamera.

Uppdatering: Mathias Wiberg skriver lite techporr. Och den alltid lika hemlighetsfulle Beta Alfa (inse att han väl hållit på nästan lika länge som jag i bloggosfären men ingen vet vem det är :)) har lättat på förlåten lite.

Uppdatering: Gustav har berättat om sina två wpc:s.

Skriv ihop era weapons of choice och länka hit så länkar jag tillbaka!

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Bloggar, ungdomsförbund och Yabayaba

Posted on by
12

Metro har gjort en genomgång av bloggåret 2008. Roande för en annan som varit med ett tag – lite som att ”kolla vi har hittat något nytt!” och vi andra får helt enkelt inse att ”jaja”. Exempelvis:

Metros avslöjande om att toppdesignern Marc Jacobs plagierat en gammal väggbonad från Härjedalen fick modebloggarna att gå i spinn. Det resulterade slutligen i att det numera är inskrivet på Wikipedia att han snodde designen.

Jo, och allt som står på Wikipedia är ju alltid konstant och kan aldrig ändras…

Tjejerna bakom Bloggkommentatorerna lyckades sticka ut med sin idé att att kommentera och länka till intressanta saker som händer i bloggosfären.

Det är ju en ny idé :). Inget som bloggare gjort i alla tider nej… Eller Knuff.se eller nyligen.se eller eller eller…

Vi kan väl säga så här: det är med Metro som det var 2005 – man kollar på de som redan kollas på. Då var det ”mediabloggarna” nu är det ”modebloggarna” och kändisbloggarna.

Ljungkvist skriver om hur de politiska ungdomsförbunden håller på att dö sotdöden och vad det kan leda till. Själv tror jag dels att det faktiskt bygger på faktum att politiska partierna enligt traditionell modell är obsoleta – och att ungdomsförbunden helt enkelt varit reflexer av moderpartiet. Visst – det är jättefint att man lär sig

respekt för demokratiska spelregler, debatteknik, mötesregler och att organisera sig själv och andra. Man skolas i det egna och andra partiers ideologi. Man slipar sin argument i samarbete med kamrater men får också lära sig att tåla mothugg.

För visst är det så att vi, för en demokrati som är vital, behöver människor som engagerar sig men nedgången av folkrörelsedrivna grupperingar är inget nytt – det är något som diskuterats mycket länge. Problemet tror jag är, vilket har sin reflex i diskussionen runt s-info och socialdemokratiska bloggar, att man valt att inte förändra de grundläggande strukturerna i samband med såväl värderingsförändringar som tekniska förändringar.

Att jag ogillar ERK är ingen nyhet (andra ogillar dem också). Att de i år lyckats med konststycket att göra ännu mer fällningar som många gånger känns överilade och extremt politiskt korrekta uppmärksammas idag. Deras nya vinkel ”schabloniserad reklam” är som gjord för deras pk-subjektivistiska stil. Kan inte låta bli att le åt en sån här skrivning runt Coke Zero-fällningen:

Det förekommer flera överdrivet lättklädda kvinnor i reklamen. ERK kom fram till att filmen visade en schablonartad bild av att bara män drömmer om förhållanden som enbart bygger på sex.

Jag menar: ”överdrivet lättklädda”? Kan man med andra ord vara ”underdrivet lättklädd”? Är det att ha burka på sig? Att det sedan finns de som göder monstret är ju sorgligt. Tyck vad fan ni vill men det måste finnas plats för saker som inte är statligt korrekta.

Dags att göra något nytt? Well. Chris Brogans postning ”You are the president of your career” är spännande, utmanande och värd att läsas om och om igen.

Here’s a secret, and hopefully this will really help. Businesses (and we can apply this to nonprofits and other organizations, too) want to do what it takes to achieve their mission. In most cases, this is simple: make more money than it spends. In non-profits and other organizations, the goals are slightly different, but you get the gist. Essentially, do your job with the least amount of friction, and get out, and go home.

Och så mer tävlingar (så här när jag sitter och sliter mitt hår med att försöka få ihop Stora Bloggpriset-nomineringarna) är YABA. Själv kändes det nästan som om ”alla” var där förutom Adland (som jag självklart nominerar). Känns inte som om jag kan nominera  Niclasstrandh.com dock. Nästa år så… Vad tycker ni? Gå in och nominera ni också!

Lite blandat:

  • En roande text om fildelning eller vad det nu är finns hos vännen Anjo. Som skribent blir man fascinerad av den mannen.
  • Genom bloggar lär man sig massor: förhudskatarr låter illa. Även om man är hund hos Jenefeldt :)
  • Lassbo verkar klicka ja till det mesta :).
  • Det har varit Apple-keynote. Alla är missnöjda. Alla. Det mest intressanta som hände var att Macrumors livefeed blev hackad och 4Chan försökte sig på att sätta ryktet om Jobs död igen. Fantasilöst även det. Coolt var att Jaikukanalen #keynote var så intensiv att jag inte brydde mig om att följa något annat – och att Twittervision körde en Macworld-special.

Slutligen: dagens romantik – Anna-Bell och Mika från Hannover tänkte åka till Afrika för att gifta sig. Bara det att de var 5-6 år. Med sig tog de Anna-Bells storasyster, 7 år, för att var bröllopsvittne. Varför de inte sa till sina föräldrar? De trodde inte de skulle vara borta så länge.

Uppdatering: En längre artikel finns på ”nya” Aftonbladet.se. Och Guardian har storyn också.


Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Inte något viktigt

Posted on by
Reply

Dags för en tvådagarstur igen. Bloggkurs imorgon och sociala medier-kurs på torsdag. Pratade med sonen som fick en skateboard igår. Han var stolt över att nästan fixat en Ollie. Herregud – jag var glad om jag klarade av att stå kvar på min Cruz-bräda.

Kollar liveuppdateringarna på SlashGear. Det är en keynote på gång. Apple ska släppa nya notebooks. Alla Appleianer håller andan. Vad är det nu man ska behöva gå och sukta efter?

Tåget är ett mischmasch. Lite som om någon plockat ihop det som fanns. Restaurangvagnen går i rött konstläder och jag sitter i en gammal Interregio-vagn utan elkontakter, vagnen bredvid är en sån där familjevagn osv. Nåt har uppenbarligen hänt tidigare under dagen.

Vi verkar vara någorlunda i tid. Alltid något att glädjas åt när paret bredvid, en smula åt det alternativa hållet, envisas med att duka upp diverse riskex, hummus och … rödlök. Rödlök är gott men det luktar för jävligt för oss andra.

Dags att fortsätta jobba med preson inför kommande dagar.

Uppdatering: Keynoten är över. Min Macbook känns gammal. De nya är verkligen nya. ”Vill-ha”-känslan är påtaglig…

Bloggar etiketter: , , , ,