Det här med årets politiska blogg

Först ett stort grattis till HAX för vinsten i Årets Politiska Blogg. En del menar att det finns andra som borde vara bättre som pristagare och visst: jag tycker att Opassande1 har gjort ett fabulöst jobb under både FRA och IPred, fr a genom att varit mycket idog med att plocka upp andras postningar och länkat. Men HAX har skrivit mycket, idogt och ingående om alla de övervakningslagar som varit på gång. Fruktbart har fr a hans kunskap och info på EU-plan varit; något som många gånger varit lite sämre med bland oss andra. Själv hamnade jag på en 26:e plats – precis bakom Stickan Ljunggren och alldeles framför Enn Kock. Ett ytterligare bevis på att Deepedition är en ”omniblogg” som thebe föreslagit – för som han påpekar så är metablogg det som hölls på med runt 2005 – att blogga om bloggande…

Tillbaka till listan: extra roligt är att min vän Josh är så högt upp på listan liksom att den ofta briljanta Badland Hyena2 fått många poäng. Swartz är en självklar trea. Att LouiseP känner sig för högt upp på listan tycker jag inte är rätt – även om hon skrivit färre postningar så är det alltid bra.

Självklart kan det konstateras att det är bloggbävningens orkestratörer som ligger högst – FRA-frågan och senare nu också IPred som drivits av de som ligger högst. Men jag håller inte med om att det bara skulle vara så: Blogge och de flesta andra har idogt politiserat postningar redan innan Reinfeldt och Tolgfors valde att nonchalera bloggarnas åsikter och fick inse att det biter en i rumpan. Den som i mitt tycke är mest oväntat väntad är Klamberg – men det visar samtidigt styrkan och möjligheterna som bloggformatet har som opinionsverktyg i händerna på duktiga människor. På samma sätt känns Johan Norberg och Copyriot knappast som vare sig uppkomlingar på grund av FRA-diskussionen eller som ”nya”.

En del har (som vanligt) retat sig på att det är många ”högerbloggar” eller att det är en stark övervikt åt liberala och nyliberala bloggar som får många poäng. Svensson/Zaramis menar att det kan bero på att det är Bent som anordnar det men samtidigt påpekar han att Laakso varit valobservatör. Promemorian menar snarare att det stämmer till eftertanke för vänsterbloggare, precis som Wadström påpekat. Laakso kan tänka sig att det finns en viss motvilja mot rangordnandet medan Bent funderar om sossar ibland hanterar sina bloggläsare på samma sätt som när de möter människor 1:a maj – som röstboskap:

Resten, och det är mitt starka intryck, möter bloggosfären på ungefär samma sätt som de möter en första maj-publik. De håller ett tal, säger de “rätta sakerna”, och går sedan hem till sig och sitt utan att engagera sig mycket i responsen på det som sagts. Tvärt om, om responsen blir ”fel” så är instinkten att projicera skulden på den som reagerar, för bloggaren tycker ju ”rätt”. Det får till resultat att bloggaren ofta tar bort inlägg i kommentarsfältet eller att bli arg. Och där kantrar bloggen till att bli megafoneri.

Själv kan jag väl tycka att socialdemokraterna fr a men också många allmänna vänsterbloggar gjort två fel:

  1. de byggde in sig i sitt s-info och har konstant försökt att skapa kommuniteter av bloggare istället för att lyfta fram de bloggare som är sossar men som också vågar att gå utanför ”grindarna” som Laakso, Morian och självklart Johanna Graf. Det har förhindrat ett utbyte många gånger och skapat en sorts intern sekterism vilket också gjort att de som vågar sig in att diskutera blir censurerade om man inte har rätt åsikt.
  2. vänsterbloggare är skitkassa på att marknadsföra sig själva – både genom att diskutera i kommentarer hos sina motståndare men också genom att jobba medvetet med länkande. Att gnälla över att man inte fått tillräckligt med röster i tävlingar bygger på att man helt enkelt inte fiskar dvs. berättar att ”hej, kära läsare jag är nominerad i X”. Nedvärderingen av tävlandet finns som exempel här.

Helt enkelt: sluta vara så fina i kanten! Inse att spelet som spelas heter Konversation3.

Så nu är det dags för Stora Bloggpriset. Jag börjar bli klar med en del av mina nomineringar även om det är svårt. Fortsätt att ge mig förslag!

Annat då: Andreas Ekström har gjort en lista över viktiga saker på Internet. Minst sagt subjektiv men what the heck. Att han inte har med FRA eller IPred får väl sättas på det kontot också :).

  1. hon har inte skrivit om priset eller? []
  2. även om jag upplever den som sämre idag än förut []
  3. Min slogan är Context is king, content is the joker and conversation is the name of the game. För en förklaring kolla min nya blogg Niclasstrandh.com []

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Rösta på årets politiska blogg

Självklart vore det kul om ni röstade på Deepedition. Men det finns en mängd andra bra bloggar med – en del renodlat politiska andra minst lika bananskalspolitiska som jag: ex.vis Mymlan, Enligt Min Humla och Alter Ego Resonerar mfl.

Och nej. Jag har inte nominerat mig själv. Jag blev själv lite förvånad att vara på listan.

Röstar gör ni här.

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , , , , ,

Nu funkar det

Jag har fett mycket att göra men försöker läsa och kommentera min feed. Det finns på min nya blogg: Niclasstrandh.com. Varför inte här? Dels handlar det om att skala ner och dels fungerade inte pluginen på Deepedition på grund av att den krockade med en annan som jag såg som mer värdefull här.

Bloggar etiketter: , , , ,

Noterat

Det som jag faktiskt var först att avslöja så visar det sig att Lassbo är tillbaka.

bloggandet är faktiskt mer som en livsstil än en sysselsättning eller hobby. Mycket har hänt i bloggosfären sedan jag slutade men jag tror att jag ska kunna smälta in och sticka ut ganska bra ändå

Och jo, trots att jag då och då gått rätt hårt åt henne så gillar jag Karolina. Välkommen tillbaka.

Mer bloggande. Förra året vann Isabella Lund. Hon har inte skrivit något sedan i somras. Ingen har sagt något om vad som hänt. Doch är det nu dags för årets politiska blogg-omröstning. Nominera här. Jag känner i år att det inte finns någon som är ”bäst”. Och om det ska fortsätta så att den som blir utsedd slutar att blogga (har för mig att Magnus Ljungkvist tappade sugen efter diverse priser) blir priset sådär ödesmättat. Vänsterbloggare har startat en Facebookgrupp för att se till att en vänsterblogg vinner i år. Via Mymlan hittar man också Årets Kulturblogg. Börjar nästan likna Rockbjörnen i antal priser inom bloggosfären…

Jag har aldrig vunnit några priser men att se sina kids lyckas är vinst nog. Läser i lokaltidningen att Sugarplum Fairy haft en hemlig akustisk spelning på Klackendiskot. Tio år sen de spelade första gången där. Visserligen stod de på scen med mig tidigare men ändå :). Jag blir nostalgisk, tänker tillbaka på de små Norénarna med kompisar som spelade, repade i källaren på Humlan.

Att läsa är viktigt. Google Reader har fått ett nytt utseende och det är både ris och ros i sfären. Jag väntar med mitt avgörande. Det man ändå kan notera är att Google är i lanseringstagen – de släppte en open social-app i Google Friends Connect för någon dag sedan (se här bredvid) ungefär samtidigt som Facebook släppte liknande. Läs mer hos Louis Gray, som i mitt tycke är den just nu mest briljanta itech-bloggaren.

Just om läsande så är det många som reagerar mot mina närmare 500 RSS-prenumerationer, precis som mot Mymlan. Det handlar inte om att läsa allt utan att på ett effektivt sätt filtrera mycket information.

Det här känns nästan som om det kan gå okommenterat – eftersom det annars nog kommer tillbaka och biter en i arslet :): Kvinnor använder en tredjedel av sina kläder. När man läser ”undersökningen” så kanske man kan tycka att den är rätt vetenskapligt ostadig.

På tal om ostadig grund: Realtids märkliga artikel om att SEBs VD och en Wallenberg är ihop som sedan kopplas ihop med en rätt snurrig återkoppling till finanskrisen är extremt märklig. Jag fattar ärligt talat ingenting.

Uppdatering: Realtid väljer att dra tillbaka artikeln.

Jag tänker inte säga något mer om det faktum att varken jag (som Researcher.se, faktiskt den första reklambloggen på svenska), lordfredruk, kullin eller Dabitch är med i Resumés genomgång av markombloggar. Intressant att Same Same inte heller är med. Det är business as usual helt enkelt. Kan dock notera att deepedition nämns hos flertalet. Det är kul och roligt att det är favoriter som intervjuas: Ulrika, Mymlan, Kajrup och Nina.

Slutligen: min polare Patrik har en blogg om gula bilar. Det är galet.

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , ,

Söndag i soffan

Förutom att ha ont i magen så har jag försökt att pilla lite lätt med bloggen. Översätta tema, lägga till några trevliga plugins. Plötsligt verkade det som om jag gjort något rejält dumt eftersom Deepedition plötsligt vägrade släppa in mig ens i Dashboarden.

Något roande innan jag fortsätter: Stumpan aka Mamman aka [censur] har en fullkomligt fantastisk metodik i sitt bloggande. Hon skrev en kritisk postning om föreläsare. Jag kommenterade men hamnade i moderation och självklart som vanligt blev mina kommentarer raderade (men jag gjorde skärmdump). För dem som hängt med ett tag vet att det är meningslöst för vissa av oss att egentligen försöka att kommentera hos henne: oavsett vad vi skriver. Därav både skärmdump och bitskhet. Nu ramlar hon ut med en ny postning där hon kommenterar min kommentar… som hon inte släppt igenom! Fascinerande… (att jag sedan råkar hålla med henne är väl ingen idé att skriva i hennes kommentarsfält).

Läste också Sofias genomgång av ett år med The Real Mymlan. Grattis på födelsedagen! Och förresten: gå in till Tyskungen och rösta på Bumps Solrosland. Visst Mikebike du är bra men Bump är bättre :).

Själv har jag dålig koll på när mina bloggar faktiskt startade. Det är dels fluktuerande beroende på hur man räknar och dels helt enkelt lite knivigt eftersom de s a s transformerats genom årens lopp. Researcher är idag inte vad Researcher var när de första postningarna skrevs 2002 (finns inte kvar). Deepedition har förändrats konstant. Ibland är det min personliga dagbok, ibland politisk pamfletteri, ibland nåt annat. Att för mig säga vad som är bäst är inte möjligt; Deepedition har 3843 postningar. Vilken är bäst av dem liksom? Jag har ingen aning. Så jag frågar er:

Vilka postningar anser ni vara de bästa som jag gjort på Deepedition?

Jag menar specifika postningar – så kan man kanske få någon vettigare ”best of” än antal kommentarer eller antal lästa eftersom det första är postningarna runt Troll™ JPA och de senare oftast beror på ett förfluget könsord som ger en jäkla massa googlejuice.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , ,

Bloggstafetten: Min digitala lifestream

Jag har fått min utmaning i Bloggstafetten från Snowracer1.

Niclas digitala livsflöde når mig varje dag; han crunchar mejl, gör presentationer, mår illa, är fotbollspappa, jagar hantverkare och livesänder webb-tv på väg till kontoret. Mitt ämne, eller fråga, till Niclas blir
”Stressar den digitala, uppkopplade livsstilen, upp dig?”

Nej.

Kanske ska utveckla det lite? :)

Först: uttrycket lifestream (eller kanske livestream – beror lite på om man definierar det utifrån innehåll eller realtiden) handlar helt enkelt om att jag i den digitala verkligheten har ett antal kanaler som jag använder, som idag samlas ihop i en (eller ett par) ”lifestreams” där du följer en person: via mikrobloggposter, geotaggar, bloggar, social bookmarking mm.

Så. Nej, det stressar mig inte. För det handlar i slutänden om två saker:

  • Självvalt och frivilligt.
  • Ger input och output-möjligheter på ett enkelt sätt.

Input: Jag använder Jaiku2 för att hålla kontakt med de personer som blivit viktiga i ”Bubblan”. Jag använder Twitter för att hålla kontakt med andra personer i nätverket – fr a internationella. Friendfeed är ett ständigt flöde av information3, nya infallsvinklar, kunskap och länkar från såväl vänner som personer på ”A-list” inom sociala medier. Google Reader4 samlar ihop det jag vill och behöver läsa, i vilken jag kan strukturera saker som jag behöver för research i jobbet genom att stjärnmärka upp saker, saker jag vill blogga om genom att tagga och saker jag vill dela med mig av (mitt Sharedflöde hittar du här) – gärna med en liten notering av mig själv: ett sorts minibloggande. Om jag vill köra lite mer fri läsning använder jag en Firefox add-on Feedly.

Jag sparar länkar på mitt deliciouskonto, använder Instapaper för att spara längre saker som jag vill läsa senare, jag använder min Tumblr som en anteckningsbok precis som att jag använder Evernote för saker som jag inte delar med mig av (jobb och såna saker), sparar inspiration i FFFFOUND, mappar mig med hjälp av Brightkite. Jag kollar av Facebook då och då, använder LinkedIn för att ha en uppdaterad CV. Jag använder Researchdeploy som en samlingsplats för mitt digitala fotavtryck.

Output är en del av de ovan nämnda men också mina bloggar – Deepedition är min personliga plats, Researcher har blivit mer än en blogg och tillsammans med Mymlan driver jag Same Same But Different.

Varför? För att jag tror jag har något att säga. Det är samma sak när jag kör Bambuser – jag pratar för den som vill lyssna. Det är väl vad hela lifestreamen går ut på. Den som vill är inbjuden att lyssna. Jag behöver uttrycka mig. Varför ska jag skriva saker som ingen kan läsa – när det finns en teknik som erbjuder mig att dela med andra?

Hur lång tid tar det då? Ptjaa, eftersom jag jobbar med dator, har en mobiltelefon som är enkel att använda som kommunikationsgadget och använder min Ipod Touch minst lika mycket som en läsplatta som en musikmaskin. Självklart känner man ofta att man inte hinner läsa allt man vill läsa, blogga allt man vill blogga men det tror jag inte har så mycket med att man har en fet lifestream att göra utan det känner nog alla som har sin utkomst i att vara uppdaterad. Samtidigt som det här använder jag mer och mer tjänster som ligger på Google Apps (Researchdeploy är en domän som jag knutit upp till Google Apps), jag skriver mina saker mer och mer på Google Documents och skickar filer via Dropbox eller Dropsend. Helt enkelt ett digitalt liv och arbetsliv som mer och mer bygger på ”Molnet”.

Sen är det ett enkelt sätt att ha sociala kontakter för mig som bor en bit från Stockholm, Göteborg och Malmö, där de flesta rör sig av den grupp som en del kallar för ”Bubblan” – dvs personer som jobbar med och är passionerat intresserade av sociala medier.

Så i slutänden är det ett nej: det stressar mig inte mer än andra saker stressar mig. Jag använder det som mina verktyg, som digitala samlingspunkter, som anteckningsböcker, som ett komplement till traditionella samtal via telefon, mail och öga-mot-öga. Svårare än så är det nog inte. Känner jag att jag inte har något att komma med så får jag helt enkelt stänga av.

Jag slänger vidare stafettpinnen till Björn Wadström och frågan: Skriv en postning om ett ämne som du inte har någon initial kunskap om.

Reblog this post [with Zemanta]
  1. en gammal kompis från Bold-tiden till på köpet []
  2. använder Juhu som en desktopapplikation tillsammans med Growl och Jaikus egen S60-applikation till min N95a []
  3. använder Feedalizr och Alert Thingy tillsammans med Growl respektive FFToGo som mobilwebversion []
  4. Reader har ett briljant mobilgränssnitt för att inte tala om deras specialgränssnitt för Iphone []

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Stannar här gör jag…

Nä. Jag blir kvar här på Blogger. Med buller och bång förklarades Blogg.se snabb och säker – nu ligger app-servern nere igen. Jag har inte tid att sitta och vänta: här får jag 300 mb plats för bilder och får dona och greja hur mycket jag vill i templates…

This is deep|edition – new and improved :)

Bloggar etiketter: ,