Johanna Parikka Altenstedt väljer att inte belysa hela historien

Sökmotorer är det som används flitigt idag för att hitta information. Google har en överhängande majoritet av alla sökningar. Att hantera det och förstå hur det hela fungerar är mycket viktigt. Självklart är det alltid en balans mellan att som sökmotor ge relevanta träffar samtidigt som att hantera det faktum att relevans inte alltid har med kronologisk ordning att göra. Google utvecklar konstant sin sökalgoritm och kampen står ständigt mellan relevans och aktualitet. Diskuterar man detta måste man ta in alla aspekter på nyttan av sökmotorer.

Fördelarna och styrkorna med användargenererat material – och det faktum att många väljer att uttrycka sina åsikter på egna plattformar bygger en demokratisk styrka men självklart innebär det att när man gör något snett och vint så kommer det att synas. Att försöka backa bandet och på olika sätt skapa en konformistisk publicitetsnorm är knappast välkommet.

I den artikel som Johanna Parikka Altenstedt skrivit på Newsmill vill hon påskina att hon är ett oskyldigt offer för Googles sökmotorsalgoritm (och för de som hon menar förtalar henne) och föreslår ett antal saker som i bästa fall redan är väl medvetna hos människor och i värsta fall faktiskt förminskar såväl integritet men också demokrati på nätet. Vad gäller våra namn som varumärken så har hon fått saker om bakfoten – inte ens vanliga varumärken är skyddade mot att bli omskrivet och recenserat. Det är en balansgång mellan öppenhet och rätten att yttra sig och rätten att äga kontroll över vad som sägs. Parikka Altenstedts förslag bygger på att ingen ska få reagera på vad någon gör – oavsett om det är ett företag eller en person. Tystnaden ska åter råda eftersom det ska vara journalisternas exklusiva rätt att uttala sig. JPA har rätt om att det finns ett hot i att en del av oss faktiskt växt oss starka. Men det beror på att vi tidigt förstod att använda oss av bloggen som plattform. Det bästa man kan göra som företag eller person med starka åsikter är helt enkelt att lära sig och ge sin syn på saken. Det innebär att det finns möjlighet att göra sig en balanserad bild – vilket inte alls finns med i JPAs åsiktspaket på Newsmill. Hon valde att ta bort sin plattform – självklart kommer hon då förlora sin möjlighet att bemöta det som skrivs.

Johanna Parikka Altenstedts SERP på Google har en historia. För mer än två år sedan var diskussionen om sexköpslagen stor i bloggosfären. En bloggare: Isabella Lund, berättade om sitt liv som sexarbetare och diskuterade frågor om sexsäljares rättigheter. Men hon valde, för sina barns skull, att vara anonym. Johanna Parikka Altenstedt valde då att hota Isabella Lund med att gå ut med hennes riktiga namn i media. När många av oss reagerade på detta – oavsett vad man tyckte i sakfrågan – förklarade Parikka Altenstedt att alla som stödde Isabella Lund kände dvs egentligen var kunder till densamma. Alltså brottslingar enligt den då nya sexköpslagen.Isabella blev rädd – men valde också att försöka gjuta olja på vågorna (läs kommentarsfältet för att få en mycket bra översikt över hela historien): något som JPA inte uppmärksammat på annat sätt än att det skulle vara ett försvar för JPA. Hon anklagar i Newsmillartikeln andra för förtal – vad det hon själv gjorde då kallas vore intressant att få höra. Hennes historieskrivning idag handlar om att hon egentligen inte ville delta i debatten – vilket onekligen är intressant då hon idogt diskuterade frågor och konstant använde guilty by association-argumentation.

Det Johanna Parikka Altenstedt pysslar med är historierevisionism och de som nu tycker hennes postning är bra riskerar att falla i samma fälla som hon oroar sig för: att man inte har hela bilden för sig.

Kanske hon och andra kunde ta sig tid att läsa de över två år gamla postningar och påminnas om hur hon själv valde att ringa och prata skit om de som inte tyckte som henne själv. Exempelvis är den här postningen minst sagt flagrant över hur Johanna Parikka Altenstedt valde att hantera sanning och lögn när det begav sig.

Själv diskuterar jag gärna med de personer som inte tycker som jag. Jag tror till och med att jag och JPA skulle kunna ha fruktbara diskussioner om hon valde att sikta in sig på mindre knallpulverretorik och anklaganden och mer intresse för sakfrågorna. Problemet med Johanna Parikka Altenstedts sätt på den tiden var att istället för diskussion slänga ut hot, guilty by association-argument och helt enkelt ett minst sagt icke-inbjudande sätt att dela argument.

Jag har skrivit det förut:

Du har inte vunnit någonting. Mer än att det hela har dragits runt en sväng till. Precis som jag sa till dig: du retar upp mig – inse att det helt enkelt slår tillbaka. Du ljuger, hotar och anklagar.

Själv tycker jag det hela känns överspelat men när hon nu än en gång försöker att, likt historierevisionister runt förintelsen, ta bort och förvanska det som faktiskt hänt och göra sig själv till offer för en konspiration är det bara att ta bladet från mun. I den här historien finns egentligen bara förlorare: och den största förloraren är inte JPA utan själva frågan om sexköp, sexarbetare och hur vårt samhälle ska fungera. Självklart kommer det att finnas många som tycker: vikten ligger i att förstå att välja att göra en bredare bild av verkligheten.

Bloggar etiketter: , , ,

Weapons of choice

Det var ett tag sen jag fick nörda mig lite men nu gör jag en sån postning. Mina weapons of choice, mina älskade gadgets. Jag är en tekniknörd. Jag kan inte tänka mig att köpa skitdyra kläder eller lägga ner vansinniga pengar på att resa. Däremot blir jag faktiskt lycklig av tekniska prylar. När jag tänker att jag vill bli rik handlar det inte om att kunna köpa nytt fint hus eller värsta BMW utan att kunna köpa alla de gadgets jag kan tänka mig.

Nu är det ju så att jag har en fru som har drag av ekonomisk hypokondri, vilket säkert är tur många gånger så jag kan inte excessa min svaghet och hänga på olika elektronikaffärer både digitalt eller analogt. Men jag kan ibland svära att jag inte startade något motsvarande Prylkoll för att få testa allt det nya :).

Wpoc:cupertinox

Först har vi min MacBook. Börjar bli sliten och vi har verkligen haft en hatkärlek de senaste månaderna. Men den rullar på och har blivit min produktionsdator eftersom skärmen är någorlunda stor. Och på hemmakontoret har jag en stor Samsung-skärm 2333sw på 23 tum.

Man kan fundera varför jag håller kvar vid en mac när jag jobbar som konsult till Microsoft men helt enkelt har jag dels alltför många viktiga filer kvar i program som endast finns för mac och dels för att jag ju också jobbar med en hel del reklambyråer och annat. Jag tycker faktiskt mer och mer att OS-krigen är rätt ointressanta. Jag har träffat människor som blir konfysa av MacOS-GUI och det beror inte på vana utan att olika saker passar olika människor. Jag har slutat – inte på grund av min kund utan på grund av funktionalitet – att köra MacOS egna apps för kalender mm och kör Outlook. För det fungerar bättre fr a när man har en Exchangeserver i bakgrunden. Tycker jag. Jag kör också övriga Officepaketet eftersom jag tycker att iWork bara har ett program som är bra: Keynote. Sen älskar jag Omnigraffle och jag älskar Mindnode. Det sista finns i Iphone och det är lysande koppling. Enkel mindmapping utan lull-lull (finns inget). Kommer jag att köpa en till MacBook? Antagligen men då kommer jag köra både MacOS X och Windows 7 på den. För det sistnämnda är riktigt bra.

Wpoc:Li'l Devil

Vilket för oss till nästa gadget – min HP 2140. Jag blev kär direkt när jag öppnade lådan. Visst – den är inte en ordinär netbook; den har två gig RAM och tillhör de större och lite tyngre men jäklar vad smidig den är. Och när jag äntligen fick in Windows 7 i den så rullar den fantastiskt bra. Att Ultimate skulle fungera på den visste jag visserligen eftersom Johan L kör samma burk med det men jag trodde inte det skulle gå så jäkla bra.

Jag använder den nästan till allt – även om den inte har samma kraft i tunga processer som min mac. Däremot är den perfekt att arbeta med på tåget, i soffan, i sängen och att ha med på föreläsningar, seminarier och liknande. Eftersom jag och Brit numera kör våra seminarier med Powerpoint så blir det ofta min HP som kör mot storbildsskärm (tyvärr är ju inte skärmutgång standard på alla netbooks) och det fungerar bra. Fattas gör tyvärr fästningshål för skruvar vilket gör att skärmsladden ibland halkar ur.

Min plan är att köra så mycket som möjligt på den för att testa hur den orkar. Office 2010 Beta, Expression och diverse appar till Twitter och Yammer.

Så när jag reser är det ofta visserligen så att jag har båda datorerna med mig men mer och mer klarar jag mig på den lilla som självklart fått namnet “Li’l Devil”.

I födelsedagspresent fick HS en netbook, en Compaq, och det har sannerligen förändrat hennes användning av såväl internet som datorer. Det är kul att se faktiskt. Mobiliteten och det enkla i att kunna Facebooka eller maila från köksbordet, sängen, soffan har gjort henne mer digitaliserad.

Slutligen – även om min netbook länge var min mobila enhet: jag skickade upp den var jag än var för att kolla kalendern eller på annat sätt såg till att vara uppkopplad så blev ändå mitt Iphoneinköp ett uppköp – eller spik i kistan om man frågar dem som tycker jag är uppkopplad för mycket :). Att jag innan dess totalt slitit ut en N95 8 gb är en annan sak. Det är nog ändå en av de bästa telefoner som funnits. Nokia ska ha cred för den.

wpoc:iphone

En IPhone känns idag inte så där oerhört exklusiv även om den är dyr som fasen när det handlar om inköp. Men det som fascinerar mig är snarare insikten att även om alla i princip går runt med samma maskin till det yttre så är varje Iphone extremt personlig genom att alla väljer sina olika appar. Min IPhone 3Gs följer med överallt…

Om man framförallt börjar att använda den mindre som telefon och mer som bärbar gadget för information och kommunikation så är den briljant. Själv kör jag Twitter via Tweetie 2, Facebook-appen, Yammer, mina bloggar administrerar jag där, jag kollar tider med SL (snälla SJ fixa en Iphoneapp!), läser mitt RSS-flöde via GReaders iphone-UI, kollar adresser via Eniro, har alla mina mail in i telefonen, berättar var jag är med Brightkite eller Gowalla, editerar Worddokument med Quickoffice och självklart spelar jag lite spel. Tidigare använde jag min Ipod Touch för mycket av detta men då var jag tvungen att vara hemma eller i närheten av ett WiFi: nu är det konstant uppkoppling. And I like it :). Det jag saknar är att inte kunna Bambusa – för jag har ingen lust att jailbreaka telefonen.

Sen är det ju så att batteritiden suger. Som telefon är Iphone fullkomligt undermålig – den påminner mig om kvaliteten på min Handspring Visor PDA med telefonmodul från slutet av 90-talet många gånger. Kameran är skitkass och avsaknaden av blixt är irriterande. Men det finns en hel del roliga program att använda på de bilder man i slutänden lyckas att ta.

Men som möjlighet att leva livet uppkopplat så är den outstanding än sån länge. Men som den gadget-freak jag är så siktar jag på att skaffa mig såväl en Android som en Windows Phone. För att testa. För jag tror inte att Iphone för evigt kommer vara det självklara valet. Vad Apple gjorde var att förändra hela marknaden genom att tänka lateralt. Precis som Microsoft gjorde med Windows. Precis som Google gjorde med sök.

När jag kör laptop eller netbook själv, utan extern skärm så använder jag plattorna men jag har två Logitech-möss. En blåtandsmus som är suverän faktiskt och sedan en lasermus som jag hatar. Tyvärr är det den dyra… Tangentbordet jag använder på hemma kontoret är ett Apple-fullstort i aluminium.

Och för att bära med mig allt så har jag skaffat en superb väska från Everest. För typ 499 på Stadium. Briljant sak.

Hur har ni valt? Gör en bloggpost och länka hit så kan vi ha en liten nörd bloggmeme :)

Uppdatering: Den gode Dr Spinn geekar loss än värre. Skitkul! Han lägger till externa hårddiskar och det hade jag glömt. Jag har en Iomega Prestige 500 gb för backup av Macbooken via Time Machine och för all min musik respektive som arkiv. Den står hemma och kommer att kopplas till en online-backup inom kort. Sen har jag en Seagate Freeagent Go 250 gb som jag alltid har med mig. Den backupar både min och fruns netbooks men är också min minst sagt lite stora USB-minnessticka :). För den blev min när jag skulle iväg och köpa just en minnessticka och började räkna på kostnad per gb. Så istället för en 8 gb sticka blev det en hårddisk.

Jag har också en Sony Ericsson MD400-dongel från Telenor respektive en Huawei E169-dongel från Tele2 vilka båda har plats för minneskort. Jag har lagt 1 gb på båda. Problemet är att inget av dem fungerar ihop med Snow Leopard på MB respektive att tethering på Iphone är så ruskigt praktiskt genom att man samtidigt laddar batteriet på telefonen om man kör med USB att de sällan används.

På hemmakontoret kör jag en sån där förhatlig allt-i-ett-maskin för utskrift, scanning mm. Men HP Photosmart C5390 fungerar hyfsat. Dyrt med bläck är det om man ska skriva ut mycket…

Och Hepp frågar om väskan är en ryggsäck: ja, det är det:
Wpc:bag2
(och ni ser – jag hatar faktiskt kameran i Iphone… – det går inte att få mer ljus i det här rummet, och det blir suddigt oavsett vad man gör)…

Det saknas kameror här. Kan bero på att jag faktiskt inte har några men kommer att köpa. Har hittills varit tillräckligt nöjd med bilderna från min N95a men med Iphone så känns det som om man behöver både en videokamera och en bra stillbildskamera.

Uppdatering: Mathias Wiberg skriver lite techporr. Och den alltid lika hemlighetsfulle Beta Alfa (inse att han väl hållit på nästan lika länge som jag i bloggosfären men ingen vet vem det är :)) har lättat på förlåten lite.

Uppdatering: Gustav har berättat om sina två wpc:s.

Skriv ihop era weapons of choice och länka hit så länkar jag tillbaka!

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Ted och Nikke utsatta idag. Ett digitalt Tianmen?

Och det händer en massa saker. Ted Valentins briljanta kartsajter har blivit svartlistade av Google. Algoritmen har uppenbarligen ändrats och hipp som happ så försvann hans sajter från sökträffarna. Galet och dumt – och visar på att det är dags för Google att börja att konversera med användarna: det här är fel och fånigt och att den sajt/sökmotor som idag är en stor del av dynamiken och infrastrukturen för webben helt styrs av automatisering visar på svagheterna – och farorna då Google på många sätt blivit människors “sanningen och inget annat”. Illa för Ted och illa för Sverige då kartorna helt klart är riktigt bra.

Min vän Nikke har fått ett stort tjockt brev från Jajjas advokatbyrå. Ser ut som en stämning. Eller snarare: det har gått till Carnaby, en samarbetspartner till Nikke. Idiotiskt och man undrar varför en advokatbyrå väljer att slå sig samman med svarthattarna i Jajja och riskera sitt varumärke med en sån här extremt märklig och meningslös stunt. För förtal gissningsvis då han varit aktiv att påpeka Jajjas tveksamma metoder runt sökmotorsoptimering. Att de inte lär sig att det här kommer ut. Vansinne.

 

För övrigt: hemma några dagar igen. nya förutsättningar satta.

Uppdatering: Oj! Google backar i 180 och Stina H avbryter semestern till och med. Vackrare PR kan nog inte Ted önska sig. Mannen som fick Google på knä :).

Uppdatering: I den sköna konsten att tolka världen så är det alltid någon som måste vara den goda och alltid någon som måste vara den onda. Så också i IT-världen. Onekligen håller Google på att få ta över ondaste-platsen från ett annat stort företag just nu. Per är bara en av många som nu uttrycker skepsis mot Googles stora makt. Själv tror jag att det i slutänden blir för mycket Google och fr a så måste konsekvensen för människor bli att det inte är helt konsistent att vara mot IPred och FRA och vara för Googles starka inriktning på datamining. Inte utan att ha en rätt bra förklaring till varför de två är separerade. Själv ser jag det som skillnaden mellan staten har den dömande makten och makt över resten av mitt liv medan ett företag endast kan använda mina uppgifter till att sälja in reklam till mig. Men när ett ekosystem som Googles nu växer sig in mot hälsoinformation (Google Health) och total kontroll över vad,, med vem och hur vi konverserar (Google Wave) så är frågan om Google håller på att skapa ett Bladerunner-samhälle.

Bloggar etiketter: , , , ,

Noterat

Ser att min gamla studiekompis Anna Lindman-Barsk slutar som programledare för Existens. Hm… inte för att förringa Eva Renström men Anna gjorde verkligen det programmet tittningsbart både med sin intelligens och sitt utseende… Ska bli spännande att kolla in ”Annas Eviga”.

Bloggandet har blivit rejält mainstream. Intressant är exempelvis Dramatenbloggen som skrivs av Örjan Ramberg, Frida Hyvönen och Marie-Louise Ekman. Och Ehnbomskan påpekar det som Guillou och andra inom de ”riktiga medierna” verkat missa:

Bloggvärlden är med andra ord åtminstone i mina ögon otroligt mycket mer diversifierad. Det är tiotusentals kanaler. Med tiotusentals olika programförklaringar. Och förtjänar lite mer nyans. Tycker jag.

Bloggen stillsam ställer en rolig fråga: hur låter sociala medier? Och Fredrik Wass tar upp frågan om Google gör oss dumma – där vi hamnar i den gamla frågan om hur vi förändras genom att kommunikationsöverföring förändras (från oral tradition till skrifts etc.). Tycker ni för övrigt ska kolla in Nicklas Lundblads egen essäblogg. Matigt, långt och extremt intressant. Eller hans gästblogg på Skiften om Idéernas ekonomi.

Det här är riktigt skumt – Photoshop i CS4 vägrar att befatta sig med bilder av pengar. TKJ har råkat ut för det och ett antal andra. Och det är onekligen ett intressant spörsmål- vad kommer härnäst att förbjudas använda Adobes program till: porr? Semesterbilderna på barnen? Skivomslag?

Torb gör en bra sammanfattning av själva SEB-dravlet:

Problemet för ledningsgrupperna är att kunderna har hjärna.

Frågan är väl om ledningarna har det. Annika Falkengren har ett hjärta säger hon – frågan är väl vem det slår för?

Mina kära opsyrror går från klarhet till klarhet på bloggen. Här berättas den nakna sanningen.

Ett företag som snart vunnit alla tänkbara priser är Saltå Kvarn. Och nu har Johan fått ta emot ett ytterligare prestigefyllt pris. Man kan tycka vad man vill om biodynamiskt odlade grödor och antroposofin men den som har chansen att träffa Johan Ununger ska ta den. Det är faktiskt en av mina idoler och en person som jag gärna pratar om de stora frågorna med. Vilket vi gjorde en lunch härförleden.

Sen är det bara att notera att Lotten.se ligger nere. Det handlar om byte av webbhotell på grund av Spray webbhotells stängning – som i sin tur beror på att Lycos Europe lägger ner fortare än kvickt. Det verkar dock gått sådär med den smärtfria övergången och Lotten är en smula uppgiven. Men hon finns ju på Facebook fortfarande!

Besviken är också Birger Schlaug på Miljöpartiets val att gosa med kärnkraftsanhängarna. Själv gillar jag kärnkraft men det känns verkligen som om Miljöpartiet säljer ut sig rätt rejält just nu.

Lite bakvänt att hota med att man vill utföra suicide by cop (eg. suicide by proxy).

Pash beskriver en plötslig verklighet med sin vanliga sköna ironi:

Så till er små Hemmesta-kickers: Jag anar att loppisrutan och telefonkiosken antingen höll på fel stockholmslag, flirtade med Benkes tjej eller hade missat en skuld för den där baxade Zündappen.

Själv kan jag inte hjälpa att när jag ser rubriken ”Man slogs ihjäl med järnrör” faller tanken på Socker-Conny…

Mer våld – Hemliga Morsan tycker att man istället för att pimpla vin på AWn skulle skjuta varandra på Laser-dome. Bra idé. Jag hänger på nån fredag :)

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Den barocka rättegången mot TPB

Det är rätt intressant att inse att nyhetsrapporteringen i traditionella medier inte tar upp TPB-rättegången i någon större mått förutom vissa, där personer har ett eget intresse för det; Ekström, m fl,  medan det i delar av bloggosfären är den stora nyheten.

Jag skrev om det här tidigare och kan inte låta bli att skriva mer eftersom rättegången känns fullkomligt barock.

Messerschmidt aka Hemliga Morsan uppmanar till bojkott av underhållningsprodukter och länkar till en Facebookgrupp. Läs också hos Sjöholm och Scaber Nestor som också har en extensiv lista över bloggare som gått med i bojkotten.

Nikke skriver dels om hur TPB har problem med strömmen men också att han tänker skapa plattformar för tillresta pirater. Gott mos. Och hos honom finns ett antal länkar om bakgrunden till rättegången som är intressanta eftersom det här helt klart är en fortsättning på det som hänt förut. Läs exempelvis Håkan Rosvall vs The Pirate Bay.

Jardenbergs take på det hela är intressant: att det finns klara problem, inte bara att rättegången handlar om att döma den som gjort fildelning möjlig utan att det handlar om av filer som ligger under yttrandefrihetslag som tryckfrihetsförordning. Visserligen har åklagare Rosvall namngett ett antal filmer och låtar men fortfarande finns det inga bevis att de åklagade fildelat dem utan endast gjort det möjligt. Men samtidigt kan inte åklagaren blunda för att ett försök att stänga TPB så innebär det att staten tänker förhindra spridning av material, exempelvis Sydsvenskans special om fildelning och rättegången som lagts ut på TPB, som går under viktiga svenska grundlagar. Det gör rättegången än mer surrealistisk och som Nikke påpekar så kan det bli en riktigt klassisk fars. Tyvärr är det inte något problem för de som nu också skriver på ACTA vilket Opassande noterar. Resumé oroar sig lite.

Jag vidhåller att ”medhjälp till upphovsrättsbrott” är inkonsekvent, idiotiskt och bygger på en vidrig rättsyn vars konsekvens i förlängningen innebär att upphovsrättshållare kan stämma vem som helst med den rubriceringen: datortillverkare, internetoperatörer (något som ju SF-chefen verkar vara inne på – att hans åsikt innebär att han vill stänga Internet verkar inte bekomma honom), programtillverkare och tja – den som råkar ha en internetuppkoppling någon kan tänka sig att använda för att fildela. Just ja – det kallas IPred… Det handlar helt enkelt om att försöka att kriminalisera den som skapar koden.

Snurrigheterna runt Monique Wadsted är onekligen något eget… Och att Rosvall försöker använda intäkterna för reklamen som ett argument gör det minst sagt intressant eftersom Google i princip kan stämmas för samma brott – och där snackar vi om helt andra reklamintäkter. Roande är hur SVD Kultur först slår på stora trumman och går på Antipiratbyråns propaganda för att sedan ändra sig och göra en riktig intervju om de ”miljoner” som TPB får in via reklamen. Och att så hårt koppla samman den här frågan med Piratpartiet är idag ganska ointressant (kommer en postning om såväl gratis, nya intäktsmodeller och den förändrade plattformen för såväl våra värderingar som för tekniken nån gång JennyMaria :)).

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , ,

Korta noteringar innan snöskottningen

Google är i blåsväder för sitt handhavande av Blogger. Det är ett antal personer som plötsligt inte kommit åt sin bloggar genom att någon valt att spammärka den – eller spammärka epostadressen som är kopplad till bloggen. Nu visar det sig också att gamla postningar på musikbloggar försvinner spårlöst och utan förklaring. Och än en gång är problemet att det är sjukt svårt att komma i kontakt med någon person som har administratörsansvar – support och liknande sker konstant på forum.

Laakso skriver om hur makten över ordet förändrats. Själv menar jag att förändringen är ännu större – det handlar om att makten över tanken inte längre tillhör staten och media utan individen är själv ansvarig för att tolka sin egen verklighet, och kan delge den till andra. Mer om det här och här.

Amerikanska delstater har ibland mycket märklig lagstiftning. Nu har det i vissa stater blivit förbjudet för unga att skicka nakenbilder på sig själv via epost och mms. Det går under barnporr- och sexbrott. Det är självklart så att det inte är bra att göra det men logiken i att en person kan dömas som sexbrottsling genom att ha tagit bilder på sig själv är inte direkt och solid.

Jag har puffat för den här postningen på niclasstrandh.com men den är så viktig att jag vill göra det här också. Ätstörningar är inget som är enkelt, det är ett komplext tillstånd som förändras hos personen. Att läsa Jennys berättelse kan förhoppningsvis ge större kunskap.

Opassande har en postning som är intressant då den tar upp att vissa valt att misstänkliggöra motståndare till FRA som lobbyister. Frågan är väl vad man skulle vara lobbyist för? Terrorism? Idiotiskt från ”glad socialdemokrat” som sedan försöker att släta över det hela. Problemet är att själva tankespåret inte är nytt: samma sak utsattes Isabella Lund och vi som stött hennes sak för av snedseglaren Johanna Parikka Altenstedt och andra – att det är någon som betalar för att lobba i frågor som inte stämmer överens med en allmänt politiskt korrekt hållning eller att alla som stödjer motstånd mot svensk sexköpslagstiftning är torskar.

Alla gratulerar vi Birro med sambo till nytillskottet i familjen.

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , ,

Google är inte sociala för fem öre

Google fick hicka under en kvart, tjugo minuter – allt som söktes taggades som potentiell malware: även Google själv som Sur Karamell visar i sin skärmdump. Internetbefolkningen tog det som ett tecken på jordens snara undergång. Twitterianerna diskuterade det idogt via #googmayharm och #googlemayhem liksom att en hel del bloggar började diskutera distributionsproblem och vad det kunde vara. Hubspot skriver bra om hur Googles tekniska problem gissningsvis också påverkar användare – man litar på Google och om man då får en varning som den här så kommer den antagligen att följas.

Jag tycker det intressanta i det hela är att Google själva inte kommunicerar. Ingen vet vad som hänt – och företaget har gått över till att leka ”vi säger inget så har det inte hänt”. Inte ett ljud på deras officiella blogg eller någon som vet något som släpper ut det på Twitter. Uppenbarligen munkavle på.

Det är illavarslande att Google, som i stora stycken är livsnerven för Internet idag, negligerar sina användare på ett sånt sätt. Det hade varit bättre om man åtminstone skrivit ”vi vet att det hänt, vi har sett till att det nu är fixat och vi kommer att berätta vad som hänt när vi utrett saken”. Det är onekligen också ett problem som visar sårbarheten i hur länkekonomi och internetmarknadsföring idag är uppbyggd genom att Google helt enkelt styr världen. En intressant post, från 2005, visar på hur Google på många sätt redan då sökte världsherravälde och frågan är om Google idag har fått det. Räkna över hur mycket av din nättid som på olika sätt styrs av Google så inser man att deras servrar faktiskt är minst lika viktiga som guldreserven i Fort Knox1.

Det är lite skrämmande framtidstanke att Google faktiskt kan styra ekonomier, människors värderingar och val. Om man vill.

Uppdatering: Fick ett mail från Jardenberg och sedan ett antal tweets om att Google äntligen berättat vad som hänt. Mänsklig miss. Läs hela förklaringen här.2. Fick en tweet från Daniel Chow som menade att svaret 90 minuter efter är ok. Och självklart – det är ok men knappast bra. Vi pratar om Google – över 70 % av alla sökningar googlas. Att kommunicera snabbt – även om man inte riktigt vet vad som hänt – kan man ändå tycka vara mycket viktigt. Jag tror att en del på Google också håller med :).

Det visar sig att det är läge att kolla i spamfiltret för sin Gmail också.

Reblog this post [with Zemanta]
  1. Läs mer om Google hos Nikke []
  2. gissningsvis den postning som kommer få flest pingbacks… []

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

Noterat

Det händer inte så mycket. Faktiskt.

Det här gör mig ledsen. Fröken Morrhår har varit en del av ens liv ett tag. Minns när Essa köpte henne. Och sen är det precis det som vår förra katt dog av – njurarna. Lilla Noomi glömmer vi inte – det är då och då jag kallar Yoda för Noomi. Sov gott frk Morrhår.

Dummast är nog den här snubben. Bensin brinner. Det gör ont. Att hälla bensin och hälla det på sin arm är korkat.

Det är jul. IPreddiskussionen har gått in i en liten lätt juldimma. Men läs det här. Det problematiserar faktiskt själva grunddiskussionen som är bra mycket mer intressant och komplext – och som i sig faktiskt omintetgör själva idén bakom IPred.

Påmindes om Webpages as graphs av Lilla Gumman och körde Deepedition. Liten fin bild:

webgraphs

Det här hade jag glömt. Om någon vill så kan man se våran dragning på Disruptive Media nedan:

Noterat att Blogger sannerligen rafsat ihop sig. De senaste funktionerna är intressanta. Exporten har ju fungerat rätt ok – att de lägger till import för är spännande för framtiden då de just nu inte kan importera andra plattformar men vem säger att det inte kommer att bli verklighet (även om jag är en WordPress-person). Kanske man skulle försöka ta hand om den gamla bloggen Finibus Bonorum et Malorum och Strangeways Here We Come som ligger bortglömda där? Och Gmail har under året blivit jäkligt intressant – kolla listningen här.

Nån som sett TV? Sett Experts reklam? Vi kan säga så här: den som planerat den reklamen borde få sparken. Och projektledaren. Och ADn.

  1. De väljer att köra reklam som berättar om den stora mellandagsrean som börjar en viss dag – även efteråt. Visst – det är flera som gör det: men då ser man till att skriva vo’n så att det inte blir så markant idiotiskt att ”skynda på att häng på dörrarna den 25e” när det redan är den 26e. Man ser till att göra flera versioner och ser till att mediebyrån har gjort klart det för kanalen det ska gå i. Hur jävla svårt kan det vara? Man lägger en jävla massa stålar i medieköp men gör en sån jävla usel placering och spot…
  2. Förutom att reklamen suger i allmänhet så har de lyckats att stava fel. ”Prissäkningar”. Allvarligt – om man som byrå eller kund ser en sån miss handlar det inte om att säga ”äh det är säkert inte någon som märker det” – då tar man ADn och projektledaren i örat från julbordet och ser till att de tillsammans med produktionsbolaget gör en ny version.

Jag blir förbannad eftersom det visar att såväl kunden själva: Expert och de som gjort reklamen varken har respekt för varumärket eller för reklam. Tycker synd om alla Experthandlare som får skämmas för en sån jävla usel reklam. Jag hoppas fan att det inte är Kollo som står för det här; att det är ett gäng b-figurer inhouse – och är det Kollo så ber jag dem att hålla sig till butiksinredning…

Uppdatering: Ja, gomorron Fredrik :). Onekligen var det inhouse som det gjordes. Dags att se över den ”intjäningen”?

Sen kan man undra hur Expert tänkt sig att sälja en massa saker när man har en sån usel koll på sin webb. Så här ser det ut just när det här skrivs:

ExpertSE

Allvarligt… Hur jävla dumt får det bli?

En blogg som jag försöker att hitta en genre för är Skiften. En sån här text blir liksom meta om man tittar på Stora Bloggprisets genrer. Är det politik? Är det filosofi? Är det om mode? Fan vet. Jag vet bara att såna här postningar inte är vanliga i bloggosfären.

Det får räcka för nu. Inser att mycket av mitt ”noterande” flyttat över till niclasstrandh.com. Det är så enkelt att liksom plocka en länk i RSS-flödet eller direkt när man kommer till den; skriva en kommentar och låta den blir shared item i GReadern.

Bloggar etiketter: , , , , , , ,

Hewal Företagsrådgivning försöker att skrämma bloggare

Hewal företagsrådgivning förstår inte vad de gett sig in på när de nu försöker att stämma och göra en mängd märkliga saker – exempelvis att försöka med att stealtha kommentarer – mot en av sina föredetta kunder som är missnöjd och uttryckt det på sin blogg. Märkligast är nog den här bloggen som är minst sagt debil. Läser man kommentarerna under hans postningar inser man att deras säljmetoder suger, och Tråden i Jaiku blir bara längre. Det Hewal Företagsrådgivning inte förstått är att de helt enkelt inte kan vinna det här. Idag finns en helt annan konsumentmakt och varumärkesverklighet än tidigare. Att skrämma med stämning om förtal och annat jönseri fungerar inte eftersom vi som individer idag kan ha ett mycket större nätverk, starkare påverkansmöjligheter och fr a att ett företag som Hewal Företagsrådgivning är lika avhängiga av goda vitsord och en Googlesökning som är positiv. Nu smäller det till och deras möjligheter att verka seriösa förminskas och kostar pengar i goodwill (om de nu haft någon…). Fr a så visar det än en gång den kraft som en samlad sfär av personer som finns i ett nätverk ger: exempelvis kommer den här bloggaren säkert få möjlighet att få stöd när Hewal inte ger vad hon förväntat sig, diskussionen här kostar dem jävligt mycket liksom en sån här postning. Deras tänkande bygger helt enkelt på att de är rädda för att något ska komma i tidningarna: sorry Hewal – men det är på Googles söksida ni har ert problem. Att ni låtit det här ske. Varje varumärke som väljer att idag jaga människor för intrång mm måste ha rejält på fötterna och se till att ha stabil och faktabaserad kriskommunikation.Det stör mig att företagare väljer att vara så inkompetenta mot sina egna varumärken som Hewal – och inte inse att kunden må inte alltid ha rätt men att stämma dem för att de upplever sig lurade är knappast en vettig väg att gå.

Uppdatering: Läs också Nikkes postning i ämnet.

Ps. Jag har en postning på gång i samma mått som Mymlans. Antar att det kommer innebära att en mängd ömma tår upplevs trampade på men jag tycker det är synd om ett parti inte kan ta emot konstruktiv kritik. Stay tuned. Ds.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , ,

In the limelight

Två intensiva dagar i Stockholm till ända. SJ tar mig hemåt Borlänge. Lite egoboosting är alltid bra också. Det har det varit. Igår var det Disruptive Media, en konferens om sociala medier som Annika Lidne driver. Bra – det mesta var riktigt bra. Så klart alltid kul att träffa ”bubblan”-folk och att få sig till livs nya infallsvinklar på sociala medieutvecklingen.

Det jag övergripande kan se är att vi nu går in i en sorts konsolidering: det är få ”nya” saker som egentligen händer men däremot börjar företag faktiskt att prata sociala medier, inse att det faktiskt är en kanal som kommer att påverka dem i grunden: såväl marknadskommunikation som strukturellt. Det är en spännande tid och även om det säkert är så att vi också kommer att se en viss inbromsning när det gäller investeringar i stort så är det knappast inom digitala medier som den stora kvasten kommer gå när det gäller marknadskommunikationsbranschen.

Spännande var att höra Paul Walker från Cohn & Wolfe1 (som jag också hörde på O-baren på kvällen när han och moderaternas presschef Per Henriksson tillsammans med Internetworlds Magnus Höij diskuterade det amerikanska valet utifrån sociala medier) och Peter Parkes från Wearesocial (som använde en presentationsteknik som var en upplevelse). Och Martin från Twingly var, trots en för mig mycket basal nivå, hörvärd. Spännande att höra om Electrolux nya social media news room och hur de faktiskt bygger allt runt Googles ”system” med iGoogle, Google Apps och WordPress, Flickr och Youtube.

Jag och Brit Stakston från JMW berättade om E.ON Young Heroes och de lärdomar vi dragit av det. Presentationen finns här och nånstans efter helgen ska den finnas på film. Det gick mycket bra, vi fick spännande respons och jag tror att både Sara och Pernilla från E.ON var nöjda med dagen. Vi är stolta över våra projekt också.

Om man vill se livesändningen i repris så kan man kolla här.

Efter O-baren och Cohn & Wolfes event om amerikanska valet och en gryta musslor på Grodan så var det jobb och sova som gällde. Idag har jag och Brit haft en heldagskurs på JMW om sociala medier. Fantastiskt annorlunda och jätterolig kurs. Kan tipsa om en bra blogg som skrivs av en sån där människa som berikar genom sin uppenbarelse, sitt engagemang och insikter.

Som avslutning var jag med i JMW Talkshow. Det var riktigt kul :).

Annat som är roligt är att Heimer & Company och JMW tillsammans blivit nominerade för E.ON Young Heroes i en europeisk tävling: European Excellence Award. Det är också lattjo att hitta sig själv i en tidningsartikel som jag inte trodde skulle bli av.

Tråkiga saker är Tele2s urusla täckning för 3G runt Sala (iofs är mobila bredbandet sällan fascinerande ens i centrala Stockholm). Och att SJ såklart misslyckas med att erhålla el i sina elkontakter på tåget. Och jag ska försöka få tag på en knapp som jag kan ha på mig där det står: ”Inte mitt problem.” För de senaste dagarna har två taxichaufförer haft attityden ”men stackars mig som måste ta en körning med dig som inte ska så långt för jag tjänar så lite” liksom en kioskägare som gnällde över att jag köpte lågpriscigaretter. Inte mitt problem. För övrigt ligger en del underleverantörer illa till när det gäller julklappar från mig.

Roande är däremot kommentatorerna ”Suget” och ”Logik och stenhårda smällar” som driver en IPredkramarkampanj i kommentarsfältet på min postning om Jonas Almquists IPredåsikter. Problemet är att de är så ignoranta att de inte läser vad jag skrivit om IPred rakt över. Och som det visar sig är Suget verkar vara branschnisse. Verkar som om Anti-piraterna börjat att lobba i kommentarsfälten. Bra där. Samtidigt kanske en trevligare ton vara bra. Tror jag ska spendera kvällen med en round up om IPred. Det är dags.

Sen har jag en fråga till mina kära läsare:
Jag tänker börja blogga om reklam igen. Nu fr a med inriktning mot sociala medier. Helt enkelt för att vara komplementär till Same Same But Different och feeda till Researcher som jag vill bygga upp som en riktig DIGG för svensk reklam. Vad tycker ni skulle vara den bästa domänen?

  • creativeplanner.se
  • niclastrandh.com
  • researchdeploy.se
  • en egen kategori på deepedition.com
Reblog this post [with Zemanta]
  1. ni måste kolla den lekfulla flashfilmen på deras internationella sajt []

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,