Varje steg och varje människa är en historia

Imorse, med en kaffekopp i handen som bryggts av barnen och burits upp åt mig (lyx att ha barn som fortfarande tycker det är kul att göra såna saker) läste jag den fantastiska dagboken från Port-au-Prince och Läkare utan gränser (hittar inte på nätet – tjoa om ni har hittat den). Det var inte beskrivningarna av allt fruktansvärt utan de små sakerna – att faktiskt hjälpa en människa i taget och att det är det som i slutänden kan förändra världen till en bättre plats. Jag fick tårar i ögonen – för oavsett att jag älskar mitt jobb idag så finns det fortfarande kvar en flämtande låga av det som gjorde att jag en gång blev präst: att följa en människa på en väg genom mörker till att hitta ljus och möjligheter.

När jag sedan läser Abbes pappas insikt om varför han faktiskt mått skit den senaste tiden, med kulmen med svimningenBlogg-galan så känner jag igen min historia: när jag faktiskt fick lov att sluta att trampa vatten och välja att själv bli hjälpt genom mörkret. Det handlar mod precis som Gunnar skriver – och om rädsla. Rädsla både för sitt inre och för vad folk ska säga. Man förlorar en del och ja, vissa dagar känns det som om man aldrig kommer att komma tillbaka men man lär sig massor. Man förändras på vägen – lite hårdare ibland men förhoppningsvis bättre på att klara av livet. En del förlorar man. Jag förlorade Gud. Men man vinner oerhört mycket: nya insikter, ny kraft och faktiskt ett nytt liv. Det är kanske det enda jag vill säga till Gunnar: vila och man kommer ur på andra sidan. Låt det bara ta sin tid. Och, Gunnar: håll Abbes mamma i handen.

Eftersom vi båda är i en viss bransch så bör man tänka på att: vi håller på reklam. Ingen dör om vi inte jobbar 150 % hela tiden.

Bloggar etiketter: , , , , , ,

Den var tyvärr väntat: 2 kr till Haiti var vidrig scam

Det var väntat – det var också det första jag tänkte när jag såg gruppen för några dagar sedan: det här är ett klassiskt upplägg för en scam. Dels var det för bra, dels var inte sponsorerna kända och dels var det för oprofessionellt upplagt. Tyvärr gick 211000 svenska Facebookanvändare på det och gick med i gruppen ”2 kr per användare till Haiti”.

Idag är det en vidrig bild där och det sägs att det är Svenska Nekrofilföreningen som är sponsorer. Som nu vill ”ha hem kropparna i så bra skick som möjligt”. Extremt vidrigt och upprörande både utifrån att det är generellt äcklande men också att man väljer att ”skämta” så grymt om en av de största katastroferna i modern tid.

Gruppen lär försvinna fortare än kvickt nu när folk uppmärksammar den såväl på Twitter som på Facebook och anmäler den till Facebook – men skadan är ändå skedd.

Jag tycker det här verkligen sätter fingret på två saker: dels att man måste vara kritisk mot all hjälpverksamhet men att man ändå har större chans att faktiskt hjälpa om man väljer någon av de stora. Men också att man måste vara extremt kritisk till diverse grupper på sociala nätverk: det är inte länge sedan som det var mycket omskrivet om hur dels grupper som övergetts av sina administratörer togs över av mindre nogräknade och bytte namn till både det ena och det andra respektive att det funnits flera exempel där grupper startats med ett ämne och sedan ändrats till motsatsen.

Vi har ett ansvar som individer att vara kritiska och inte bara klicka vilt. Så hur upprörd man än är måste man fundera över varför man själv inte tog reda på mer och var mer kritisk. 211000 personer som uppenbart inte tänkt ett antal extra varv är tyvärr alldeles för många.

Tyvärr är det här inte det enda exemplet globalt på lurendrejeri.

Uppdatering: Gruppen har nu försvunnit från Facebook. Tyvärr är jag rädd att folk inte lär sig ens av det här – eller att man blir rädd för att faktiskt engagera sig i saker som är rätt. Undrar om plattnackarna som tycker såna här saker är kul blir nöjda då?

Det som fascinerat mig är att kvällstidningarna och DN inte högg direkt. Aftonbladet har nu skrivit om det. Inte Expressen. Inte DN.

Uppdatering: Realtid försöker att räta ut frågetecknen bland annat med hjälp av Glamourprinsessan. Realtid lyckas ganska bra faktiskt. Även blinda hönor kan ibland hitta ett frö.

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , ,