Jag har onekligen inte skött min Google Reader. Den håller på att sprängas. Dels är det självklart beroende på tid men också att Twitter utvecklats och blivit mycket mer intressant som hub och konversationsverktyg.

Så nu lite bubbel om Twitter. Det är ingen jävla mikrobloggande för dummies – eftersom det redan är gjort. Ni är intelligenta nyfikna personer som lär er genom att testa eller hur?

Man följer de man vill, och personer kan följa en. Av någon udda anledning har jag råkat bli tvåa på antal uppdateringar på de som valt lokalisering: Sweden :).

Deeped och Twitter

Jag har kört mitt Twitterkonto sedan 2007-04-20 06:07:58 men under lång tid var det ändå Jaiku som gällde. Numera känns det rätt dött på Jaiku – bubblan har spruckit, utvecklats till flera bubblor och professionaliserats. Många använder Bloggy men jag gillar Twitter – det är som ett konstant pågående coctailparty. Bara att dyka in i. Det är alltid en utmaning att bara ha 140 tecken att uttrycka sig på. Det som skiljer Twitter från mycket annat är att det dels har ett öppet API dvs. vem som helst kan plocka ut informationen och bygga nya tjänster: vilket skapat oräkneliga ”mashups” typ Twittervision, Local Twitter som kopplat ihop Summize/Search-funktionen för lokal koll med en karta, möjligheten att filtrera (bort) saker utan att behöva slänga ut personer man följer.

Kör Twitter på skrivbordet

Fr a fungerar Twitter mycket genom de olika desktopprogram som dykt upp – fr a verkar de fått rejäl sprätt i o m att många testade apps för sin iphone. Själv kör jag Tweetie på ipodtouchen, Gravity i N95an. När det gäller själva datorn så kan jag lugnt säga att websajten är segare än sirap på min mac med Firefox. Det finns en massa program att köra (sk desktopapps) Twitter på men de två stora är Tweetdeck och Destroy Twitter. Själv kör jag DT som min konversationsföljare – den har störst möjligheter att följa en konversation bakåt medan jag kör Tweetdeck som sökmotor för pågående omvärldsanalys. Problemet med mitt upplägg är att det suger internminne :). Seesmic har precis släppt en desktopapp – en total omskrivning av gamla Twhirl. Jag gillar den inte – känslig för hur designen fungerar och den saknar möjlighet att enkelt följa en konversation.

Mitt råd är ändå att testa dem själv. Kolla vilken som passar dig. De har alla olika funktioner som passar olika tillfällen, och olika användare. De saker som jag fastnar för är:

• enkelt följa konversationer bakåt. Jag som följer 1200 personer behöver det för att åtminstone ha ett hum om vad folk svarat på. DT vinner där (använd de små pilarna >>)
• bra länk-förminskartjänster. Att lägga in en länk i en tweet utan att använda en tjänst som kodar om den till en kortare länk (typ http://bit.ly/iGHIV) gör att de 140 tecknen snabbt tar slut. Här är det en tie mellan TD och DT även om jag tycker att DTs dubbla funktionalitet (välj en egen default + att använda TinyURL om länken läggs i inskrivningsfönstret) är bra.
• flera fönster: jag vill ha översikt över mitt flöde, de tweets som nämner mig och mina direktmeddelanden. Det gör DT. Att sedan ha koll på sökningar automatiskt – det är TD oöverträffat på.
• integration: TD har fått en schysst integration med Facebook-statusen – man kan helt enkelt uppdatera Twitter eller (snälla, kör inte samma meddelanden på båda ställen…) Facebook från samma program. Nifty. Tyvärr har ingen av de två stora fått ordning på integration med Friendfeed. Det har Alertthingy och Feedalizr. Den sista försöker verkligen vara allt för alla – vilket gör den extremt intrusiv och jobbig ibland.  Men tanken är god.

Filter och mashups

Twitter har också utvecklats till ett fantastiskt filter för bra länkar – folk använder tjänster som BigTweet eller Hootsuite, eller ser till att deras feeds kommer in i flödet via tjänster som Twitterfeed (Hootsuite har en sån funktion också). Om man nödvändigtvis har mycket att säga så är Big Twitter en möjlighet.

Sen finns det en massa ytterligare skojiga sajter som använder API – statistik, trendkoll etc. De är många många många så kolla hellre genom exempelvis mina länkar på delicious: twitter+tools

Och ni som ännu inte kommit igång. Glöm inte: try it live it.

Uppdateringar

• Extremt irriterande Firefoxfel igår vilket också gjorde att WordPress stängde kommentarerna. Irriterande minst sagt.
• Nu morgonen efter ser jag att gratisprogrammet Twibble uppdaterats rejält för N95an. Varför betala för Gravity när Twibble nu fungerar som en dans?

Bloggar etiketter: Alert Thingy, Bloggy, Destroy Twitter, Feedalizr, FriendFeed, Gravity, Jaiku, mikroblogg, Seesmic Desktop, Tweetdeck, Tweetie, Twibble, Twitter

Det blir den totala statusraden!

Följ mig på Nanoblogg.

(jag finns självklart också på Twitter och Bloggy. Jaiku loggar jag däremot in på alltmer sällan.)

För övrigt vill jag önska alla nominerade lycka till inför morgondagens Stora Bloggpriset. Jag är ledsen att inte kunna vara där.

Uppdatering: Sen att man få leva med diverse barnsjukdomar är ju en annan sak…

Uppdatering: Jag säger som Fredrik – ta och lugna sig lite: nanobloggning är kanske inte den största trenden i världen kära Expressen :). Just nu är det lite sjukt mycket att alla ska hoppa på precis allting. Får nog ta och publicera en postning om att vi snart hamnar i en situation där sociala medier är en lösning som söker sitt problem… Min käre vän Studiomannen tycker precis tvärtom än mig om  nanoblogg.se – även om han gör en fin nanoblogg här. Måste bara tillstå att det här är väldigt fel käre Peter:

Folk är helt enkelt för jävla korkade. Tidningsjournalister är korkade. Niklas Jakobsen är korkad.

På del ett ger jag honom rätt: folk är korkade. På del två så är det väl så att tidningsjournalister (och även andra journalister) är som folk är mest ;). Vad gäller Niklas så håller jag inte med – det är en rejält smart ung herre med skägg. Och det är smart att ha skägg. Så det så.

Att jag sedan vet varför käre Peter inte gillar nanobloggandet är en annan sak. Det finns få av de som jag kallar mina vänner som snackar så mycket som honom – att Studiomannen skulle blogga enbart med ett ord är ungefär som att Volvo skulle lyckas skapa en bil som inte känns som en traktor, att Siewert Öholm skulle bli libertarian eller att prinsessan Madeleine skulle visa tuttarna. En logisk kullerbytta helt enkelt :)

Men du vet att jag älskar dig ändå Peter!

Bloggar etiketter: Bloggy, Expressen, Jaiku, mikroblogg, Nanoblogg, Niklas Jakobsson, ord, Stora Bloggpriset, Studiomannen, Twitter

Twixdagen

Det är en tjänst som följer alla politiker som använder Twitter. Helt enkelt en riksdag på Twitter. Smart tjänst som använder möjligheterna som Twitters öppna API ger. Och det är välgjort med automatisk uppdatering och små ikoner så man vet vem som tillhör vilket parti. (tipstack från @magnuslj aka Magnus Ljungkvist och enda anledningen att det här inte går iväg direkt är att jag gillar honom och därmed går jag med på min första ”jag lovar att inte publicera förrän”)

Twitter i Sverige har helt enkelt fått genomslag genom politiker – inte genom mediamänniskor.

I helgen konfererar både socialdemokraterna och kristdemokraterna (själv ska jag och Brit Stakston hålla två workshops om sociala medier för de senare – jag hos kd alltså… :)) och en hel del twittrande har det blivit. Bland annat twittrar Mona Sahlin som @msahlin. Eller vem är det som skriver hennes tweets egentligen?

På Twitter har det blossat upp en diskussion om det är rätt med spökskrivande pr-nissar som skriver för kändisarna.

Argumenten handlar om dels att Twitter är en personlig relationskanal och att det borde inte användas som megafon respektive att det väl knappast är något nytt att politiker och andra använder sig av spökskrivare, talskrivare och spinndoctors.

Själv förhåller jag mig ganska krass till det här numera. Det sista argumentet känns mest valitt för min del men självklart kunde man önska att partiledare och andra faktiskt ville ta chansen att själva prata och berätta och föra ut sitt budskap. Det är en av de saker som bland annat kom upp när Guillou uppgavs chatta med folket via Aftonbladet, men avslöjades med att via sin mobiltelefon prata in svaren. Man kan tycka att det som Maud Olofsson gjorde var bedrägligt men det är egentligen mest tidningens problem.

Samtidigt. Det är autenciteten som är viktig – för sitt inre ser människor att Mona Sahlin twittrar sina meddelanden via mobilen och att Guillou sitter böjd över skärmen och svarar på frågor om IPred. Rent budskapsmässigt tvivlar jag starkt på att man får andra svar från en partiledare än från deras partisekreterare eller pr-konsult. Gissningsvis blir det till och med mer lättfattligt om man inte släpper alla politiker till tangentbordet. Men det är inte det som diskussionen handlar om. Framförallt tror jag att Mona Sahlin och andra som väljer att låta sina pr-människor sköta sociala mediekontakter helt enkelt missar en viktig möjlighet att ha örat mot marken – för det är; även i skriven text – något annat att själv prata, diskutera och tänka ut svar och inlägg än att låta slipade kommunikatörer göra det. Det är inget fel att göra det – moral är rätt ointressant och spökskrivande kan vara bra för den politiker som helt enkelt behöver det.

Det är klart värre att inte följa någon som många kändisar väljer att göra. Det är då det verkligen blir klart att man egentligen inte är intresserad av att lyssna på någon utan att man ser Twitter eller andra mikrobloggar som bara ännu en envägskanal.

Det hävdas iofs nu med bestämdhet att det är Mona Sahlin som twittrar och det är ju i sådana fall bra. Hoppas för @socialdemokrats skull att det är sant…

Uppdatering: Läs Gatarskis långa analys av såväl socialdemokraternas hashtaggande och diskussion om just Sahlins twittrande.

Bloggar etiketter: Almedalen, Almedalsbloggen, autencitet, Guillou, Kristdemokraterna, Magnus Ljungkvist, Maud Olofsson, mikroblogg, Mona Sahlin, politik, politiker, pr-konsult, sociala medier, Socialdemokraterna, spinndoctors, Twitter, Twixdagen

Twestival är en sån grej:

Twestival är ett event där vi träffas en kväll för att ha ett fantastiskt party, nätverka och samtidigt göra en insats för charity:water.

Mer än hundra städer över hela världen kommer att samla in pengar med hjälp av tweetups och människor som brinner för sociala medier och mikrobloggande. Själv är jag ju en nihilist när det kommer till många såna saker men just vatten är något som jag ser som viktigt faktiskt. Och coolt är att Mashable är sponsor.

Själv kommer jag vara i Stockholm den 12e februari men i Sverige finns det också en festival i Göteborg. Var med redan nu och hjälp Jonas och Raiha att göra en fantastisk grej!

Flera kontaktytor: @gbgtwestival och Facebook för Göteborg. @sthmltwestival för Stockholm.

Läs också i GP.

Uppdatering: Mer om Twestival den 12 februari:

• Twitterers plan lots of tweets
• The business of giving
• Support the Bristol Twestival
• Brand Republic: Twitter unites users for global fundraising push
• Twestivals (av Neville Hobson)
• Berättelse om förra gången: Our man inside som också finns på film
  
• En bra fest behöver musik. Här finns Twestival.fm
• Kolla in de taggade bilderna på Flickr
• Kolla film från förra gången
• Imogen Heap gillar Twitter och tar upp Twestival i sin vlog

Bilden av Benjamin Ellis

Bloggar etiketter: Göteborg, Imogen Heap, Mashable, mikroblogg, Stockholm, Twestival, Twitter

På Twitter är det fr a politiker, politiska tyckare och ledarskribenter mfl som plötsligt börjat att använda tjänsten fr a genom ”hashtaggen”/kanalen #svpt (som betyder svenskar på Twitter). Jonas L har låtit sin tjänst Bloggy.se bli publik och eftersom den av Google ägda tjänsten Jaiku mer och mer känns styvmoderligt behandlad (vissa hoppas fortfarande) av såväl Google som av sina skapare har det skett en övergång av de som använt Jaiku mest till både Twitter men fr a till Bloggy.se. Twingly har skapat en söktjänst för mikrobloggar och den spännande tjänsten Brandstalking.com kommer att handla om att kunna söka vad som sägs om ens varumärke i alla kanaler.

Skillnaden mellan de olika tjänsterna är stora – tar man Bloggy så har Jonas petat in alla funktioner som tänkas kan – det är mer av en community än en ren mikroblogg: diskussionsmöjligheterna är mer traditionella där kommentarerna till en postning sitter i en traditionell ordning. Twitter är tvärtom (läs gärna Twitter på svenska eller Marks guide)- den är i sin grundform extremt avskalad och att följa en diskussion på Twitter är att tänka tvärtom: ofta blir det att man följer den baklänges – vilket man efter ett tag inser är rätt effektivt. Fördelen för Twitter är att det finns mängder av ”mashups” och tredjepartslösningar – applikationer som man kan använda sig av för att söka, för att finna gelikar att följa, se geografiska delar, bygga in det i sin blogg mm. Det har varit en mängd diskussioner om vilken plattform som är bäst – i mitt tycke lika produktiva diskussioner (läs; sandlåda) som att diskutera om SAAB eller Volvo är bäst, eller om det är mer effektivt att cykla eller att gå. Allt handlar om tycke och smak, sätt att använda en tjänst liksom vilket mål man har för sin användning av den. Gillar man att diskutera mycket och slippa hålla sig inom ramen 140 tecken – då är Bloggy det självklara valet. Är man mer intresserad av att läsa korta nyheter, diskutera med korta inpass (konstant 140 tecken – en utmaning) och fr a ha möjligheten att få ett internationellt perspektiv – då är Twitter grejen.

Förklaringarna till hur man använder en mikroblogg är många – bland annat har Bloggy blivit omskriven i dagens DN. En del går så långt att man menar att mikrobloggen kommer att döda bloggen. Andra ser att bloggandet förändras men att nya tjänster tar den plats som bloggen förut hade.

Att utropa bloggens död är lite naivt – det är ungefär som att säga att ”nu när vi har webbannonsering så kommer TV-reklamen att dö”. Sorry, händer inte. Däremot förändras varje media när ett nytt media kommer till.

Själv menar jag att det är olika logik som styr en blogg respektive en mikroblogg. Det handlar om effektiviteten i kommunikationen eller snarare – konversationen. En mikroblogg är snabb konversation, små korta (140 tecken) bitar av information, kunskap och opionion som sedan andra reagerar på, använder genom att skicka vidare i sina nätverk eller bygger vidare på – exempelvis i en bloggpostning som är längre, mer inriktad på att samla ihop och ge en samlande bild, en egen analys (låter finare än det är :)) och bygga en text som på många sätt är längre, mer komplex och därmed också har en längre livslängd än ett mikroblogginlägg.

För min egen del så är det väldigt stor skillnad på hur jag använder en mikroblogg – för korta meddelanden, konversationer och en blogg – längre postningar, bygga en mer komplex kunskap om saker att dela till andra. Jag ser ingen motsättning och jag tror inte att vi kommer att se någon ”bloggdöd”. Det gör mig glad snarare att utvecklingen sker på ett sätt där digitala medier utvecklas och växer, där nyttoaspekterna förfinas och bredden ökar av användandet av de olika tjänsterna.

När jag och Brit Stakston på JMW kör våra kurser slutar vi alltid med att säga ”Try it. Live it” och det gäller här också.

• Skaffa ett konto på Twitter och ett på Bloggy. Helt enkelt för att testa vilken du gillar bäst. Ge det lite tid, testa och delta ett tag. Fr a kan Twitter vara svårt att förstå i början.
• Börja att följa olika personer: mig hittar du på båda tjänsterna som ”deeped” (Bloggy – Twitter). Det är det viktigaste – mikrobloggande handlar om konversation. Personer som Linda Skugge och Annika Lantz väljer att köra det som en envägskanal – vilket gör att de snart kommer att finna att ingen följer dem.
• Var inte rädd att ge dig in i diskussioner och följa människor som du inte nödvändigtvis känner. Det handlar snarare om att visa sig ärligt nyfiken, att förhålla sig respektfull gentemot att alla inte tycker som du och att dela med dig av dina kunskaper.
• Använd retweet – dvs att skicka vidare intressanta twittermeddelanden (markera med RT och vem det kommer från). @-tecknet lägger du före en persons användarnamn och det gör att andra kan följa personen, hitta vad just den skrivit mm.
• Använd Search.twitter.com för att följa exempelvis #svpt eller kolla in svpt.nu.
• Leta efter spännande personer med hjälp av MrTweet och här.
• Väljer du Twitter finns det ett antal program som du kan använda – själv älskar jag Tweetdeck respektive Tweetie för Iphone/Ipod Touch.
• På Bloggy handlar det mer om att ge sig rakt in i Alla inlägg, och leta upp intressanta personer och trådar. Om du använt Jaiku så har Jonas skapat en enkel funktion för att importera jaikukontakterna.

Evangelisterna tjoar rätt högt just nu men vad är nyttan? Det finns mycket att säga om det och jag kommer att skriva en analys av mikrobloggstrategi för fr a svenska varumärken på niclasstrandh.com.

Uppdatering: Fredrik tycker ungefär som jag:

Bloggar kommer att växa i tyngd och seriositet i samband med att de som skriver kommer att avhandla sina ämnen med större seriositet och mer djup än tidigare. Tror t.ex att många av framtidens tidningar kommer att ha en bloggplattform som sitt CMS framöver. Tror även att många företag kommer att använda en bloggplattform till sin webbsida i större utsträckning än idag.

Tumblr blir det som tidigare var bloggens territorium. Dagböcker, resebloggar och tonorshistorier kommer att finnas i överflöd på denna tjänst. Tumblr kommer att växa i antal användare.

Mikrobloggningen kommer växa i nyhets- och informationsvärde. Mycket snabba nyheter bland vänner och mellan företag kommer att ske i denna kanal. Nyheter upptäcks och sprids i större utsträckning än i dag framöver (sker mycket redan idag).

Något jag skrev om här också – när det gällde hur jag väljer att använda de olika tjänsterna.

Uppdatering: Fredrik har skrivit mer om mikrobloggandet.

Bloggar etiketter: blogg, bloggande, Bloggy, Brit Stakston, Facebook, FriendFeed, Jaiku, JMW, Jonas Leijon, kommunikatiin, konversation, mashup, mikroblogg, MrTweet, pröva, svpt, Twitter