Tag Archives: Piratpartiet

En gala för bloggare: Stora Bloggpriset ju

Posted on by
19

Precis som Binerobloggen och Jan Helin – och en hoper andra så var jag på Blogg-galan igår. Ni som inte var där kan läsa här, kolla ett sammandrag av direktsändningen eller bakåtläsa i #bloggpriset. Det var en rolig tillställning och det kändes som om det var fler av oss gamlingar där än det var ”modebloggare”. Själv var jag med i nomineringsgruppen så det var mycket trevligt att komma iväg det här året. Förra året satt jag hemma i Borlänge och skrev copy.

Eftersom jag och Brit hade haft en heldagsworkshop med kund var man rätt nedmald i skallen och när jag var till hotellet en snabbis för att lämna väskor och byta om var det lite segt att sticka iväg. Men det var tur att jag gjorde det.

Ulrika Good och Älskade DumburkDet roligaste med såna här saker är att träffa personer som man kanske aldrig träffat tidigare – i år var det extra roligt att äntligen träffa Mumari (som hade lite otur med sin kamera och fick bilder av mig), DVIJDS (som jag lyckades fånga på bild) liksom hennes D, omtalad pojkvän, blivande pappa och polis som jag helt enkelt var tvungen att bjuda på en whisky eftersom han ju får stå ut med en del :) för att inte tala om hennes underbara föräldrar, Tonårsmorsa, Scaber Nestor, klassikern Laakso, Karin A från Lilla Gumman, Petra Jankov, Älskade Dumburk, ”Abbes Mamma” och självklart att äntligen live träffa Opassande-Emma. Har jag glömt någon så säg till i kommentarerna: inte nog med att man blev lite lätt salongsberusad så har det varit ett par rejält intensiva arbetsdagar.

Sen är det självklart en hoper som man redan träffat: de är för många att räkna upp:   – det är en ganska fascinerande grupp av människor som genom bloggar och numera Twitter hittat varandra som vänner och bekanta. Christina beskriver det bra:

Det kunde ha varit tvärtom eller helt skittrist men när jag träffar blogg- och twitterkompisar blir det alltid bara roligt, varmt, hjärtligt och skitkul.

precis som Ulrika skriver.

Det är det här som gör att jag fortfarande biter i med bloggandet här. Att det ger så många fantastiska nya kontakter.

Vilka vann då? Well – det har många andra listat så bra. Det roliga var att jublet när Farmor Gun (typiskt henne så har hon inte berört det i sin blogg – bara stoppat in badgen :) – det är en kvinna med en mission) (hon har gjort det nu) ropades upp som vinnare var oerhört. Denna lilla fantastiska kvinna fick sedan hålla ett piratbrandtal från scenen och jag lovar: hon vann en massa röster där. Rick Falkvinge såg jag hade ett brett leende i ansiktet och både jag och Nikke tjoade rejält. Hon chattade idag på Aftonbladet och kolla gärna också in JMW Talkshow där hon var gäst. Självklart – det handlar om politik – vilar hon inte på hanen utan skriver idag om övervakning.

Och jubel (åtminstone i vårt hörn av lokalen – nära baren där medelåldern var något högre än på andra ställen) blev det när Gunnar aka Abbes pappa vann med HejaAbbe. Läs hans berättelse om kvällen eftersom den var minst sagt dramatisk: jag träffade honom när han försökte få någonstans att sitta, och som den fantastiskt mysiga människa han är så bad han om ursäkt att han inte pratat mer med mig. Men snälla nån liksom :). Så oerhört värdig segrare och en hjälte att gå upp och ta emot priset trots att han bara någon halvtimme innan varit avsvimmad.

Så här var min spontana känsla efter galan. För visst – Kenza tillhör verkligen en av de bättre inom det där som kallas ”modebloggande” men jag vill ändå tro att sociala medier handlar om mycket mer:

Jag tycker också det var ett mycket bra val av hederspris: Carl Bildt och hans Alla Dessa Dagar. Intervjun är mycket intressant utifrån ett sociala medier-perspektiv också.

Brit, Eva W och någon som jag säkert borde komma ihåg namnet på *skäms*Sen då? Well – det var en massa mingel. Men jag fick lov att vara så där medelålders som jag snart blir och säga ”det är en dag imorgon också” vid 22-tiden och gå till hotellet och jobba inför dagens workshop runt Facebook. Samtidigt kändes det inte så väldigt roande att gå på efterfesten – ”ursäkta, åttiotalet ringde och ville ha tillbaka sin efterfest” – på Café Opera.

En liten skandal eller snarare ett bevis på att en av de bästa funktioner som Twitter kan installera är ett alkolås är den person som kapat @icastig – det konto som personifierar den kända reklamfiguren – började twittra minst sagt märkliga tweets. Löjligt och framförallt onödigt att utsätta personer som Ulrika, Ulrika och Petra för sånt. Jag kan förstå att ICAs Magnus Wikner nog ringt reklambyrån King och frågat vad fan som hänt – men jag tycker deras uttalande kunde varit lite mindre… Fjollingworthskt. Framförallt är det löjligt om de inte erkänner att de tappat kontrollen över kontot eftersom jag – precis som Ulrika Good – har svårt att se att kontot från början varit skapat av samma person: det har tidigare skötts oklanderligt. Dock menar @icaredaktion att det aldrig varit ICAs. Sen tror jag att de kommer få det väldigt svårt att få Twitter att stänga ner kontot: dels har de inte enligt PRV skyddat det som ett varumärke1, dels skulle det kunna innebära att företag får stänga ner vem som än gör något som inte behagar dem. Jag tror inte att ICA som varumärke skadas nämnvärt. Däremot lär den som hållit på nog passa sig för ett antal bloggerskor fram över. Och inse att han nog inte ska försöka att söka jobb som professionell twittrare.

Själv fotar jag alldeles för lite. Det beror helt enkelt på att jag faktiskt hatar min Iphone som kamera. Så jag lägger ut en rolig bild på Mumari från när vi inte :) var ute och rökte…

Mumari

Lite linslusar från Medievärldens fotograf. Mer bilder på Aftonbladet. Mary hade med sig mannen som fotograf.

Själv undrar jag vart bilden som togs på mig, Mumari, Stielli och Nikke finns? Nån som sett oss?

För övrigt är det kul att se att en hel del gamla bloggare får proffsjobb – Fashio bloggar nu om webben på DN och kommenterar Stora Bloggpriset.

Andra bloggtävlingar – det är ju dags för YABA. Här kan vi prata om en liten bloggosfär :) – den sk ”markom”-sfären. Sociala mediebubblan. Själv är jag nominerad med DigitalPR men i kategorin ”Media” där jag fajtas med Mindpark som jag försöker att skriva för. Sen skriver jag ju en del på JMWs blogg som är nominerad i Marknadsföringskategorin. Roligt där är att Brit är nominerad för sin egen blogg – och leder över JMW trots att man lugnt kan säga att hon bloggar mest på den senare. Onekligen ett bevis på hur bra bloggande stärker personlig branding. Problemet är nu vem man ska rösta på – jag gillar ju alla och framförallt känner jag en majoritet av personerna bakom bloggarna. För lika gärna som jag vill att JMW ska vinna så skulle jag bli lycklig att Åsk fick något pris för Adland, samtidigt som jag tycker att Brit är värd att få uppmärksamhet osv. I min egen kategori så känns det som om Jardenberg, som ju också konkurrerar med sig själv, är viktig liksom de andra. Och Nikke, Gunnar och Ronnestam… äh, ni får lov att rösta efter ert eget huvud :).

Nu ska jag gå och sova. Imorgon är det också en annan dag. En sån där tidig-uppstigar-dag för att ta tåget till Stockholm.

Uppdatering: Jag lär göra en rejäl uppdatering av Bloggare jag mött – dels efter Tweetup i Sthlm, dels efter blogg-galan. Jag menar – jag har ju faktiskt mött Hector. En som jag äntligen mötte AFK var ju Anton. Fan vet vilken blogg man ska länka om honom till :).

  1. visst de kan hävda att det är ett inarbetat och hävdvunnet märke men det håller knappast mot amerikanska Twitter [↩]

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Kyrkovalet borde läggas ner

Posted on by
15

Jag kan inte för mitt liv uppamma något engagemang i det och jag blir faktiskt mest irriterad när jag läser om att mina farhågor, mina åsikter då jag en gång var en del av kyrkan besannas värre än vanligt.

Först och främst. Ett demokratiskt val måste på nåt sätt ha en någorlunda andel av väljare för att faktiskt vara demokratiskt. I samband med EU-valet ifrågasätts dess giltighet då det ligger under 50 % av de röstberättigande. Kyrkovalet renderade 2005 12 % valdeltagande. Ursäkta mig men – är det ens någon mening att prata om demokrati i det sammanhanget? De senaste 75 åren har valdeltagandet i kyrkovalet aldrig varit mer än 25 % av röstberättigade:

64207a008b05932abe09a7049fe658ce

Kyrkovalet kostar stora pengar: 156 miljoner kronor. Det är cirka 800 000 som röstar av de 6,7 miljoner medlemmar som kyrkan har.  Det berör väldigt få. Skillnaderna mellan de som ska väljas in är miniskula. Värdet av att dra igång en valapparat är knappast mätbart. Kyrkan som kommunikatör är usel. TV-reklam om kyrkovalet bygger på en kampanj om bön. Kan ingen slå den som plannat det i huvudet?

Problemet är att kyrkan inte är en organisation som kan styras av politiker. Det är ologiskt för människor och det finns inga som helst incitament för att välja politiker som ska styra en organisation som handlar om tro, om passageriter och som i sin tur är delad mellan klerikalitet och politiska beslut. Politikerna försöker ständigt påverka det teologiska innehållet samtidigt som diverse ämbetsbärare blir politiker för att styra de frågor som den politiska delen av kyrkan styr. Det är en mashup istället för klara gränssnitt – och det hela blir snarare en jävla röra.

Idag har en del förklarat att det är “mitt” (det är ett generellt upprop men ju självklart riktat mot mig som fortfarande medlem och därmed röstberättigad) ansvar att rösta i kyrkovalet för att hålla Sverigedemokraterna utanför kyrkopolitiken. Jag menar att ett sånt upprop är felaktigt. Två olika vinklar gör det till både illavarande och icke-strategiskt upprop:

  • Precis som när det gäller Aftonbladets vägran att ta in politisk reklam från SD medan resten av partierna (däribland Vänsterpartiet med sina många hårdföra kommunister och leninister) får köpa sig annonsplats, (vilket är principiellt1 upp till den som äger mediet, men demokratiskt  minst sagt en smula skralt) så är det enligt mig odemokratiskt att driva på folk att rösta i ett val bara för att några personer inte ska få vara med i beslutandeställning. Om man som parti vill hålla SD stången borde man väl se till att man har så pass intressanta erbjudanden och fr a lägga rejält med krut på att kommunicera det istället för att få en massa vanligtvis demokratiskt sinnade och intelligenta personer att förklara att man ska använda sin demokratiska rättighet i kyrkovalet till att hålla ett parti utanför? Själv tycker jag SDs politik är fullkomligt uppåt väggarna och de har inget vettigt att säga i min bok: men de har rätt att säga det och rätt att – om de får människor att rösta på dem – sitta i vilka jävla fullmäktige och nämnder som helst. Problemet för kyrkan är inte SD – det är att de politiska partierna som redan sitter där inte gör sitt jobb och det jag tidigare skrev: att det inte finns incitament för ett högt valdeltagande nog för att på normal väg undvika SDs idiotier.
  • Själv tycker jag det vore bra om SD kom in i olika politiska finrum. För det innebär att de tappar sitt starkaste varumärkesvärde: att inte få vara med och att vara outsider. Jag vet inte en enda kommun där partiet fått plats i fullmäktige där de faktiskt fått speciellt mycket plats, i de flesta har de snarare försvunnit från agendan genom att de nu får ta ansvar för realpolitiken.2Vilket innebär att man måste kunna räkna och läsa3. Det är samma sak som gäller för kyrkovalet. Problemet är bara att det är väldigt många som sitter för andra partier som har samma problem. Så visst kan oron vara befogad: om SD råkar få till några fullmäktigeledamöter som har ett par hjärnceller intakta kan det bli knivigt för övriga av de politiska partierna. SDs förhoppning om att kunna slå undan benen på samkönade äktenskap och liknande är knappast hotande – Svenska kyrkan kommer aldrig att lyckas besluta sig om det ändå. Se bara på kvinnoprästfrågan: som princip är den löst men praktiskt så får kvinnor som bär kragen fortfarande kämpa och blir sedda som B-laget. Så chansen att SD på något sätt får något inflytande i kyrkan är liten: och deras åsiktspaket är tyvärr inte långt från åsikterna hos många svartrockar inom kyrkans ämbete.

Och när jag läser sånt här dravel från Irene Gustafsson, sosse inom kyrkopolitiken blir jag bara än mer övertygad om att kyrkan och politik inte har ett skit med varandra att göra. För de enda partierna som faktiskt vågar titta på en möjlig framtidens kyrka är de som är politiskt obundna: det är det mest logiska för en organisation som kyrkan. Att driva en i det närmaste förtalskampanj mot POSK och andra partier som vill ha en kyrka som är kyrka och inte en nästan-statlig-gudomsinstitution visar hur illa det är ställt. Elitism bygger på att stänga ute och det är precis vad både Irene Gustafsson och andra väljer att föra fram som ett viktigt argument för att rösta i kyrkovalet om några timmar. Folkkyrka är inte något som skapas genom demokratiska val4 – det är vad kyrkan är: ecclesia – där människor samlas i bön och tro. Det vore bra om politiker som ska sitta i kyrkan kanske läste bibeln och tog lite exegetiska kunskaper innan de uttalar sig.

Att Mona Sahlin skiter i kyrkovalet och grattar sin kompis Bindefeld tycker jag är ett gott val. Och det konstigaste är inte att kyrkominister Adelsohn väljer att vara på samma fest – det är att det finns en “kyrkominister”: senast jag kollade så var Svenska kyrkan inte längre en statskyrka… Om vi ska ha en kyrkominister tycker jag vi ska ha en bloggosfärsminister. Och en WoW-minister. Allra minst.

DTs ledare sätter fingret på det:

Kyrkan och staten separerade för nio år sedan. Det är dags att fullborda skilsmässan.

Själv har jag gjort mitt val. Det är ett val som är en logisk följd av det här men också har jag insett att det är nödvändigt – men för mig väldigt stort och faktiskt ändå svårt:

jag kommer att gå ur Svenska kyrkan.

  1. Åsa Linderborg är för övrigt en person som de senaste veckorna uppvisat en så fascinerande frånvaro av logik och konsistens att det här blir roande [↩]
  2. och tyvärr måste jag säga att mina farhågor när det gäller Piratpartiet besannats i det här fallet: realitetens politiska harvande drar tänderna ur såväl tigrar (pp) som hyenor (sd) [↩]
  3. Och jag tycker det är roande att diverse kulturpersonligheter gärna drar en lans för alla gamla maoisters rätt att tycka samma sak som nazister men om någon varit nazist så är det fy fy… [↩]
  4. det är sjukt roande att POSK och exempelvis Martin Garlöv anklagas för att vara högkyrklig: jag garvade högt [↩]

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

Piratpartiets vindkantring mot gammelpolitiken

Posted on by
15

Jag läser Rick Falkvinges debattartikel i DN och det är som jag ser det en viss vindkantring i vad Piratpartiet stått för. Jag håller med om att integritetsfrågan och informationspolitiken är viktig och genomsyrar oerhört många delar av vårt samhälle: information är idag den grundsten som allt byggs på. Det var därför jag valde att ge mitt stöd till Piratpartiet i EU-valet. Hans inledning är också intressant vilket visar en insikt om att PP måste gå samma väg som såväl arbetarrörelsen som Miljöpartiet: att med sin grundvärdering som raster ta tag i alla frågor och låta den värderingen genomsyra frågan. Dock är det väl enkelt att det endast sker: Miljöpartiet har kämpat med att få till en ekonomisk politik som kan tas på allvar under flera år och arbetarrörelsen byggde på en bredare grundvärdering än vad Piratpartiet gör.

När han sedan kommer in på diverse exempel så känns tyvärr foliehatten inte långt borta och den väldigt enkla konklusionen att fri kod och program sparar miljarder är inte riktigt sann: TCO för öppen källkod är bra mycket mindre än det. Men det är en fråga som kan diskuteras på andra ställen.

Det som ändå gör mig mest fundersam över Piratpartiet post-EU-val är hur Piratpartiets lokal- och regionalval ska lösas.

Vi är fortfarande en ung organisation. Därför är det viktigt för Pirat­partiet att det är våra allra skarpaste representanter som banar vägen för lokal politik: partiets styrelse kommer att ställa mycket hårda krav på de lokala organisationer som vill ställa upp i lokala val, och bara låta de mest kvalificerade gå vidare till att skaffa landstingsblå och kommunalvita valsedlar i september 2010 bredvid de riksdagsgula.

Jag förstår självklart att Piratpartiet måste undvika samma problematik som andra småpartier haft när det gäller företrädesvis kommunalval men samtidigt rimmar det i mina öron illa med den öppenhet, den kollektivism och den unga och nya känsla som PP velat visa på. Det här är gammelpolitik-tänk i stora mått, det är att gå in i den rådande strukturen och genom sina uttalanden anar jag en toppstyrning som inte ens finns i de traditionella partierna. Det är en extrem elitism som anas och som onekligen skrämmer mig en del. Var är den öppna källkoden i själva politikersammanhanget?

Varför tar inte Rick chansen att förklara hur deras uttagning kommer ske: vem är domare, vem är det som i slutänden väljer vilken nivå av meritokrati och vilket innehåll av den som ska rendera en plats på en lokal lista?

Jag skrev förut att det är nu som Piratpartiets stora jobb börjar, efter vinsten och efter att blivit en del av det politiska livet i Sverige. Jag måste tyvärr än så länge säga att jag är besviken. Självklart tar det tid men med uttalanden som ovan så känner jag mig inte helt bekväm. För som jag skrev i början: jag tror att det behövs ett parti som riktar in sig på att låta informationspolitik vara grunden för sitt politiska ställningstagande och vara raster i alla frågor oavsett dignitet – men då måste även partiet “walk the talk”.

Uppdatering: Läs Swartz oerhört välskrivna inlägg om teknoratister och Ekström.

Bloggar etiketter: , , , ,

deeped noterar…

Posted on by
2

…att vissa inom försvarsmakten onekligen har svårt att förstå det här med tryckfrihet och liknande. Jag tror visserligen att det är ett misstag i grunden som gjort att Värnpliktsnytt fått sitt bredbandsabb avstängt men att en försvarsmaktsanställd väljer att uttala sig som berättas i DNs artikel oroar minst sagt i ljuset av FRA och andra lagar.

…att det är dags att sluta säga åt barnen att inte svära när de slår sig. Inte för att jag kan göra det som svär som fan själv men ändå. För forskare säger sig kunna visa att svärandet i samband med fysisk smärta faktiskt kan hjälpa mot smärtan enligt TIME. Det är onekligen en intressant aspekt att vi just svär utifrån att det är en instinkt för att uthärda smärtan:

”Swearing probably comes from a very primitive reflex that evolved in animals,” Pinker says. ”In humans, our vocal tract has been hijacked by our language skills,” so instead of barking out a random sound, ”we articulate our yelp with a word colored with negative emotion.”

och samtidigt kan det också visa sig att det är dumt att krydda det vanliga språket med svordomar eftersom hypotesen är att man då förminskar nyttan i att svära när man väl gör sig illa. Dock kan jag tycka att det verkar vara lite svajigt: utgångspunkten ska vara att män svär mer i vardagen – och det visar sig att män sämre utstår smärta än kvinnor. Enligt forskarna ska kvinnor svära utifrån mer emotiva skäl. Själv tror jag nog att smärtupplevelse och –uthärdande har många fler dimensioner än att svära.

…att Wikipedia inte har så kul bilder till sina faktafyllda artiklar.

…att även i Kalle Anka har diskussionen om piratkopiering kommit in. Det vill till att böja i tid det som krokigt ska bli (tips från Leo Erlandsson på Twitter).

…att en del personer som utvecklar WordPress inte fattat realtidswebben för fem öre – det kan man lätt se på de kommentarer Bolstad fått runt sin finding om en icke-dokumenterad försämring av pingandet i nya WordPress 2.8. Även om det just nu inte rör mig personligen i ryggen så är det minst sagt anmärkningsvärt att man valt att göra det utan att dokumentera förändringen.

…att det är svårt för Piratpartiet att besvara frågor som inte tillhör deras kärna direkt. Nu handlar det om heteronormativitet, och även om jag tycker att Held är lite väl på gentemot Anna Trobergs vänliga svar så visar det här akilleshälen för PP. Det här är helt enkelt baksidan med att vara ett uttalat enfrågeparti som plötsligt ska navigera i en komplex politisk värld där man kommer att få frågor om andra saker än Internet och personlig integritet.

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

100 timmar för att förändra

Posted on by
1

En sak som fascinerar mig med grupper och socialpsykologi är just hur grupperingar och nätverk förändras över tid. Och i ett samhälle där själva grundbulten för hur vi socialiserar oss och grupperar oss förändras i grunden från minsta-gemensamma-nämnare och starka-gemensamma-normer till lösa nätverk med individen som centrum så är det spännande att se hur vi dels har svårt att förstå förändringen och dels hur det gamla sättet lätt försöker negligera, fördumma eller försöka förtrycka det nya.

Piratpartiet är något nytt. Precis som Miljöpartiet var för tjugo-tjugofem år sen (jodå en av mina vänner och jag spenderade mycket tid att diskutera deras frånvaro av ekonomisk politik) och tidigare arbetarrörelsen, frikyrkan, protestanterna … you name it så har det alltid varit ifrågasatt av det rådande.

Tänker på hur det nya idag är mycket mer transparent, snabbföränderligt och flytande när jag läser Jerry S postning om att han nu lämnar Piratpartiet. Jag förstår honom och ser det snarare som positivt – Piratpartiet bör inte utvecklas som de gamla partierna, som en grupp som stelnar och blir hierarkisk och styrd av regler. Jag tror det är oerhört viktigt och även om jag tror att det är alltför höga växlar  att vi redan skulle se det i Piratpartiet, så bör varje grupp som vill vara livaktig oroa sig för founders syndrome. Jag tror att många arbetsplatser och företag skulle behöva se över det och fundera över hur illa det kan vara ställt när en person som byggt upp verksamheten fastnar i den och sakta drar ner den.

Kontinuiteten då? Självklart viktig men jag är övertygad om att man kan skapa kunskapsöverföring respektive erfarenhetsplattform utan att det alltid är den som varit med längst, som har alla svaren och all erfarenhet som styr en grupp. I det fallet är jag fortfarande anarkist och menar att maktdelning, och ett platt ledarskap är önskvärt.

Så oavsett bakgrunden så tror jag att det Doktor Spinn gör är vist, både för att stå som gott exempel på hur en modern grupp ska fungera och för att visa hur förändringen alltid är positiv – även om personer flyttar sin position och sitt fokus. Jag hoppas att medlemmar i Piratpartiet accepterar och respekterar hans val – och ger honom credd för det han gjort. För vi bygger små delar i helheter, varje person har något som den utifrån sitt eget behov av att skapa, kan göra.

På Reboot för några veckor sedan så var inte bara Falkvinge talare, utan också Matt Webb. Hans oerhört inspirerande renässansartade tal ligger fortfarande och gnager i bakhuvudet och i slutet hade han en uppmaning till alla: under 12 veckor – använd 100 timmar att lära dig och gör något för att förändra. Det borde vara en uppmaning till alla – ta och fundera på hur man kan förändra något. Vanligtvis bör man börja i sig själv – för genom att förändra sin position förändrar man alla andras positioner. Och då förändrar man världen.

Själv vet jag att jag kommer att använda mina 100 timmar till att bygga ett sidospår mot det jag gör just nu. Vad det är kan jag inte avslöja – jag är inte ens riktigt klar över vad det är själv fullt ut men det ger mig möjligheter att göra det jag gör i huvudspåret ännu bättre. Och samtidigt ger det mig redundans till att förflytta min position om jag finner det nödvändigt (vilket jag uppenbarligen upplever var femte år eller så :)).

Vad tänker du använda dina 100 timmar till?

Bloggar etiketter: , , , , , , , ,

Bakslag för integritetsfrågan när politikerna och media vänder på kappan

Posted on by
18

…att Arvid Falk.se väljer att publicera en Piratpartiet-demagogi av sällan skådat slag (den är i klass med Guillous värsta dikeskörningar) genom att släppa fram Johan Westerholm, (s) vars argumentation om möjligt är lägre än hos centerkvinnan Qarlsson. Dock ger jag redaktionen cred för att våga göra det. Jag anser inte att den skulle refuserats – möjligen skulle man som redaktör frågat skribenten om det verkligen var något han vill stå för resten av livet… Jag håller inte med Scaber Nestors minst lika demagogiska trick om att den icke-namngivna kvinnan som blivit offer för våldtäkt blivit kränkt. Det är lika låg argumentation som Westerholms.

Så vad är det stora felet (förutom att det rent tidsmässigt känns som om snubben borde tagit ett djupt andetag, kramat sin vän och skrivit postningen om några dagar). Att koppla ihop diskussionen om fritt internet, rättigheten till att slippa få sin personliga integritet kränkt av stat eller företag med att diskutera mellanmänskliga brott som en våldtäkt är rätt snurrigt, och minst sagt obsolet. Det är inte ens att jämföra äpplen och päron – det är att jämföra äpplen och bildäck. Att jämföra upphovsrättsbrott med våldtäktsbrott är visserligen straffmässigt uppenbarligen möjligt (då upphovsrättsbrott renderar flera gånger högre bötesbelopp och fängelsestraff än våldtäkter) men juridiskt helt uppåt väggarna.

I övrigt är det faktiskt inte så att PP säger att ”alla ska ha rätt att göra vad fan som helst”. Dumheter och idiotiskt, läskigt att han väljer att använda en våldtäkt som en sorts täckmantel för att driva en egen agenda mot Piratpartiet. Vi kan väl lugnt konstatera att Johan Westerholm skulle platsa i vilken fascistoid eller tokfundamentalistisk gruppering som helst när han skriver så här:

Ett nej är ett nej och ska respekteras. Jag sätter, till skillnad från de som säger att allt skall vara fritt, människan före. Den enskildes “nej” och rätt till integritet före en utopisk värld där allt är fritt.

Det hela blir nästintill en skrattspegel mot Kants moraliska imperativ. Lite som att höra en dansbandsversion av Michael Jacksons ”Thriller”. Extremt förenklat, extremt avskalat av allt som gör en diskussion meningsfull.

Tyvärr verkar det vara en ny trend – att koppla ihop frihet och integritet på internet med hot, nakenbilder och andra brott. Har folk fått solsting i Almedalen?

Och det tar inte slut där: försöken att misskreditera (beigt Daniel) HAX genom att förklara att han minsann har filmat porr för Carl Serrung bygger på att jaga upp en anti-stämning mot Piratpartiet. För det är ingen som sätter det faktum att han valde att avslöja Serrungs metoder och vidriga sätt. HAX ska dömas för att han gjorde något – till skillnad mot andra som avslöjat oegentligheter och där det varit den drivande frågan. Brit Stakston skrev innan Almedalen att Piratpartiet kan komma att spöka för traditionella partier och det har man onekligen gjort – men frågan är om det vi ser inte är ett bevis på att svensk media och svensk traditionell politikarena är oerhört nära varandra – ska jag använda vänskapskorruption som ord? Nej, så illa är det kanske inte… men det är onekligen så att det sker en sammanhållen kampanj och ett rejält medialt bakslag för Piratpartiet. Väntat men likförbannat väldigt intressant i sin samordning.

Uppdatering: När man läser Jyttes inlägg på Newsmill så känns Westholms drapa ännu mer vidrig då det knappast är så att han kommit på det själv utan det här är uppenbarligen sosse-spindoktorer som ligger bakom. Det är nästan så att vissa textdelar är flagrant lika…

Uppdatering: Mest patetisk är Mona Sahlin. Läs på innan du uttalar dig, du missade att det är HAX som såg till att sätta dit Serrung och enligt den argumentation som du för så är det alltså inte möjligt att någon som gjort något liknande någonsin kan få jobba med politik. Patetiskt Mona, djupt patetiskt. Det är fasen ett moralistiskt moras i socialdemokratin!

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

deeped noterar…

Posted on by
10

… att det inte blev riktigt rätt när Qarlsson tänkte till.

Många ha senaste veckan försökt ge svaren på varför det gick som det gick i EP-valet. Tänker inte bidra med någon lång utläggning på vad jag tror. Däremot så finns en tanke och en reflektion kopplat till Piratpartiets framgång med många unga män som lagt sin röst på dom för att värna den personliga integriteten. Tänker på statistiken som kom härom dagen som visar att det är ofattbart många unga kvinnor som våldtas av unga män som de känner lite grann eller lite mer.

Och jag får inte ihop det – tycker unga män att integritet är viktig eller tycker de inte det???

Det är roande att läsa kommentarerna. Om man bortser från de som förklarar att fru Qarlsson (jepp hon stavar så) är en plain idiot och plattnacke så är det ett antal som kreativt gett henne ytterligare tips på liknande argumentationslinjer:

Vet du Annika att 80 % av alla som omkommer i en bilolycka har ätit tomater dagen innan. Ska inte du kämpa för ett totalförbud mot tomater? Det hade väl varit ett bra och enkelt sätt att spara många människoliv på.

Medelålders kvinnor röstar *både* på centerpartiet och vänsterpartiet. Herregud, nu får ni bestämma er om ni är socialister eller inte!!

1. En struts flyger inte. 2. En sten flyger inte. Slutsats: En struts är en sten.

De flesta som begår barnkidnappning är kvinnor i medelåldern. Jag får helt enkelt inte ihop det. Gillar kvinnor barn eller inte?

Våldtäktsmän bloggar får man väl lov att anta, vad säger det om bloggare?

jag har ocksa hört att de flesta kvinnor jobbar utanför sjukvarden. men samtidigt är ju de flesta som jobbar inom sjukvarden kvinnor? hur gar det ihop? var jobbar kvinnor egentligen?

Statistiskt kan man visa att det föds många barn i områden där det finns storkar. Kanske föreligger det kausalitet mellan dessa två företeelser? Jag och hela den vetenskapliga världen är tveksamma, men du synes ju kunna klarlägga hur det egentligen förhåller sig…

Ett antal centerpartister känner sig djupt kränkta. Många andra upplever det hela som ett bevis på att Centerns nya uttalanden om att integritet är viktigt bara är luft.

Adam Eltér försöker ordna redning i Qarlssons påstående och gör en approximation på att det var cirka 51 st av de unga män som röstade på PP som är våldtäktsmän.

Det är synd att andra centerpartister inte går in och försöker att styra upp diskussionen.

Och ignoransen från Annika Qarlsson tar nya höjder när hon uppenbarligen inte ens bryr sig att svara på det här inlägget i sina kommentarer:

Ni kan sätta 15 poliser att jaga fildelare (på heltid!), men min tjejs utredning lades ner efter någon vecka.

Tyvärr fungerar det inte riktigt när hon försöker förklara sig här och försök att slippa be om ursäkt här. För oavsett hur hon vänder sig har hon nu ändan bak. Och låter i det längsta bli att både besvara direkt kritik i kommentarsfältet och fr a faktiskt be om ursäkt till dem som faktiskt känner sig kränkta.

Mina råd till Qarlsson: Besvara, konversera, be om ursäkt, förklara och för diskussionen framåt. Strunta i de värsta trollen men var också närvarande i kommentarsfälten – som det är nu så är det hela endast en sorts megafon för dina mycket märkliga åsikter.

Uppdatering: Nu har skiten träffat gammelmediafläkten också – och Annika Qarlsson har fått stå som exempel på politiker som knappast räknas till de skarpaste knivarna.

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , ,

Schulmans intellektuella nyans av brunt

Posted on by
32

Man ska inte sparka på dem som ligger ner och vara snäll mot dem som är utrustade med en sämre uppsättning fattningsförmågor sägs det. Så det här är väl egentligen elakt att påpeka men allvarligt: Alex Schulmans försök till att vara politisk analytiker känns oerhört … märklig. För hans förklaring att Piratpartiet bara handlar om fildelning, och att alla de som röstat på Piratpartiet bara vill att det ska vara fritt att dela filer är ett underligt uttalande för att säga det minsta. Och det faller liksom på sin egen orimlighet när han skriver:

Jag har verkligen försökt att sätta mig in deras argumentation, men jag klarar inte av det, för det är så dumt och platt och så fullständigt befriat från nyanser.

Här förklarar alltså mannen bakom 1000apor att alla andra är befriade från nyanser… Helt ärligt så är det här nog bland det dummaste jag läst på mycket länge. Dumt, platt och befriat från nyanser för att förklara hur det känns när man läser det. Det blir roligt när Schulman påpekar att:

Sverige tycks vara till 93 procent ett vettigt, tänkande folk. De övriga sju procenten tycks inte kunna föra normala resonemang. Jag är oroad. Vad är det som pågår i det här landet egentligen?

Okej. Enligt Schulmans sätt att onyanserat argumentera så innebär det att han tycker att de personer som röstade på Sverigedemokraterna är vettigt, tänkande och det är bara de sju procent som röstade på Piratpartiet som är idioter. Bra där Alex.

Det intressanta är också att det är samma argumentationslinje som vi sett hos många andra – varför får jag känslan att det handlar om ett centraliserat utskick från Anti-piratbyrån? Konceptet är helt klart följande:

  • Förklara att Piratpartiet handlar om fildelning. Inget annat. Diskutera inte personlig integritet eller övervakning.
  • Förnedra Falkvinges intelligens, intellekt och moral.
  • Ta inte upp de personer som argumenterar om internets frihet, säkerhet och personlig integritet. Nämn inte HAX, Emma och Oscar Swartz. Förklara att alla som röstade på Piratpartiet är unga killar med moppe och SD-sympatier.
  • Nämn inte IPred-lagen, undvik att ta upp ACTA, Telekomfördraget och FRA som frågor eftersom Piratpartiet pratar om dem.
  • Förklara hur musiker är offer och rädda för att säga vad de tycker – det innebär att de musiker som faktiskt säger något mot vår (Antipiratbyråns) åsikter egentligen är rädda för Piratpartiet.
  • Nedvärdera meningsmotståndarna som varande tjuvar. Undvik att diskutera upphovsrättens problem när det gäller synen på ägande.

Det är jävligt tur att det finns andra som vågar vara nyanserade. Exempelvis SVDs ledare som inte fungerar som nyttiga idioter för staten och rättighetsorganisationernas lobby.  Eller läs Marys sammanställning av bra kommentarer som faktiskt vågar vara nyanserade och till skillnad mot Schulman balanserade.

Uppdatering: Via opassande hittar jag fler som slirar in på fildelningsspåret. Dataspelsbranschen, som verkligen skulle ha allt att tjäna på att jobba tillsammans med den nya nätkulturen förklarar att

Piraterna dödade det svenska musikundret. De driver fram övervakning på internet. Och de håller kvar Sverige i digital stenålder genom att sabotera övergången till lagliga digitala tjänster.

Jahaja. Självinsikten är tyvärr lika liten där som inom musikbranschen. För det svenska musikundret pågår konstant, men på Myspace och inom helt andra genrer än tidigare (antar att Strömbäck inte är riktigt hemma i Swedish Melodic Death) och det är knappast så att det går någon större nöd på dataspelsbranschen. Att vända på kuttingen och mena att Piratpartiet skulle tvingat fram övervakning är bara dumt – och okunnigt om hur historien ser ut. Enligt den argumentationslinje som Per Strömbäck använder så var det fel alla de som tryckte böcker mot statens vilja under franska revolutionen, alla de som valt att på olika sätt använda kända symboler för att uttrycka sig även om symbolen är någon annans osv. Det är jävligt skönt att Garpenståhl står på sig. Alla som orerar runt Dreamhack verkar totalt glömt bort att vi faktiskt också har en lag som förhindrar människor att ta lagen i egna händer. Oavsett vad Pontén försöker få till det med sin minst sagt märkliga metafor:

Det är som att två fotbollsspelare under en match plötsligt börjar spela handboll, och hänvisar till den personliga integriteten när de blir utvisade.

Förklara den om ni kan… Det är också skönt att man satsar på fler poliser, inte för att beivra såna ointressanta brott som våldtäkter och liknande utan just fildelning. Antar att det känns fint för alla de tusentals vars hem fått inbrott där det avskrivs direkt. För det är ju tjuveri som tjuveri eller? Artisternas integritet blir våldtagen. Eller?

Läs också Fridholms långa och välskrivna drapa mot fr a Dataspelsbranschen. Men läs också Karl-Erik Tallmos genomgång av Piratpartiets politiska program – en lång och resonerande text som knappast höjer partiet till skyarna men tar det hela på en mycket balanserad form.

Uppdatering: Oavsett vem som är vem så kan man lugnt säga att Alex Schulman nog inte ska prata något om tänkande människor om man ser på dem som hänger runt 1000Apor. Och det beror oftast på hur publicisternas egna intellekt visar sig… Särskilt när han gnäller att Aftonbladet inte lägger ut hans krönika… när de sen gör det…

Men det ser rätt kul ut när man kör igenom deras kackiga webbgränssnitt fort :)

Läs också Swartz.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

7,1 % och nu är det dags för Piratpartiet att visa sig värdiga röstresultatet

Posted on by
25

EU-valet är över. Både Reinfeldt och Sahlin förklarade att deras siffror, som inte förändrats sen förra gången var framgångar. Detta trots att såväl Vänsterpartiet som Centern tappade många röster. Uppenbarligen har dessa rört sig till FP eller MP. Och självklart har Piratpartiet tagit röster från alla. För det som är flagrant i valvakan från SVT är att varken journalister som Elfsberg, politiska tyckare som Wolodarski eller statsvetare som Sören Holmberg inte verkar ens bry sig att ta in att Piratpartiet varken handlar om bara män, bara ungdomar och fr a att det inte bara handlar om fildelning (DNs ledare fattar det inte heller). SVTs valvaka – som dock ska ha credd för att de ens gjorde en valvaka vilket TV4 struntade i – var minst sagt intressant hur man misslyckas än en gång att både skapa en intressant valvaka, misslyckas med att integrera interaktionen med nätet och helt misslyckas med att hantera det faktum att ett nytt parti fått oerhörda siffror. Om jag inte missminner mig så hanterades Junilistan ungefär lika nedlåtande förra gången. KG Bergströms intervju med Rick Falkvinge måste gå till historieböckerna för den intervju där en “objektiv” journalist totalt tappar masken och öppet visar sin avsky mot att det demokratiska spelet totalt lirat brallorna av hans kompisar och att ett parti som ifrågasätter hans rätt till sina böcker vinner ett mandat. Jag hoppas att journalisthögskolor och –utbildningar använder det här som ett avskräckande exempel på hur man inte ska göra. I övrigt var Wolodarski en … nej, jag tänker inte ens säga vad jag tycker om de fullkomligt grunda och extremt subjektiva åsikter som han förde fram.

Men va fan. Nu är det gjort. Piratpartiet fick 7.1 procent och får ett mandat. KD tog sig precis över mandatgränsen och fick ett mandat och skickar kreationist-Ella till Bryssel. Centerpartiet, KD, Vänsterpartiet och Junilistan fick alla mycket färre procentenheter än Piratpartiet. Det borde stämma till eftertanke (tyvärr verkar Hägglund inte fattat något heller) i att frågorna om internets frihet och personlig integritet är viktiga.

Många var upprörda över att SD fick så pass många röster. Jag fick bland annat den intrikata frågan från en journalist på Aftonbladet om mitt ställningstagande för dikotomin “gammelpartier” kontra nya partier också innebär ett stöd för SD. Vad är det för jävla fråga egentligen? Jag stödjer demokrati. Demokrati innebär att varje individ har rätt att rösta på vad de vill. Det innebär att vem som helst – oavsett vilka korkade åsikter de har – ska ha rätt att starta ett parti. För mig är det major fail att faktiskt försöka att förneka att SD tar många röster. Förklaringen är knappast svår: dels bygger det på samma rörelse som i många andra EU-länder: att ultranationalism och skepsis alt. fientlighet mot invandring faktiskt växer. Det har den gjort länge. Jag tycker att de som är förvånade över framgången för SD nog borde vässa sina historiekunskaper. Jag är mer rädd för dem som helst vill “spränga bort” det som man ogillar. För min del är det ett pris man får ta för demokratin. Helt enkelt är det så att demokrati innebär en röst för en person. En hel del personer är både rasistiska och fientliga mot invandring. De kommer att rösta på SD. Dags att helt enkelt visa vilka nötter de är istället genom att faktiskt debattera med dem.

Slutligen ändå: Piratpartiet. Nu är det dags att bevisa att det fungerar med partier som driver ett frågekluster (för det är vad det handlar om – inte om en fråga) framgångsrikt i Bryssel. Och oavsett det så har Piratpartiets framgångar skakat om gammelpolitiska etablissemanget så vi kommer fr o m nu ser fler och fler som tar frågan på allvar och inte fastnar i fildelningsdiskussionen. Vi är många som vågat våra personliga varumärken för att stödja PP. Gör oss inte besvikna. Det här är en historisk dag, inte bara att Piratpartiet kom in utan också att ett parti bevisar att mikroengagemang är möjligt – det är en massa personer som gjort det de kunnat utifrån sin egen verklighet, inte partiets krav, för att nå hit. Det bevisar också att vänster-högerskalan är döende: oavsett vad Sören Holmberg försöker påskina. Det förebådar industrialismens död då denna skala bygger på samma grundvalar som denna.

För mig är det just detta som är det viktiga: att frågan om internets frihet och personlig integritet faktiskt sätts på agendan. Inga av gammelpartierna kan framöver blunda för den. Men också att det visar att internet är centralt för att föra politik framöver, att skapa medvetenhet, närvaro och faktiskt slå sönder de kvävande strukturer som de gamla partierna är uppbyggda runt. Det viktiga är också att fildelningsfrågan inte blir det centrala – snarare att det handlar om att hitta nya sätt att både skydda men också skapa grogrund för nya kulturella yttringar, nya affärsmodeller som inte bygger på repressivitet utan interaktivitet. 

Nu börjar arbetet och jag kommer fortsätta att vara kritisk även mot Piratpartiet. Och alla andra.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

EU-valet 2009 är historiskt. Inget kommer någonsin vara som förut.

Posted on by
36

Den sista dagen nu. Det hettar till. Piratpartister i alla åldrar åker runt med valsedlar, personer från precis alla olika traditionella –ismer, och byter ut sina avatarer mot bilder “Rösta på Piratpartiet”: trad.media oroar sig för att “man inte lämnar sin dator” – knappast. Och Jan Guillou försöker att argumentera på ett sätt som bara Guillou kan mot Piratpartiet, ett tecken på en våldsam desperation från IFPI och andra rättighetsorganisationer (Guillou har ju sannerligen bytt sida sedan IB-tiden),  så inser man att det som sker nu är historiskt. Det är ett val som de traditionella partierna rätt mycket trodde de skulle kunna köra med låg växel – valintresset har aldrig varit speciellt högt. Så dyker dels Piratpartiet upp. Och Twitter visar sig vara en stark pådrivare av Gudrun Schymans personvalskampanj – och i slutminuten kommer den mest oväntade välgöraren in och ger FI en mille. Isobel går ut med att förklara att hon röstar på Piratpartiet och fler och fler förklarar vad man tänker rösta på. Något som aldrig tidigare hänt – valtransparensen är stor. För frågan som Piratpartiet äger, som några få moderater, en del miljöpartister och vänsterpartister tar upp överskuggar och engagerar.

Jag anar att vi kommer få se en gråtande Ella Bohlin som anklagar kreti och pleti för att inte förstått hur bra hon är. Jag gissar att Mona, Fredrik och övriga kommer förklara att demokratin är död eftersom så många valt att rösta på ett “enfrågeparti”. Jag hoppas att vi får se Centern välja en integritetsväg framöver och därmed göra behovet av Piratpartiet mindre. För det är just det som är det nya den här gången är det oerhört många som helt enkelt struntar i att Piratpartiet inte kommer att diskutera jordbruksfrågor, intereuropeiska momsfrågor eller liknande: för frågan som alla andra partier har valt att förråda – frihet, rätt till personlig integritet och att våga ta ett nytt grepp över upphovsrätten – är viktig. Det handlar om Internets framtid, det handlar om vår och våra barns framtid. Som Staffan Heimersson skriver:

Jag röstade på Piratpartiet därför att, inte trots att, det är ett enfrågeparti. En fråga, en enda, räcker för mig de kommande fem åren i Bryssel och Strasbourg. Frågan är: Internets frihet och vår personliga integritet.

Partistrategerna har inte förstått magnituden i den här frågan helt enkelt. Den har fastnat i fildelningsdebatten, något som Guillou visar klart och koncist när han gråter över att författare plötsligt ska bli fildelade. Samtidigt som bokförsäljningen aldrig gått så bra som nu. Konstant kommer siffror som visar att det inte alls finns kopplingar mellan försäljning och fildelning respektive att återigen: frågan är mycket större än The Pirate Bay.

Det vi ser idag är också döden för den gamla nomenklaturan – härifrån finns ingen återvändo. Svensk politik har från och med idag förändrats i grunden. Människor har insett att genom sina bloggar, sina sociala nätverk och sitt eget engagemang faktiskt har en röst, en rätt att driva opinion och möjlighet att sätta sin fråga i centrum.

Så självklart uppmanar jag alla att gå och rösta. Men stanna inte där: inse att varje digital kanal ni har är en potentiell opinionskanal. Där du är den som styr och sätter agendan. Politikerna har insett att det är dags att lyssna.

Själv går jag och röstar på Piratpartiet. I vallokal. Med kavaj, med den här känslan av demokratisk yrsel och förklarar för mina barn hur viktig demokrati är. För det är frihetens möjlighet.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,