Människans psyke är underligt. Tänker på det när jag sitter och skriver offerter och upphandlingstext. Jag vet ju vad jag kan, jag vet att jag faktiskt tillhör de mer namnkunniga i mitt gebit. Ändå känns det osäkert, ändå är det lätt att känna ”men varför skulle någon välja mig?”. Att kämpa med sin självkänsla, sitt självförtroende och självbild är jag knappast ensam om och kanske är den kampen ibland det som skapar en sämre värld än något annat.
Uppdatering: Per skriver om ett år som frilans. Mycket bra och jag känner igen mig i mycket. Skrev om att vara egenföretagare för lite mer än en månad sen.
Det har varit en bra vecka men mycket intensiv. Igår lanserades Brit Stakstons bok Politik 2.0 där jag också varit en av författarna.
@goranhagglund som varit med och skrivit så självklart min kära kollega @britstakston som skrivit typ 75% av boken diskuterade sociala medier och politik.
Det kommer att bli mer av varan på bloggen: vi ser ju självklart till att inte stanna vid boken liksom.
Filmen av Jonathan aka Bromma-Herman, en ny bekantskap.
Landade i mitt trista rum på Hotell Loginn vid ett-tiden och somnade trots att det var ett av de sämsta hotellrum jag bott i någonsin. Mögellukt, ingen TV, dålig säng och allmänt superusel standard. Dock vacker utsikt.
Annars är det jobb som gäller. I kubik. Ibland funderar man på om det verkligen är värt det här jagandet: tågåkande och att egentligen aldrig lämna jobbet. Andra gånger så vet man att det är värt det. När jag inser hur oerhört roligt jag har det och att jag faktiskt får chansen att jobba med de bästa personerna och det som jag brinner för.
Ibland är det bara tur. Ibland undrar man om ödet ändå har en viss ironisk hand med i laget. Det är måndag. Jag är nästan alltid i Stockholm på måndagar. Inte idag. Vilket ju var tur eftersom HS kommer hem från jobbet och lägger sig ner med något som verkar vara Vinterkräkan Från Helvetet. Båda barnen är hemma eftersom det är sportlov och jag hade planerat att jobba hårt med ett projekt respektive skriva lite för Politik 2.0. Nåväl – saker blir inte alltid som man tänkt sig men det är onekligen en viss tur att jag är dalabaserad den här veckan.
För övrigt är det mer eller mindre fjällväder här i Borlänge. Snön yr och faller och trots att jag redan varit ute en sväng och skottat så är det snart dags igen. Ett jävla väder helt enkelt som möjligen skulle vara ok om man var ute i Romme Alpin. Men eftersom TP lyckades ramla för flera veckor sedan och göra illa nån menisk så är det inte så mycket läge att åka ut om inte någon kan vara hemma hos henne. Som är någorlunda med i matchen.
