Så förkylningen eller som den nu officiellt döpts till Alla Influensors Moder™ försökte göra en comeback idag. Plötsligt steg Febern och jag kände mig extremt yr. Nu senare har jag insett att det helt enkelt var Snoret som valt att bosätta sig, illegalt självklart, i de djupaste Bihålorna. Igen. Det är en ständig kamp och vi har ännu inte funnit någon bestående lösning. Har föreslagit andra bosättningar, trestatslösningar eller hotat med total sanktion (vilket Ögonen tyckte var en lite konstig sak att föreslå) och även varit hos en doktor som började mumla om den slutgiltiga lösningen. Så nu sitter jag med Snoret som anser sig bo för trångt och trycker ut sina staket medan Ögonen anser sig ha rätt till sin ögonhåla. Det är ett jävla kivande.
Dock. Febern är nu på en nivå där dess existens som feber är ifrågasatt. Det är tillsatt en liten kommité som hade att snabbutreda frågan om Feberns Existens. Kommitén blev dock inte klara eftersom ordföranden ansåg att det förelåg hinder för själva utredningen: imorgon bär det av till jobbet för mig. Därav upplevde denne lille ettrige tjänsteman att incitamenten för utredningen inte fanns. Som om det förut varit ett problem? Plus att han ansåg att min inställning äventyrade mottagandet av utredningens slutsatser: om den kom fram till att Febern existerade så tvivlade ordföranden på att jag skulle tro på det - fr a att jag skulle vidta förväntade åtgärder utifrån detta. Själv tror jag han är putt över att jag inte gav honom knäcket som diplomat i konflikten i Bihålorna.
Hade tänkt att läsa och skriva ihop en längre Noterat-postning men en förflugen idé satte sig i skallen och vägrade gå därifrån. Han lirkade upp en ES-175 istället. Försöker oftast behandla såna idéer som luft men om de hinner börja att lira jazz så är det lite tungt att inte lyssna. Värst när jag ska sova. Om jag lyckas med det senare så är de borta dagen efter - och jag inser att de antagligen lirade ganska bra: men jag kan inte komma på hur det lät. Å andra sidan - går jag upp och börjar vicka på foten så får de frispel, ringer alla polarna och sätter upp en all nighter vilket helt klart är menligt för dagen efter-produktiviteten. Hos mig. Det där jävla jazzbandet; som gärna fick fortsätta lite lätt i bakgrunden genom dagen, ligger då och sover eller har träffat nån kamrerbrud. Vilket ju gör produktiviteten än sämre för en annan med "kreativ" på visitkortet.
(och ovanstående text dedikeras till mästarna av såna här texter: Anjo och Sugbloggen)
Så förkylningen eller som den nu officiellt döpts till Alla Influensors Moder™ försökte göra en comeback idag. Plötsligt steg Febern och jag kände mig extremt yr. Nu senare har jag insett att det helt enkelt var Snoret som valt att bosätta sig, illegalt självklart, i de djupaste Bihålorna. Igen. Det är en ständig kamp och vi har ännu inte funnit någon bestående lösning. Har föreslagit andra bosättningar, trestatslösningar eller hotat med total sanktion (vilket Ögonen tyckte var en lite konstig sak att föreslå) och även varit hos en doktor som började mumla om den slutgiltiga lösningen. Så nu sitter jag med Snoret som anser sig bo för trångt och trycker ut sina staket medan Ögonen anser sig ha rätt till sin ögonhåla. Det är ett jävla kivande.
Dock. Febern är nu på en nivå där dess existens som feber är ifrågasatt. Det är tillsatt en liten kommité som hade att snabbutreda frågan om Feberns Existens. Kommitén blev dock inte klara eftersom ordföranden ansåg att det förelåg hinder för själva utredningen: imorgon bär det av till jobbet för mig. Därav upplevde denne lille ettrige tjänsteman att incitamenten för utredningen inte fanns. Som om det förut varit ett problem? Plus att han ansåg att min inställning äventyrade mottagandet av utredningens slutsatser: om den kom fram till att Febern existerade så tvivlade ordföranden på att jag skulle tro på det – fr a att jag skulle vidta förväntade åtgärder utifrån detta. Själv tror jag han är putt över att jag inte gav honom knäcket som diplomat i konflikten i Bihålorna.
Hade tänkt att läsa och skriva ihop en längre Noterat-postning men en förflugen idé satte sig i skallen och vägrade gå därifrån. Han lirkade upp en ES-175 istället. Försöker oftast behandla såna idéer som luft men om de hinner börja att lira jazz så är det lite tungt att inte lyssna. Värst när jag ska sova. Om jag lyckas med det senare så är de borta dagen efter – och jag inser att de antagligen lirade ganska bra: men jag kan inte komma på hur det lät. Å andra sidan – går jag upp och börjar vicka på foten så får de frispel, ringer alla polarna och sätter upp en all nighter vilket helt klart är menligt för dagen efter-produktiviteten. Hos mig. Det där jävla jazzbandet; som gärna fick fortsätta lite lätt i bakgrunden genom dagen, ligger då och sover eller har träffat nån kamrerbrud. Vilket ju gör produktiviteten än sämre för en annan med ”kreativ” på visitkortet.
(och ovanstående text dedikeras till mästarna av såna här texter: Anjo och Sugbloggen)
Bloggar etiketter: bihålor, frispel, idé, influensa, jazz, postning, snor
