RIP PGW men det är inte döden

Men hallå?!

Så här kan man inte göra!

pgwcapt

Pale Green Woman har ju alltid funnits (åtminstone sen typ 05?)! Jag får verkligen ångest när såna här saker händer mina gamla favoritbloggar, när personer som jag vant mig vid att läsa, personer som jag tycker om och som jag får ut något av – när de stänger ner och avslutar. Det är lite som när OFB valde att lägga ner: det blir liksom ett hål i bloggväven när de riktigt ärrade bloggveteranerna väljer att kasta in handduken.

Samtidigt har jag lagt ner åtminstone en rätt så viktig blogg: Researcher.se.

Men jag tycker att PGW liksom varit en sån där chokladkaka till kaffet. Kort, sött och roande. Avslappnat och med en skön eftersmak av ironisk beska.

 

Är det bloggdöden (jag skrev om fenomenet i september)? Kanske kanske inte. Många menar att Twitter i vissa fall har tagit över det behov som många uppfyllde genom att blogga: du kan lägga ut bilder, skriva korta insikter och skicka upp länkar. Twitter är snabbt, det är rätt så enkelt och många gånger mycket mer konversatoriskt än bloggen. Problemet är att Twitter är kort: det är som rökpuffar snarare än en lägereld. Tweets försvinner snabbt och blir fort relativt ointressanta även om både Bing och Google nu kommer att börja att indexera dem. Facebook har ökat sin andel av vår onlinetid och det är (beroende på vem som räknar) mellan 2,8 och 3 miljoner svenskar med Facebook-konton och i mars gick Facebookanvändandet i Sverige om användandet av Aftonbladet.se.

fbab091103

Samtidigt så ökar bloggandet – fr a börjar fler och fler företag se möjligheterna och ge sig på att kommunicera på ett nytt sätt genom bloggar och andra sociala nätverk. Och bloggpriser delas ut (glöm inte att föreslå era favoritbloggar så att jag kan ge ett bra förslag till Stora Bloggpriset där nomineringarna nu öppnats) och vi har en mängd personer som genom åren blivit bloggkändisar: Alex Schulman skulle knappast varit där han är idag utan sin blogg.

Vad kommer att hända? Jag tror inte på saker som bloggdöd eller att Twitter kommer ta över allt – däremot kommer vi se en sammansmältning av många olika funktioner. Och Facebook kommer att öka sin närvaro och vikt i våra personliga liv. Vilket innebär att marknadsförare och företag också vill vara där.

Så jag kommer att sörja PGW en stund men sedan fortsätta att hjälpa mina kunder att hitta ut på sociala nätverken och att coacha dem till att bli ännu bättre bloggare. För det är vad jag gör.

Bloggar etiketter: , , , , , ,

RIP DVIJDVS

Linda lägger ner. DVIJDVS har gjort sitt sista inlägg.

Tycker det är dumt. Det vet hon.

Kan ju vara det här som gjorde att hon gav upp:

bild-23

Testa själv din blogg på Bloggparti.se. Och ta det med en klackspark…

Jämför min bild med testerna runt politiska kompassen :).

Jag har inte kommenterat den lilla diskussionen om värme eller inte i sociala nätverk. Well – självklart finns det. Samtidigt tycker jag många reagerat med … rädsla – som om man är oroad över att det inte skulle finnas: och måste just befästas. Dumt. Det handlar om människor. Digitala sociala nätverk är inget annat än grupper av människor. Det är samma sociala interaktion som skett sedan vi blev homo sapiens. Vi är ett flockdjur. Människan är social – och väljer att koppla ihop sig med än den ena än den andra. Så Ronnestam har fel – och rätt. Ibland blir grupper till sekter – andra gånger tappar man sammanhangen. Det som är intressant är när Essa skriver om QS. Det var något speciellt. Där fanns faktiskt möjligheten att passivt delta. Om man ville. Det som faktiskt är det mest intressanta i Ronnestams kritik – som han inte riktigt får fram. Att inte behöva producera och synas men ändå ha en plats i nätverket.

Det kanske är det som hänt DVIJDVS. Eller så dyker hon upp någonannanstans. Mer bitsk, ännu roligare och på en bättre bloggplattform. Vem vet?

Bloggar etiketter: , , , , ,