Tag Archives: tåg

SJ och kommunikationen

Posted on by
13

5.56 gick mitt tåg imorse. Eller det skulle ha gått. Istället fick vi åka buss. Okej, en ko hade blivit påkörd natten innan. Tåget blev fast nånstans neråt Avesta. Fine. Bussresa. Jag sov. Det borde ju inte vara något problem.

När vi kom ner till Avesta-Krylbo så stod tåget där. Men inget nytt lok, inte ens någon personal. Två – tre bussar hade lämnat av fulla laster. Till slut kom tågpersonalen. De visste inte mycket. Inte mycket mer än att släppa in oss på ett ostädat utkylt tågset. Utan fungerande lok. Efter ett bra tag dyker ett lok upp. Som ska bromsprovas och grejas. När vi frågar varför så förklarar de att lokföraren ju inte börjat sitt jobb förrän nu. Nähä, det där med att se till att ha redundans i systemet är inte riktigt SJs grej.

Vi fick veta att tåget nog skulle gå vid halv åtta. Okej, bara att gilla läget. Men efter ett tag blev jag och flera rastlösa. Det stod bussar kvar. En ny tågpersonal hade anlänt och det skedde aktivitet borta vid stationshuset. De två som var på tåget stod mest och tittade. Information lika med noll.

När jag gick dit bort så var beskedet att åka buss. Till Stockholm. Det skulle ta rätt rejält mycket mer tid. Men just vid det laget var det kanske det bästa. Jag satte mig på bussen. Den gick inte på länge än. Jag tröttnade ur och gick ut och lyssnade av vad som var på gång. Och då skulle vi kunna ta nästa tåg som kom 7.42. Men det stannar inte i Sala så alla som skulle till Sala skulle gå på bussen.

Den informationen gick inte fram till alla eftersom konduktörerna borta vid originaltåget verkade missa det mesta som den aktiva personalen vid stationen sa till dem i telefon. Vad gäller trafikledningen verkade de inte ens fatta speciellt många beslut. Allt var upp till personalen på fältet. Vi fick reda på att det fanns rejält med platser på det tåg som var på väg. Även om det också var försenat.

Eftersom en av passagerarna på vårt tåg skulle till Sala, och personalen borta vid originaltåget inte lyckats förmedla att hon skulle åka buss så fick det nya tåget, som redan var försenat, lov att stanna extra i Sala. Vilket gjorde att även det blev försenat.

Konduktören på det nya tåget är en person som har en väldigt laid back-attityd gentemot sin arbetsgivare och informerade oss när vi väl kom till Stockholm att han nog tyckte att vi skulle gå in på SJs hemsida och kolla in Resegarantin…

Det som stör mig är inte att det blir förseningar. Det kan man få lov att ta. Jag har valt att pendla, saker går sönder, kor går vilse, Trafikverket misslyckas med snöröjning eller slyröjning. Men att inte SJ kan se till att få till en bra kommunikation både internt och med oss resenärer. Det är helt enkelt uselt skött och har varit det i de år jag spenderat gigantiska mängder timmar på tåg, och rätt många med att vänta på försenade tåg. Aldrig någon gång har informationen fungerat till passagerarna.

Det är 2011. Jag får alla mina biljetter via SMS. Men att inte kunna skicka ut att mitt tåg är inställt – hur svårt är det? Då hade jag haft information nog att göra ett val: åka ner till stationen eller ta ett senare tåg. När man står på en rätt kall perrong nere i Avesta så behöver man information: vad händer, vilka options har vi – och fr a: bestäm er! Vi är passagerare, vi vill ha informationen och sedan ett rejält förslag som ni sedan genomför. Hantera situationen, ge rätt information och följ den. Se till att all personal fattar att vara aktiv med informationsinhämtning och avstämning. Som det var nu var det en person som gjorde något aktivt – de andra verkade mest fundera om de kunde få kaffe nånstans.

Det håller inte SJ. En informerad människa kan göra val. Och är tryggare, mindre irriterad – och kan ge vidare information för att lösa sina problem med möten som man blir sen till. Då kan man utröna sina möjligheter att använda andra transporter – eller om man ska vända om. Man kan boka om flyg och andra tåg som man kommer att missa. Istället blir man stående i ett informationsvakuum.

Istället för att satsa på märkliga byggen – satsa på att utbilda personalen i informationshantering. Satsa på bra informationsvägar och att de kanaler som jag som passagerare kommer åt alltid har rätt info så fort det bara går. @SJ_ab ska finnas på Twitter 24/7, Facebook ska vara en informationshubb, hemsidan ska bygga på att jag som resenär får tillgång till information på enklaste sätt.

Om några timmar sätter jag mig på tåget igen. Det kommer inte blivit bättre. Jag får konstant addera tid innan möten, jag får lov att betala ganska dyra hotellräkningar för att kunna ta tidiga möten – eftersom jag inte vågar hoppas på att tågen går i rätt tid – och fr a att jag vet att jag inte kommer få någon vettig information om förseningar eller inställda tåg.

Det är inte en raket till yttre rymden vi pratar om. Det är grundläggande informationshantering i en värld där varje resenär har tillgång till någon form av mobil kommunikationsväg. Se till att komma med i matchen.

Bloggar etiketter: , , ,

SJ faller på eget grepp

Posted on by
3

I onsdags skrev jag om SJ sittande på tåget. Jag gav ombordpersonalen credd för att stå ut med gnälliga gubbar och gummor som inte inser att problemen för SJ är mer strukturella.

Senare får man läsa om Therese och den olycka som skedde på Stockholms central i måndags. Där ombordpersonal onekligen kan ifrågasättas för sitt handlande – både som en del av olyckan men också i att välja att anklaga Therese för att försökt hoppa på tåget i farten. Det senare verkar numera vara SJs officiella linje – som de för fram trots att flertalet vittnen påpekar att det inte är sant.

Andreas Nilsson har gjort ett grävjobb som borde direktkvalificera till Guldspaden – och hans arbetsgivare Dagen borde skämmas att de inte tog in jobbet utan han får göra det på fritiden. Läs hans genomgång av historien där han försöker få svar från SJ, han intervjuar de läkare som var först på plats.

Som pendlare blir jag tyvärr inte längre förvånad; kaoset på Stockholms C är numera vardag och med SJs minst sagt märkliga sätt att hantera avgångstider som ”beräknade” vilket innebär att försenade tåg kan gå tidigare än utsatt tid så skapas såna här situationer. Jag förstår att det är svårt att hinna skylta om tågen eftersom det verkar vara totalkatastrof borta i vagnhallarna – men då måste ombordpersonalen ta sitt ansvar och finnas tillgängliga för frågor och informera på perrongen.

Det som skrämmer mest i den här historien är dock att SJ väljer att skapa en sanning som innebär att man skyller på en enskild människa. Det där kunde varit vem som helst av oss – fr a eftersom just vartenda Eskilstuna-tåg varit inställt den senaste tiden. Man vill komma med ett tåg – man vill komma hem.

Problemet är som vanligt tvåfalt: det politiska/ekonomiska i att vi faktiskt inte har reell konkurrens inom järnvägen och att man väljer att strunta i vad som inom andra branscher vore en självklarhet respektive att man inte förstår mänskliga beteenden. Hur fungerar en människa i stress? Det är något man tekniskt då får bygga bort. Hur fungerar vi människor när det gäller resande? Det är scenarior som måste adderas när man skapar logistiken runt förseningar och säkerhet.

Nej, att missa ett tåg är (sällan) hela världen men det känns som det när man stressar och bredsladdar in på perrongen. Att då inte få svar eller behöva försöka att få komma ombord på det man uppfattar som ett stillastående tåg.

I veckan började jag verkligen fundera hur länge de vagnsset som trafikerar svenska järnvägar kommer att hålla. Det knakar och smäller, fler och fler saker verkar inte fungera som de ska – de vagnar som nu oftast trafikerar dalabanan är av en rejält ålderstigen typ.

Slutligen – Andreas Nilssons val att gräva vidare i historien, och använda sin blogg för att publicera det hela visar på en helt annan värld. SJs försök att fortsätta ett traditionellt arbete med förnekande och inga kommentarer innebär att de totalt förlorar sin möjlighet att bedriva ett proaktivt kommunikationsarbete. Det är sannerligen intressant.

Bloggar etiketter: , , , , ,

En strippstång för SJ

Posted on by
2

Det blev väldigt liv runt gårdagens lilla semla om träning. Jag kan väl erkänna att den delvis var ”krönikevriden” dvs. inte helt igenom är det så jävligt. Men många bra tips och förslag – roligast var förslaget att jag skulle börja träna strippstång. Det känns verkligen som jag. De som sett mig live vet att det skulle vara fara både för mig, för de stackare som behöver se eländet liksom att stången lär behöva vara förtöjd med sju tum fransk skruv eller nåt. Andra har föreslagit många bra saker – att sätta l och tävla mot sig själv. Att skaffa träningskompis blir dock svårt – det är ju inte riktigt så att mitt liv fungerar enligt schema. Får helt enkelt börja att träna med en låtsaskompis. Ljudböcker kan vara en idé. Ska testa den jag fick av @annika. däremot inser jag att jag mest blir irriterad när min PT hör av sig. Sluta vara så klämkäck please.

Jag har faktiskt på allvar skickat iväg ett förslag via @sj_ab om att de borde utrusta tågen med en träningsvagn. Nu är det väl iofs generell vagnsbrist inom tågbolaget men tänk tanken att vi som pendlar skulle kunna spendera de två timmarna med att träna lite istället för att sitta still. Jag skulle lägga mina träningskortspengar på det vilken dag i veckan dom helst. Jag menar – till och med en försening skulle ju innebära att man kan dra några extra reps. Med SJs nuvarande förseningar skulle man bli dit för Beach 2011 på nolltid. Sen kunde det bli riktigt trevligt i bastun.

På tal om tåg och förseningar så är det verkligen så att tågkaos numera är normalitet på Stockholms Central. Det känns ibland som om det är fler inställda tåg än det är tåg som faktiskt går. Fast riktigt så illa är det kanske inte. Mängden irritationshormoner runt Spottkoppen är som en dimma. Gissar att restaurangerna gör bra affärer. Tågseten som går på dalabanan blir sämre och sämre. Snart lär det hända något på grund av ren och skär utmattning av materielen. Det smäller och toaletterna lägger av en efter en. Det är konstant utbytta tågset, vagnar och tja – det börjar kännas lite Sovjet över det hela.

Om företaget suger hårt så måste jag nu ge credd till den ombordpersonal som jobbar i den här miljön och med de förutsättningarna som finns. Visst kan man ibland möta något riktigt stolpskott men gänget som oftast jobbar på de här resorna jag åker försöker göra det bästa av saker och ting.

Kanske skulle SJ behöva träna lite strippstång. Eller skaffa sig en schysst PT.

- At this touchy thingy. Never mind the default.

Bloggar etiketter: , , ,

Aktiebolaget rullar in

Posted on by
4

Ska precis släcka. Klockan är bara kvart över elva men jag ska upp innan fem imorgon. SJ har ju i sin outgrundliga vishet tagit bort det vettiga tåget klockan 6.37 vilket innebär att jag måste åka med 5.56 vilket tidigt på morgonen är oceaner av tidsskillnad.

Sen åker jag till Västerås för att på tisdag föreläsa för stiftet. Lite tillbaka till brottsplatsen eller hur man ska se det. Ska bli spännande, lite otäckt och jag hoppas att jag kan inspirera.

Helgens väder: konstigast på länge. I lördags kallt som fan och idag söndag regn och plusgrader. Jag ogillar plusgrader: dels har jag inte åkt klart skidor för säsongen, dels blir det bara halt och eländigt.

I övrigt är det rörigt. Håller på att försöka få någon rätsida på det här med aktiebolag. Borde finnas en lathund: ”när du går över från enskild firma till aktiebolag ska du följa den här checklistan”. Helt seriöst så förstår jag dem som drar dig för att starta eget och inte har intresse eller en ekonomisk och juridisk utbildning. Eller de som fortsätter att betala en massa skatt i onödan eftersom de inte orkar att sätta sig in i aktiebolagsjoxet. Set tar en mass a tid, tid som jag behöver för att jobba in pengarna.

Men nu är det i alla fall igång. Strandh DigitalPR AB heter numera min arbetsgivare. Att jag sen råkar vara VD, styrelseordförande och firmatecknare för samma bolag ger en viss känsla av schizofreni. Nu gäller det bara att sätta sig in i alla nya regler för avdrag, för traktamenten och allt annat. Sen blir det att försöka förstå alla knöliga regler för anställningskontrakt och annat jox. Jag behöver fasen anställa någon för att hålla koll på allt det där – och sälja in mer jobb så jag har råd med det :)

Under julen hade jag tänkt att skriva ny affärsplan (eller snarare – skriva ner sen som jag har i skallen), göra en ny logotyp och fixa till så att min blogg faktiskt marknadsför alla delar som jag har i affärsplanen. Så blev det inte men det kommer. Bagarens barn och skomakarens ni vet.

Men nu ska jag sova en stund.

- At this touchy thingy. Never mind the default.

Bloggar etiketter: , , , ,

Inlett en resa med #sj541

Posted on by
2

Alltså. Mitt i tågkaoset så är jag nu på väg ner till mörkaste Småland. Ska jobba i en ort som är mest känd för att fött en viss möbelfirma. Självklart åker jag tåg.

Och faktiskt så är vi iväg – visserligen redan vid Södertälje Syd 40 minuter försenade och det finns inget som helst att äta eller dricka ombord på tåget. Personalen hoppas få på mat och dryck i Linköping. Det får vi nog se.

Vill man följa mina fatalistiska tweets om resan kan man kolla in hashtaggen #sj541. Ett tågnummer som onekligen kan kallas Tåget från Helvetet efter flera långa förseningar under vintern. Fråga @morpac…

Jag måste ändå ge personalen heads-up. De försöker ju. Det är knappast de som gör att det inte finns snöröjning, eller att man köpt tåg som inte klarar en sån här vinter. De försöker och de låter rätt trötta. Visst görs misstag men det är på en mänsklig nivå – att deras organisation sedan är fullkomligt tappade bakom en (tåg)vagn när det gäller informationslogistik är en helt annan sak. Kommunikation måste planeras och implementeras – den händer inte av sig själv.

Och kaffet var riktigt gott.

Bloggar etiketter: , , , , , , ,

Ett historiskt ögonblick i svensk historia

Posted on by
8

I grunden är jag mest road över spektaklet och man får väl helt enkelt finna sig i att man är mitt i en historisk händelse: när hände det senast att myndigheter bad folk att stanna hemma…

Det har väl inte undgått någon att det är en smula kaotiskt för SJ och Banverket just nu? Man kan välj säga att uttrycket ”en olycka kommer sällan ensam” är sann idag – liksom att det rent logistiskt är fascinerande att se hur saker går sönder seriellt – först växlar, sen tåg och då går webbsidan ner och sedan telefonväxlarna. Det är liksom rena Ragnarök och visar hur lite snö och is kan totalt fallera ett modernt samhälle. @SJ_ab försöker att hålla jämna steg med alla oss som funderar hur fan vi ska få livet att gå ihop när pendling och tåg är en viktig del av livspusslet. Visst – man kan leva med att det blir problem med mycket snö – men för i helvete SJ och Banverket: fixa informationen! I Stockholm fallerar SL också rejält. Och räcker det inte med det så ramlar både tak och balkar ner – exempelvis över vägar.

Själv valde jag att inte ens försöka ta mig ner till Borlänge Järnvägsstation imorse när jag såg att tåget 5.51 var inställt. För jag insåg att det där med ersättningsbussar nog inte var så säkert vilket också visar sig:

Det har varit svårt att få fram bussar eftersom väglaget är så extremt dåligt. Bussbolagen vägrar köra och då har vi helt enkelt tagit beslutet att ställa in tåg utan ersättningstrafik

Idogt försökte jag sedan bokstavera mig igenom en avbokning av min avbokningsbara biljett men när jag väl lyckades få SJs talsvar att fatta vad jag sa så gick det ändå inte. När jag nu försöker att nå SJ Företag så är det antingen upptaget eller så svarar ingen.

Nu sitter jag tack och lov inte helt i sjön. Jag är hemma i Borlänge, jag kan jobba hemifrån (även om det tar en massa tid att boka om, försöka komma fram till SJ och försöka se till att jag faktiskt tar mig till Älmhult på onsdag som det är tänkt). Men det är irriterande att man inte sett till att informationen fungerar:

Förstår inte hur svårt det kan vara att åtminstone ge klara svar på ”imorgon ställer vi in de och de tågen” – istället för de här tjugo minuters-intervallerna.

Information handlar om att skapa förutsättningar för den som blir informerad – det kräver att man tänker utifrån och in, att man utgår från den som man vill prata med: inte vad som fungerar för en själv. Det är det stora misstaget som SJ och SL och alla andra just nu gör: deras information bygger på deras egna förutfattade meningar om vad det behövs för information.

Det märkliga är också att man nu väljer att gå ut med det käcka meddelandet att det här eländet kommer att hålla på till 27e mars på grund av fordonsbrist. Fattar att vintern gått hårt åt vagnsparken men då måste väl ändå SJ välja att se till att de antingen sänker priserna eller fixar fram fordon?

Uppdatering: Well – enligt Jan Forsberg, VD på SJ, ska man få tillbaka de biljetter som man inte löst ut:

Vi återinlöser alla biljetter oavsett vad man har för biljett. Den som inte kan eller vill resa vänder sig till SJ:s kundtjänst och sedan får man pengarna tillbaka.

Om man kommer fram ja. Själv har jag försökt att komma fram till SJ Företag under dagen men det har varit rätt kört. Tidigare idag har man blivit frånkopplad bara sådär. Hemsidan har gått upp och ner. Till slut lyckades jag boka tåg för imorgon.

Förutom att fråga om biljetterna ska jag fråga om de faktiskt ersätter att jag var tvungen att avboka hotell vilket kostade mig en del pengar. Men jag tänker vara snäll för det är faktiskt inte SJs personals fel1.

Och @sj_ab har på Twitter haft det svettigt: så svettigt att de till slut slog i tusentweet-taket.

Endast en person jag förut hört gjort det och det är min kollega Brit Stakston under Almedalen förra året :).

Själv ska jag imorgon trotsa det hela och först 7.52 försöka ta tåget till Stockholm. Sedan ska jag på eftermiddagen åka till Älmhult. På onsdagen ska jag försöka ta mig från Älmhult till Borlänge. Jag räknar kallt med att det kommer att gå åt helvete någonstans.

  1. När jag väl kom fram var det en jätterolig kvinna som pratade för sig själv när hon försökte att fixa mina biljetter från imorse :) [↩]

Bloggar etiketter: , , , , , , ,

Status

Posted on by
Reply

Ligger och ser hur Sverige är lamslaget av snöväder. SJ ställer in all trafik och jag inser att nästa veckas tågåkande kommer bli en prövning i carpe diem. Skottning är gjord – tog dubbelt så lång tid som vanligt eftersom vinden packat snön hårt. Kompakt och tungt. Nu dags för jobb. Massor av jobb. Och boka hotell och tåg – om man kommer fram till SJ. Skulle behöva åka och handla skor eftersom mina gamla är heltrashade. Men de får hänga med ett tag till. Hinner inte shoppa idag.

Bloggar etiketter: , , ,

Tågkompaniet – kom in i matchen

Posted on by
15

Efter en trevlig (i tid) resa med SJ från Göteborg landar man i Hallsberg. Fine and nice. Tågkompaniets tåg står inne på stationen och väntar. Allt går som smort.

Det har varit en intensiv vecka. Det är fredag. Varför inte ta en öl eller ett glas vin de nästan tre timmar som det tar att kajka genom Bergslagen med Reginatåget?

Eller bara en kaffe.

Inte om du råkar leva i 2010 och bara ha kort i plånboken.

Tågkompaniet väljer att inte ta emot kortbetalningar.

Ja. Läs det igen. Tågkompaniet tar inte emot kortbetalningar. Bara cash.

Vi kan säga att jag blev lite förvånad. För de har gjort det förut.

Det är pinsamt att ens andas att jag jobbat med dem i min tidigare reklamkarriär. Welcome to the reality Tågkompaniet. Att inte ta emot kortbetalning i februari 2010 är som att förklara att e-mail eller en hemsida inte behövs. Det är som att säga att bilkörning är något som bara ska göras på lördagar och i 10 kilometers hastighet.

Hur är det med er andra? Hur ofta har ni kontanter i plånboken? Jag kan lugnt säga att det är ytterst sällan jag nyttjar kontanter. De enda gånger jag går bet när det gäller kort är typ riktigt små, skumma tobaksaffärer i Stockholm eller Malmö. Annars har snart sagt varenda liten låda en kortläsare och kan ta emot kortbetalning.

Så vad beror det på Tågkompaniet? Snålhet? Eller att ni missat att människor handlar med kredit- och bankkort? Är det så illa i Gävle att cash is king?

Vad ger det för bild av ett företag som ska konkurrera med SJ om man inte kan erbjuda normal service för sina resenärer? Jag menar: jag är den förste att hurra för avreglering av vad det än månde vara. Men då måste företagen som tar över prestera och leverera mervärde. Annars kommer någon annan att få koncessionen.

Är jag extra grinig? Kanske. Men jag är också rätt trött att som konsument bli bemött med ”nä, vi orkar inte erbjuda det” från företag generellt – och om jag ska sitta i flera timmar på ett tåg så vill jag kunna handla på det sätt jag valt.

Sen kan man verkligen fundera hur man tänkte när det gäller säkerhet. Kortbetalningar är något som många olika företag går över av ren säkerhet. Att välja bort det verkar i min värld vara rätt kass politik runt personalen.

Så visst – jag är sur över att jag inte fick handla ens en kopp kaffe på grund av att jag bara hade femton spänn (eftersom mitt svarta priokort inte gäller på Tågkompaniet) men i stort känner jag fasen djup sorg över att ett företag som i grunden bygger på en sån häftig story faktiskt inte levererar den standard som många människor blivit vana vid.

Bloggar etiketter: , , , , , , , ,

Måndag morgon

Posted on by
5

Lämnar till slut det sovande huset. Efter två koppar kaffe – en fokuserad tidig morgon. Det börjar bli en vana. Skrapar bilen medan jag tar morgonciggen och kör sedan ner till stationen. En tia i parkeringsautomaten som med jämna mellanrum behöver en smäll för att ta emot pengarna. Kallt på perrongen. Trötta ögon var man än tittar. Intercitytåget 5.51 kommer in från Falunhållet. Stiger på. Letar upp platsen. Folk runt om lägger sig tillrätta för att sova. Jag slår upp datorn. Jobbveckan har börjat.

(den här veckan är chokad så det lär inte bli så mycket bloggat. bara så ni vet.)

Bloggar etiketter: , ,

På väg mot november

Posted on by
2

På väg. Skenande tåg. Rak väg. Mot november. Hösten försvinner bakom oss. Snabbt mot november. Ljudets hastighet. Fort som fan. Ljusets minimeras till en brännande stråle. Varje skarv. Slår i kroppen. Mot november. Mot monstret.

Bloggar etiketter: , ,